Frågor och svar om elmätning

Ja, men det är endast den elanvändare som har tecknat elnätsavtalet som kan begära byte av mätmetod. Elanvändarens begäran kan också inkomma via ett ombud med fullmakt från elanvändaren, eller genom avtal med ett elhandelsföretag.

Frågan är inte tydligt reglerad i mätföreskrifterna, men har prövats av Ei i två tillsynsärenden.

Ärendena har gällt anmälningar från elanvändare som begärt månadsmätning men nekats byte av mätmetod av elnätsföretaget. I det ena ärendet fick elnätsföretaget rätt och i det andra ärendet fick kunden rätt.

• Elnätsföretaget fick rätt att timmäta anläggningen eftersom effekttariffer skulle implementeras (ärendenummer 2022–102886).
• Kunden fick rätt eftersom elnätsföretaget hänvisade till att bytet av mätmetod var administrativt krångligt och tidskrävande. Det var inte tillräckliga skäl för ett nekande av begäran om månadsmätning enligt Ei. Däremot har elnätsföretag rätt att ta ut en kostnad för byte till månadsmätning (ärendenummer 2022–103594).

Den 1 januari 2027 införs effekttariffer vilket innebär att månadsmätning utgår och ersätts av kvartsmätning.

En begäran om byte av mätmetod ska behandlas av elnätsföretaget när den kommer in.

Om det finns oklarheter när elanvändaren vill att ett byte av mätmetod ska genomföras, eller om begäran blivit inaktuell, kan elnätsföretaget kontakta den som har skickat in en begäran för att få kompletterande uppgifter.

Elnätsföretaget ska inte bedöma om lämplig mätmetod tillämpas utifrån elhandelsavtalets avtalsvillkor. Elnätsföretaget har inte, och ska inte ha, specifika uppgifter om vilket elavtal elanvändaren har eller dess avtalsvillkor.

Nej, det finns ingen begränsning i hur ofta elanvändaren kan begära ett byte av mätmetod. Däremot kan elnätsföretaget ha rätt att ta ut en avgift för byte av mätmetod till månadsmätning.

Bytet ska utföras av elnätsföretaget snarast möjligt, det har Ei beslutat i ett tillsynsärende.

Ja. En fullmakt innebär att någon agerar i någon annans (fullmaktgivarens) ställe och kan utföra handlingar eller fatta beslut åt någon annan.

Den som agerar med fullmakt (ombudet) ska alltså i praktiken betraktas som fullmaktsgivaren själv. Till exempel är ett avtal som har tecknats av någon med fullmakt bindande, på samma sätt som om fullmaktsgivaren hade tecknat det själv.

En begäran från ett ombud med fullmakt från elanvändaren bör betraktas som att det är elanvändaren själv som begär kvartsmätning, avräkningsmetoden ska därför ändras till dygnsavräkning i enlighet med 7 kap. 1 § tredje stycket i mätföreskrifterna. Ei har inte prövat frågan i något tillsynsärende.

Ja. Enligt 7 kap. 1 § i mätföreskrifterna ska elnätsföretaget skicka mätvärden med samma energiupplösning som de har registrerats. Elnätsföretaget ska alltså skicka kvartsmätvärden om anläggningen kvartsmäts.

Kravet på elnätsföretag att skicka mätvärden med samma energiupplösning som de har uppmätts anges i 7 kap. 1 § EIFS 2025:1, och även i en föregående version av mätföreskrifterna EIFS 2016:2. Detta är alltså inga nya regler utan bestämmelser som gällt under en längre tid.

Ja, elnätsföretaget ska rapportera resultaten av sina mätningar och bibehålla energiupplösningen vid rapportering enligt 7 kap. 1 § i mätföreskrifterna.

Energiupplösningen inkluderar mätvärdenas tidslängd, det vill säga kvart eller månad.

Nej. Bestämmelser om timmätning upphörde att gälla den 1 januari 2025 och ersattes av bestämmelser om kvartsmätning.
Om elnätsföretag timmäter anläggningar (som inte måste kvartsmätas) efter den 1 januari 2025 tillämpar nätföretaget en mätmetod som inte beskrivs i mätförordningen. Enligt 6 kap. 5 § i ellagen är endast den mätning som beskrivs i mätförordningen kostnadsfri för elanvändare.

Elnätsföretag är enligt 11 kap. 11 § i mätföreskrifterna skyldiga att meddela elhandelsföretaget om byte av mätmetod omedelbart och senast inom 40 kalenderdagar efter det att elnätsföretaget har mottagit begäran om kvartsmätning från kundens elhandelsföretag.

För uttagspunkter med ett abonnemang för en huvudsäkring till och med 63 A kan både månads- och dygnsavräkning tillämpas.

Elnätsföretaget ska tillämpa lämplig avräkningsmetod för mätpunkten och får därmed välja avräkningsmetod. Men om ett kvartsprisavtal tecknas, eller om elanvändaren begär kvartsmätning, ska mätpunkten dygnsavräknas, enligt 6 c § i mätförordningen.

En elanvändare har inte lagstöd för att begära en viss avräkningsmetod. Elanvändare har däremot lagstöd för att begära att en viss mätmetod ska tillämpas, mätmetoden kan påverka vilken avräkningsmetod nätföretaget kan (och därför ska) tillämpa.

Elanvändarens rätt att begära en viss mätmetod kan i vissa fall begränsas av elnätsföretagets skyldigheter som följer av regelverk. Elnätsföretag kan därför neka en sådan begäran i vissa fall, men behöver ha lagstöd för ett nekande om en elanvändare begär ett byte av mätmetod.

Frågan om elnätsföretagets rätt att neka en begäran om byte av mätmetod har prövats av Ei i 3 tillsynsärenden. Ärendena har gällt anmälningar från elanvändare som begärt månadsmätning men nekats byte av mätmetod av elnätsföretaget.

• I det ena ärendet fick elnätsföretaget rätt att timmäta eftersom effekttariffer skulle implementeras (ärendenummer 2022–102886).
• I de två andra ärenden fick kunden rätt eftersom elnätsföretaget hänvisade till att bytet av mätmetod var administrativt krångligt och tidskrävande. Det var inte tillräckliga skäl för ett nekande av begäran om månadsmätning enligt Ei. Däremot har elnätsföretag rätt att ta ut en merkostnad för byte till månadsmätning (ärendenummer 2022–103594 och 2022–103599).

Nej. En uttagspunkt kan kvartsmätas och månadsavräknas om säkringen är 63 A eller lägre, det följer av 1 d § i mätförordningen.

Senast 2027 ska alla elnätsföretag implementera tidsdifferentierade effektavgifter, enligt Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2022:1) för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet. Elnätsföretag kan ansöka om dispens från detta krav.

Ei anser inte att kravet på att tillämpa tidsdifferentierade effektavgifter innebär att månadsavräkningen försvinner, eftersom en uttagspunkt kan kvartsmätas och månadsavräknas.

För att schablonavräkningen/månadsavräkningen helt ska försvinna som möjlig avräkningsmetod måste mätförordningen revideras. Det är regeringen som beslutar om förordningar.

Observera att rapportering av enskilda mätvärden ska omfatta energivärden med den energiupplösning som de har registrerats med i mätpunkten, det följer av mätföreskrifterna 7 kap. 1 § femte stycket (EIFS 2025:1). Så om en uttagspunkt kvartsmäts men månadsavräknas, ska nätföretaget vid den månadsvisa rapporteringen rapportera kvartsvärden till elanvändaren och elhandelsföretaget.

Ja. I 6 b § mätförordningen framgår att för månadsavräknade anläggningar ska mätning avse överförd el under högst en månad. Tidsperioden för månadsavräknade anläggningar får maximalt vara en månad.

Det framgår också att anläggningarna ska ingå i förbrukningsprofilen, även om de kvartsmäts, om mätvärden rapporteras månadsvis. Elnätsföretag ska alltså kunna tillämpa kvarts- eller månadsmätning och dygns- eller månadsavräkning för sådana anläggningar.

Observera att endast uttagspunkter med ett abonnemang med en säkring om högst 63 A får månadsavräknas.

Frågan har inte prövats av Ei, men vi kan inte se lagstöd för elnätsföretag att på eget initiativ ta bort månadsavräkningen och neka elanvändare att, efter begäran, månadsmäta anläggningen. Enligt mätförordningen kan uttagspunkter med ett säkringsabonnemang till och med 63 A antingen dygns- eller månadsavräknas.

En elanvändare kan inte begära en viss avräkningsmetod. Elanvändaren har dock lagstöd för att begära en viss mätmetod (som månadsmätning), vilket i sin tur leder till att anläggningen måste månadsavräknas.

Elnätsföretaget kan neka en elanvändares begäran om månadsmätning, om en viss mätmetod krävs för nätverksamheten. Ett exempel kan vara om elnätsföretaget tillämpar effekttariffer för elanvändare.

Kunden har endast rätt att begära en viss mätmetod, det finns inga rättigheter för kunden när det gäller avräkningen. Kunden kan alltså inte begära månadsavräkning för uttagspunkten.

Se även Ei:s svar på frågan ”Bestämmer elnätsföretaget över vilken avräkningsmetod som tillämpas?"

Ja, men det kan finnas tekniska begränsningar som gör att mätare exempelvis inte kan månadsmäta uttag och kvartsmäta inmatning.

Ei anser att om kunden begär månadsmätning och det finns tekniska begränsningar som driver kostnader måste kunden ta merkostnaden för den särskilda mätningen.

Enligt ellagen är endast den mätning som anges i mätföreskrifterna kostnadsfri. Att tillämpa olika mätmetoder vid inmatning och uttag beskrivs inte i föreskrifterna, och är därför inte kostnadsfritt.

Kunden har alltså rätt att begära en viss mätmetod (och betala för den), och elnätsföretaget måste ha stöd för att neka. Frågan har inte prövats inom ramen för Ei:s tillsyn.

Nej, om mätpunkten ska ingå i förbrukningsprofilen ska rapportering för månadsavräknade anläggningar göras en gång per månad.

I 1 d § i mätförordningen framgår att förbrukningsprofilen avser summan av den totala mängd el som registreras per kvart i schablonberäkningsområdet för sådan förbrukning i uttagspunkter som har en huvudsäkring om högst 63 ampere och vars mätvärden rapporteras månadsvis.

Ja. I förordningen (1999:716) anges vilka mätpunkter som ska mätas och rapporteras med 15 minuters tidsupplösning. Där framgår att elnätsföretag ska rapportera resultaten av sina mätningar. Från 1 november 2023 ska rapporterna visa mätresultaten för varje kvart på dygnet.

Av mätföreskrifterna framgår att vid rapportering av enskilda mätvärden ska rapporteringen omfatta energivärden med den energiupplösning som de har registrerats med i mätpunkten. Det innebär att om man mäter med kvartsupplösning ska det kvartsmätvärdet också rapporteras.

När det gäller hur mätvärden ska rapporteras framgår det av mätföreskrifterna att nätföretag ska rapportera mätvärden samt anmälningar och underrättelser till elanvändare och producenter via det internetbaserade media (Mina sidor) som är tillgängligt hos elnätsföretaget. Om internetbaserat media finns tillgängligt ska mätresultaten rapporteras via Mina sidor.

Ja, om elanvändaren eller producenten begär det. Av 1 kap. 5 § i mätföreskrifterna framgår att elnätsföretag ska rapportera mätvärden samt anmälningar och underrättelser till elanvändare och producenter via det internetbaserade media som är tillgängligt hos elnätsföretaget. Elektronisk kommunikation i meddelandeformatet Ediel ska användas om elanvändaren eller elproducenten begär detta.

När det gäller information om historisk förbrukning framgår också (se 12 kap. 1 § i mätföreskrifterna) att elnätsföretaget ska tillhandahålla elanvändaren och elproducenten uppgifter om förbrukning i aktuell tid om mätning avser överförd el under varje kvart.

Om mätvärden tillhandahålls till företag som elproducenten utsett och skickas som Ediel-meddelande, ska det skickas i Ediel-format. Detta innebär att rapportering av mätvärden ska visas i aktuell tid, så länge de inte skickas via Ediel-meddelanden (då de i stället ska skickas i normaltid).

Det finns inga undantag från elnätsföretagens skyldigheter, enligt mätförordningen och mätföreskrifterna, att månadsvis samla in och rapportera mätvärden för månadsavräknade anläggningar.

Ei anser att när mätvärden saknas ska elnätsföretag vidta alla åtgärder som är inom företagets kontroll, så att mätvärden kan samlas in och rapporteras senast vid nästkommande rapporteringstillfälle (månadsskifte). I vissa fall kan åtgärder kräva lite längre tid, men det är få problem som inte elnätsföretag bör kunna klara av att åtgärda inom en kortare period än 4 månader.

Elmarknadshandboken är branschens dokument och ett verktyg där rekommenderade rutiner beskrivs i syfte att underlätta för aktörerna, bland annat om vad som gäller enligt lag, förordning och föreskrifter. Elmarknadshandboken är inte rättsligt bindande, det som framgår i rättskällor såsom föreskrifter gäller alltid före något som tagits fram i en standard eller branschpraxis.

Svensk elmarknadshandbok Länk till annan webbplats. (elmarknadshandboken.se)

Kraven i genomförandeförordningen ska möjliggöra ökad automatisering och digitalisering av processer för att få tillgång till mätvärden.

Enligt skäl 12 i genomförandeförordningen rekommenderas medlemsstaterna att uppmuntra leverantörer av uppgiftstillgång och tillståndsadministratörer (det vill säga nätföretag) att i möjligaste mån stödja digitala lösningar som är förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG32, för att elektroniskt identifiera och autentisera elanvändare och/eller berättigade parter.

Mätföreskrifterna fastslår därför att elanvändares mätvärden och informationsutbyte ska ske via nätföretagens kundportaler (Mina sidor).

Elanvändare får tillgång till sina mätvärden genom internetbaserat media (Mina sidor). Det anges i 7 kap. 11 § i mätföreskrifterna. Nätföretaget ska säkerställa att elanvändare kan ta del av sina mätvärden i ett format som är allmänt använt, maskinläsbart och driftskompatibelt. Det kan till exempel ske via Excel eller CSV (12 kap. 4 §). När en elanvändare laddat ner sina mätvärden i ett visst format, kan detta i sin tur delas med övriga i hushållet.

Genomförandeförordningen anger att tillgången till mätvärden ska ske utan dröjsmål, det innebär att det ska ske omedelbart.

Ja, men firmatecknare ska kunna delegera rätten till andra personer. Se det tillhörande allmänna rådet till 12 kap. 9 § i mätföreskrifterna.

Informationsutbytet sker med hjälp av Ediel-systemet. Så länge den berättigade parten är en Ediel-användare som är godkänd för sådana meddelanden som krävs bör informationsutbytet fungera utan särskilda fördröjningar.

Elnätsföretag kan dock behöva införa administrativa processer för att kunna identifiera om en begäran inkommer från en berättigad part som den saknar möjlighet att kunna debitera avgifter för. Det finns inga specifika krav gällande detta, men tillgång till mätvärden ska medges utan dröjsmål enligt genomförandeförordningen.

Fullmakterna kan fortfarande vara giltiga och kan till exempel användas som rättslig grund för en berättigad part att skicka in en anmälan om att få tillgång till en elanvändares mätvärden.

Det ställs inga särskilda krav på elnätsföretagens fakturor till berättigade parter.

Ellagen anger att elnätsföretag ska debitera avgifter för kostnader som uppstår för tre olika typer av tjänster, då bör också avgifterna vara olika för de tre olika typerna av aktiviteter. Det bör framgå i fakturan hur fakturans slutsumma har beräknats.

Ombudet är en berättigad part enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1162. Elanvändare ska enligt genomförandeförordningen godkänna ett tillstånd för den som ska få tillgång till dennes mätvärden (dvs. ombudet). Med det följer att elnätsföretagen debiterar ombudet för de kostnader som uppstår med anledning av tillgången till mätvärden och behöver teckna avtal om avgifter.

Ei är tvistemyndighet enligt ellagen och ska ta upp tvister om kostnader för mätning och för att göra mätresultat tillgängliga. Ei har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs.

En berättigad part kan ansöka om att Ei ska pröva avgiften i upp till två år efter att avgiften har meddelats den berättigade parten. Prövningen ska avse om de kostnader som debiteras motsvarar elnätsföretagets verkliga kostnader.

Ei kan därför besluta att avgiften ska sänkas. Om tvisten har pågått en period innan anmälan om prövningen inkom kan Ei besluta att elnätsföretaget ska återbetala den del av avgiften som överskrider det tillåtna beloppet. Ei kan också granska avgifternas storlek genom tillsyn.

Loggar över tillgång till uppgifter och tillhandahållande av tillstånd regleras i genomförandeförordningen. Enligt första stycket i det tillhörande allmänna rådet till 12 kap. 11 § i Ei:s mätföreskrifter bör registret innehålla de uppgifter som anges i informationsobjekt C i genomförandeförordningen. Information om informationsobjekt C används i förfarande 1 (Slutkunders tillgång till validerade historiska mätvärden).

Närmare information om UTILTS finns i Ediel-anvisningarna.

Enligt 12 kap. 11 § i mätföreskrifterna ska elnätsföretaget tillgängliggöra register över tillgång till mätvärden via internetbaserat media (Mina sidor). Registret ska ange när nätföretaget har tillgängliggjort elanvändarens mätvärden (när elanvändaren har laddat ner sina mätvärden via Mina sidor), vem som fått ta del av mätvärdena och vilka mätvärden som ett nätföretag har tillgängliggjort för elanvändaren och rapporterat till berättigade parter.

Ja. Enligt artikel 7.2 i genomförandeförordningen anges att leverantörer av uppgiftstillgång ska föra logginformation och göra den tillgänglig för slutkunder, inbegripet vid vilken tidpunkt en berättigad part eller slutkund har fått tillgång till uppgifter och vilken typ av uppgifter som berörs.

Ei anser inte att elanvändaren har nytta av att kunna se alla olika typer av nedladdningar som kan ha gjorts samma datum. Genomförandeförordningen och Ei:s mätföreskrifter ställer inte heller några sådana krav.

Nej, det finns inga sådana krav enligt genomförandeförordningen. Genomförandeförordningen anger informationsobjekt för hur nedladdningen ska struktureras, det finns inga krav på grafer i dessa informationsobjekt.

Mätföreskrifterna ger elnätsföretagen en rättslig grund att skicka mätvärden med samma energiupplösning som de har uppmätts med. I samband med att Ei övervägde att ta bort kravet, och den rättsliga grunden, för rapporteringen. Ei identifierade dock att andra problem skulle uppstå och valde därför att behålla kravet.

Elleverantörer har en rättslig grund för sin behandling av dessa uppgifter genom föreskrifterna om fakturainformation, som anger krav på elleverantörerna att visa dessa data i grafer och tabeller.

Elnätsföretagen är skyldiga att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (6 kap. 1 §) samt rapportera resultaten av de mätningar som görs (Regleras i 9 § mätförordningen).

Ei har tillsynsansvar enligt ellagen och kan öppna tillsyn när myndigheten får indikationer om att elnätsföretagen inte uppfyller kraven. Ei kan antingen efter anmälan från tredje part eller på eget initiativ utöva tillsyn över att elnätsföretagen följer kraven om funktionskrav på elmätare.

I det fall ett elnätsföretag inte följer reglerna efter den 1 januari 2025, till exempel genom att inte installera elmätare med de funktioner som krävs, har Ei möjlighet att förelägga elnätsföretaget, vid vite, att följa bestämmelserna.

Läs mer i rapporten Funktionskrav på elmätare Ei R2017:8 - Författningsförslag, i kapitel 6 och på sidan om tillsyn.

Nej, det finns inga undantag. All överförd el i ett koncessionspliktigt elnät ska mätas.

Nej. Elnätsföretagen är skyldiga att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (6 kap. 1 §). Ei har inga möjligheter att meddela undantag från bestämmelserna om mätning av el och inte heller från funktionskraven. De möjligheter till undantag som finns från reglerna om funktionskrav handlar om rikets säkerhet (32 § mätförordningen (1999:716)). Några andra skäl till undantag finns inte. Ei kan därför inte ge undantag eller uppskov från bestämmelserna i mätförordningen.

Mer om funktionskraven finns i Ei:s rapport Ei R2017:8 Funktionskrav på elmätare – Författningsförslag. 

Elnätsföretag och elanvändare har ingått elnätsavtal där elanvändares skyldigheter regleras närmare. Om elanvändare bryter mot avtalet blir detta en civilrättslig fråga mellan kund och elnätsföretag.

Elnätsföretag ska uppfylla krav om mätning och kan till exempel begära handräckning från Kronofogden för att säkerställa att ett mätarbyte kan genomföras.

Genom att kunden har tecknat ett elnätsavtal har den godkänt att mätaren ska vara lätt åtkomlig för nätföretag, se avsnitten 3.4 och 3.5 i allmänna avtalsvillkor för anslutning av elektriska anläggningar till elnät och överföring av el till sådana anläggningar NÄT 2012 K (rev 2).

Mer om allmänna avtalsvillkor Länk till annan webbplats. (energimarknadsbyrån.se)

Vid frågor kring installation av nya mätare, kontakta elnätsföretaget.

Ja, en begäran om undantag kan gälla ett eller flera funktionskrav. Om det inte finns elmätare som har just de funktioner som slutkunden vill ha, bör nätkund och nätföretag komma överens om lämplig lösning.

Av 32 § i mätförordningen framgår att ”Mätsystem och mätutrustning i byggnader och andra anläggningar som ägs eller disponeras av en myndighet behöver inte uppfylla funktionskraven i 25–28, 30 och 31 §§, i den utsträckning myndigheten bedömer att ett undantag från funktionskravet är av vikt för rikets säkerhet och begär hos nätföretaget att funktionskravet ska undantas.”

Av ordalydelsen ”i den utsträckning” och, framför allt, ”funktionskravet” i singular tyder på att man kan välja undantag från ett eller flera av funktionskraven.

Ei har tidigare haft i uppdrag att ta fram förslag till de författningsändringar som krävdes för att reglera funktionskrav på elmätare. Av Ei:s rapport Funktionskrav på elmätare – Författningsförslag (Ei R2017:08), har Ei angett att den föreslagna lydelsen innebär att angivna myndigheter har en rättighet att på begäran få mätutrustning eller mätsystem som saknar alla eller endast har vissa funktioner.

Detta gäller om myndigheten gör bedömningen att det är av vikt för rikets säkerhet att mätutrustningen saknar dessa funktioner.

Några aktörer, främst elnätsföretag, har i samband med utredningen framfört att de utpekade myndigheterna enbart bör kunna välja elmätare som har alla eller inga av funktionerna. Dessa aktörer menar att möjligheten att enbart välja bort vissa funktioner riskerar att leda till en stor mängd olika kombinationer av funktioner, något som skulle bli kostsamt och tekniskt komplicerat.

Efter att ha fört en dialog med Försvarsmakten bedömde Ei att de utpekade myndigheterna sannolikt enbart kommer att begära ett fåtal olika varianter av elmätare.

Ei bedömde att det mest ändamålsenliga är att låta de aktuella myndigheterna själva göra bedömningen av vilka varianter av elmätare som passar deras verksamhet. Att reglera exakt vilka funktionskrav som ska undantas riskerar att bli alltför stelbent och leda till att syftet med undantaget inte uppnås.

Den elanvändare som begär att förbrukningen ska mätas på annat sätt än vad som anges i föreskrifter ska betala de merkostnader som uppstår.

Av 33 § i mätförordningen följer att ”Nätföretaget ska tillhandahålla de mätsystem och den mätutrustning som behövs vid undantag enligt 32 §.”

När det gäller vem som ska stå för kostnaden anges det i 6 kap. 5 § ellagen att ”En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på något annat sätt än enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 1 ska av nätföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning då kräver en annan mätutrustning än vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna, ska elanvändaren betala kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten.”

Funktionskraven träder i kraft 1 januari 2025. Det är också då timmätning kommer att utgå som möjlig mätmetod både i mätförordningen och mätföreskrifterna.

Om en kund till exempel kräver timmätning efter 1 januari 2025 eller att inte ha något kundgränssnitt (som regleras i 13 kap. i EIFS 2023:1), ska kunden betala för elmätaren och för tillhörande utrustning och installation.

Nej, det finns inga sådana krav i ellagen, mätförordningen eller mätföreskrifterna.

Av Ei:s rapport (Ei R2017:08) framgår att undantaget kan åberopas om berörd myndighet gör bedömningen att det är av vikt för rikets säkerhet att mätutrustningen saknar dessa funktioner. Elnätsföretag ska vara skyldiga att följa en sådan begäran från dessa myndigheter.

Elnätsföretaget kan dock behöva ett skriftligt underlag som visar att myndigheten har gjort en bedömning och begär att få undantag från funktionskrav.

Ei utövar tillsyn över 32 § i mätförordningen. Om Ei startar tillsyn över bestämmelsen och behöver veta vilka kunder som beviljats undantag, behövs någon form av underlag som visar att en myndighet har gjort bedömningen att undantag krävs. Underlaget kan uppvisas av nätföretaget vid en granskning av Ei.

För de myndigheter som inkommer med en begäran om undantag innebär inte att det finns krav om att till exempel kartlägga sina anläggningar och informera vart dessa anläggningar finns, eller inkomma med en motivering för varje anläggnings-ID. Det är myndigheterna som enligt mätförordningen ska ansöka om undantag från funktionskrav.

Det ligger också på myndigheterna att göra en bedömning ifall undantag är nödvändigt för rikets säkerhet. Det är inte nätföretagen som ska göra den bedömningen. Det är därför inte nödvändigt att nätföretagen får en redogörelse av myndigheterna för skälen till detta.

De 7 funktionskraven på elmätare följer av förordning (1997:716),

Mer om funktionskraven

I mätföreskrifterna föreskriver Ei om elnätsföretagens skyldighet att mäta, samla in mätdata, beräkna och rapportera mängden överförd el.

Elleverantörer har en skyldighet att anmäla uppgifter till elnätsföretag, bland annat vid övertagande eller påbörjande av elleverans till en elanvändare och vid övertagande av balansansvar. Elleverantörernas skyldigheter regleras framför allt i 10 kap.

Ett elnätsföretag ska mäta och registrera mängden överförd el enligt 6 kap. 1 § ellagen. All användning av el i det koncessionspliktiga nätet ska mätas, det finns inga undantag från detta krav.

Brukstidsmätning uppfyller inte lagkrav om inte mängden överförd el mäts.

En elleverantör som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser, enligt 9 kap. 18 § ellagen.

Kravet på ett kundgränssnitt på elmätaren gäller från den 1 januari 2025 (funktionskraven). Från och med det datumet ska gränssnittet finnas och det ska öppnas och stängas kostnadsfritt av elnätsföretaget på kundens begäran inom en arbetsdag.

Mer om funktionskraven

Enligt reglerna ska en elmätare utrustas med ett kundgränssnitt som stöds av en öppen standard, det vill säga ett standardiserat gränssnitt som används i ett medlemsland i Europeiska unionen och hålls uppdaterat. Ett kundgränssnitt som stöds av en öppen standard ska vara kostnadsfritt för kunden från och med 1 januari 2025.

Är mätaren utrustad enligt reglerna och kundens utrustning har en annan typ av port eller anslutning ska kunden kunna köpa en eventuell adapter på marknaden, det vill säga bekosta det själv. Om du misstänker att elmätarens kundgränssnitt inte följer en öppen standard kan du anmäla det till Ei.

Anmälan till Ei

Ja det finns regler. Elnätsföretaget är ansvarigt för att mäta och registrera mängden överförd el enligt ellagen (1997:857). Ett elnätsföretag får inte ta ut andra kostnader för mätning än de som nämns i ellagen.

Det betyder att om kunden har begärt att få en annan mätning än den som elnätsföretaget tillhandahåller enligt ellagen, till exempel om kund vill ha tätare mätintervall än vad ellagen kräver, kan kunden behöva betala för till exempel mätarbyte. Om kunden inte har begärt särskild mätning ska kunden inte betala för mätarbyte. I ellagen förklaras även mätning av el i inmatningspunkt (elproduktion).

Eventuella kostnader kan, enligt ellagen, prövas hos Energimarknadsinspektionen (Ei) som tvistlösande myndighet.

Ja, enligt ellagen ska ett elnätsföretag se till att kunden får lämplig information i samband med installation av ny elmätare.

En elmätare ska uppfylla de nya funktionskraven för elmätare från och med den 1 januari 2025. Mer om funktionskraven

Ja, eftersom elmätning på anläggningar på högspänning (kat. 3-5) inte ingår i förbrukningsprofilen så ska dessa från och med den 1 november 2023 kvartsmätas och dygnsavräknas. Detta gäller för inmatnings-, uttags-, och gränspunkter (Mätförordningen 6 - 6 a, 6 d §§). Det finns inga undantag från eller övergångsbestämmelser för detta krav för dessa elmätare som kräver både ström- och spänningstransformatorer.

Ja, elnätsföretaget bör inte genomföra byten av elleverantör mot elanvändarens uttryckliga begäran om att till exempel skydda personuppgifter. Men identiteten på den som tar kontakt med elnätsföretaget bör först fastställas på lämpligt sätt.