Generaldirektör Anne Vadasz Nilsson om Ei:s roll i energiomställningen

Kapaciteten i elnäten, utvecklingen av regelverk och vilka energislag som ska följa med in i framtiden är frågor som väcker många diskussioner, både i de politiska rummen, i energibranschen och i samhället i stort. Att klara klimatutmaningen är det övergripande målet. Här ger Energimarknadsinspektionens (Ei) generaldirektör Anne Vadasz Nilsson sin syn på myndighetens roll i energiomställningen.

– Ei ska arbeta för att uppfylla regeringens energipolitiska mål, det finns tydligt uttalat i vår instruktion, säger Anne Vadasz Nilsson. En viktig uppgift för oss är att arbeta för att målen nås med en bibehållen marknadseffektivitet. Det vill säga se till att vi har en väl fungerande marknad med regler som är tydliga även i ett energilandskap med mer förnybart, nya tjänster och en större grad av digitalisering och ny teknik.

Ei är en viktig pusselbit i den energiomställning som nu ska genomföras. Men en pusselbit ger långt ifrån en färdig bild.

– Alla måste bidra för att nå målen i energiomställningen. Branschen, politiken, myndigheter och konsumenter har alla olika ansvar och är en del i helheten.

Sammanlänkning med Europa

Ei jobbar med flera frågor som handlar om att utveckla den svenska energimarknaden, till det hör också att införa de regler inom energiområdet som EU-kommissionen beslutat om.

Under många år har EU arbetat för att harmonisera regelverket för energi och uppnå en sammanlänkad energimarknad. I början av året tog EU också beslut om de sista reglerna i lagpaketet Ren energi för alla i Europa. Som en följd av besluten har Ei fått ett uppdrag av regeringen att analysera vilka åtgärder som krävs i Sverige för att införa de nya reglerna.

– Vi kan konstatera att de internationella frågorna har en helt annan dimension idag än för bara några år sedan och Ei är med i flera internationella sammanhang som arbetar med utvecklingen av det europiska regelverket. Vi tycker också att den nordiska marknaden fungerar bra och vill gärna behålla den marknadsmodellen. I många frågor samarbetar vi därför med de andra nordiska länderna, vilket har lönat sig på så vis att många av våra förslag och synpunkter har tagits tillvara även på europeisk nivå.

Tror på prissignaler

En väl fungerande energimarknad där prissignaler får styra utan ingrepp är en av Anne Vadasz Nilssons hjärtefrågor. I det nya lagstiftningspaketet från EU (Ren energi-paketet) har Europa tagit ett steg i samma riktning. I lagpaketet finns angivet att varje land nu tydligare måste motivera om de beslutar om olika typer av "marknadsstörande" aktiviteter. Det kan till exempel handla om subventioner, effektreserver eller reglerade elhandelspriser.

– Den här förändringen är positiv. Syftet är att minimera de inslag av reglering som stör marknaden. Jag tycker att det ofta finns en för svag tilltro till marknaden i debatten. Varför skulle inte marknaden leverera? Huvudprincipen är att prissignaler ska styra utan interventioner. Det måste vi våga lita på, säger Anne Vadasz Nilsson. Samtidigt kan det behövas subventioner för att kickstarta områden. Det viktiga är att subventionerna fasas ut när de inte längre behövs.

Efterfrågeflexibilitet – en del av lösningen

Ytterligare ett område, som utgör en viktig del i energiomställningen, är Ei:s arbete att ta fram föreskrifter om hur nättariffer ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Projektet kommer att pågå till våren 2020. En ny typ av tariffer kan främja efterfrågeflexibilitet, eftersom det blir tydligare för kunderna när och hur de kan påverka sin elförbrukning.

Nättariffen har potential att direkt påverka kunders förbrukningsmönster genom att skicka olika ekonomiska styrsignaler.

– En ökad efterfrågeflexibilitet är en del av lösningen för att frigöra kapacitet i elnäten och för att kunna hantera mer väderberoende kraftkällor. Ett antal elnätsföretag har redan kommit långt och har en tariffutformning som utnyttjar elnäten på ett mer effektivt sätt, andra har inte kommit igång. Här ser vi att det finns en stor potential. Under senare år har det även utvecklats ny teknik och nya automatiska lösningar för att styra exempelvis uppvärmning, men även här finns mer att göra och vi hoppas att Ei kan jobba ännu mer med de här frågorna och vara en katalysator i omställningen, säger Anne Vadasz Nilsson.

Vill testa regelverket

Ny teknik, nya typer av tjänster på marknaden, energilager och en växande elektrifiering gör att det befintliga regelverket på energiområdet sätts på prov. Utvecklingen går snabbt och i vissa fall kan det kännas som att regelverket inte hinner med. Det skapar en osäkerhet för branschen. Samtidigt ska inte regler kunna ändras alltför lättvindigt.

– Den snabba utvecklingen kan kräva lagändringar samtidigt som det är viktigt för marknaden och för aktörerna att ha långsiktiga regler. Det är hela tiden en avvägning mellan förändring och stabilitet.

Anne Vadasz Nilsson ser positivt på det som kallas regulatoriska sandlådor, det vill säga att i ännu större utsträckning än idag stärka incitamenten för innovation och nytänkande inom elnätsverksamheten. Regulatoriska sandlådor innebär att företag kan testa innovativa lösningar utanför gällande regleringar. Det kan handla om allt från energilager, innovationer för att effektivisera elnäten och tjänster för kunder som främjar en ökad efterfrågeflexibilitet till så kallade energigemenskaper där ett område har sin egen energiförsörjning.

Anne Vadasz Nilsson pekar också på att nytänkande är möjligt inom befintliga regler. Här har Ei en roll att förtydliga vad som gäller och uppmuntra till innovation.

Framtidssäkra infrastrukturen

Innovation och lösningar för ökad efterfrågeflexibilitet är två viktiga pusselbitar för att möjliggöra energiomställningen. Infrastrukturen är en tredje bit. En fråga som intensifierats de senaste åren är att elnäten inte räcker till. Inte minst med anledning av urbaniseringen och byggnationen av nya serverhallar och liknande. Kapacitetsbrist har blivit ett välanvänt ord i energisammanhang. (Vill du veta mer om kapacitetsbrist och effektbrist? Mer information finns här.)

– Det finns inte en lösning på problemet med kapacitetsbrist. Det är snarast en kombination av lösningar. Det Ei kan bidra med är att tydliggöra vilka åtgärder som kan göras inom det gällande regelverket, exempelvis i det korta perspektivet. Vi ska också se till att vi har en effektiv tillståndsprocess när nya elnät behöver byggas och vi kommer att fortsätta arbetet med att främja efterfrågeflexibilitet, säger Anne Vadasz Nilsson.