Frågor och svar om elöverföringens kvalitet

Med leveranssäkerhet menas att kunder (hushåll och företag) får så mycket el som de behöver, när de behöver det och utan avbrott.

Begreppet leveranskvalitet kan delas upp i två beståndsdelar: leveranssäkerhet och spänningskvalitet.

• Med leveranssäkerhet avses att el överförs till elanvändaren utan avbrott.
• Spänningskvalitet omfattar andra typer av störningar och variationer i spänning vid en anläggningspunkt, alltså alla spänningsstörningar förutom korta och långa avbrott.

Ja det finns statistik att ta del av i olika format. Elnätsföretagen rapporterar varje år in uppgifter till Ei om hur många och hur långa elavbrott de haft i sina nät samt annan information som behövs för Ei:s tillsyn av leveranssäkerheten.

Baserat på elnätsföretagens inrapporterade avbrottsdata publicerar Ei årligen en rapport och över leveranssäkerheten i Sveriges lokalnät och regionnät. Rapporten ger en god överblick över nuläge, historiska trender och specifika brister kring leveranssäkerheten i Sverige.

Här hittar du alla Ei:s rapporter om leveranssäkerheten i Sveriges elnät.

Vi publicerar årligen ett PM baserat på den planlagda tillsynen avseende leveranssäkerheten i elnäten.

Här hittar du alla Ei:s PM om leveranssäkerhet och om spänningskvalitet.

Samt vi publicerar årligen statistik via öppna data. Statistiken baseras på de uppgifter som elnätsföretagen rapporterat till oss och publiceras på den nationella katalogen för öppna data.

Här hittar du öppna data.

Ei har också en kartfunktion (GIS-karta) som geografiskt sammanställer statistiken över leveranssäkerheten för åren 2016 och framåt. Genom att navigera i kartan visas statistik över leveranssäkerheten i det svenska elnätet. Du kan välja att se per kommun, per nätkoncession för område och per redovisningsenhet.

Gå till kartfunktionen (GIS-karta). Länk till annan webbplats.

Vill du veta mer om Ei:s föreskrifter (EIFS 2023:3) och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen av el ska vara av god kvalitet hittar du dem här EIFS 2023:3

1. I ellagen förklaras ord och uttryck i de inledande bestämmelserna.
2. I Ei:s föreskrifter finns kapitel med definitioner.

Begrepp som inte definieras särskilt i föreskrifterna har samma betydelse som i ellagen.

Det finns möjlighet för elnätsföretaget att söka om undantag från funktionskravet i 4 kap. 20 § ellagen och funktionskravet för lastintervaller i föreskrifterna 4 kap. EIFS 2023:3.

Sedan den 1 juli 2022 får Ei meddela föreskrifter om undantag från funktionskravet i 4 kap. 20 § ellagen. Det införs även undantag för elproduktions- och energilageranläggningar samt, under vissa förutsättningar, för gränspunkter.

Läs mer i Ei:s vägledning när det gäller undantag från kvalitetsföreskrifterna.

Enligt Ei:s kvalitetsföreskrifter EIFS 2023:3 är överföringen av el av god kvalitet om antalet långa oaviserade avbrott under en sammanhängande period av 12 kalendermånader är färre än 4 i en anläggningspunkt.

Om antalet oaviserade långa avbrott under en sammanhängande period av 12 kalendermånader överstiger 11 är överföringen av el inte av god kvalitet och bryter därmed mot föreskrifterna.

Om antalet oaviserade långa avbrott under en sammanhängande period av 12 kalendermånader är färre än 12 i en anläggningspunkt får det i det enskilda fallet bedömas om överföringen är av god kvalitet med avseende på avbrott. Vid den bedömningen kan även uppgifter om antal korta avbrott, antal aviserade avbrott, avbrottslängd, avbrottsorsak, felavhjälpningsinsatser, kundtäthet, spänningsnivå, förebyggande åtgärder, planerade åtgärder och historiska uppgifter om leveranssäkerhet beaktas.

Ett elnätsföretag måste dessutom se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger 24 timmar. Om ett elavbrott överstiger 24 timmar bryter elnätsföretaget mot ellagen.

Läs mer i Ei:s kvalitetsföreskrifter EIFS 2023:3.

I ellagen (1997:857) finns en bestämmelse om att elöverföringen ska vara av god kvalitet.

• Ei har tillsynsansvaret över att elöverföringen till kunder (hushåll och företag) sker utan för många oaviserade avbrott. Tillsynsansvaret inkluderar även trädsäkring för ledningar i elnätet, samt att överföringen av el sker utan störningar i spänningsnivån.
• Ei har även tillsyn över funktionskravet i ellagen vilket innebär att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig ska överstiga 24 timmar. Utöver ellagens funktionskrav finns strängare krav för lastnivåer över 2 MW, vilka framgår av Ei:s kvalitetsföreskrifter EIFS 2023:3.

Elanvändare som drabbas av elavbrott längre än 12 timmar är berättigade till avbrottsersättning enligt ellagen. Här kan du läsa mer om elavbrott och avbrottsersättning. Länk till annan webbplats.

Bestämmelserna gällande avbrottsersättning ligger däremot utanför Ei:s tillsynsansvar och är en fråga mellan elnätsföretaget och kunden.

Om du behöver hjälp med avbrottsersättning kan du vända dig till Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Länk till annan webbplats.

Elnätsföretagen rapporterar årliga uppgifter om leveranskvaliteten, vilket kallas för avbrottsdata. Avbrottsdata innehåller uppgifter om bland annat antal avbrott, avbrottstid, uttagen och inmatad energi, spänning, kommunkod och en unik anläggningsidentitet. Det totala datamaterialet innehåller uppgifter för drygt 5,6 miljoner anläggningspunkter (benämning som omfattar både uttags- och inmatningspunkter samt punkter med både in- och utmatning). Elnätsföretagen är också skyldiga att göra en särskild rapportering efter långvariga och omfattande elavbrott eller vid vissa allvarliga leveranssäkerhetsproblem.

Hur redovisningen av dessa uppgifter går till är beskrivet i Ei:s föreskrifter EIFS 2015:4. I kapitel 3 i föreskrifterna anges vilka uppgifter ett elnätsföretag ska rapportera om långvariga och omfattande elavbrott eller allvarliga leveranssäkerhetsproblem. I kapitel 4 anges den årliga rapportering (Avbrottsdata) elnätsföretagen är skyldig att redovisa.

Här hittar du alla Ei:s föreskrifter om el.

• Aviserade avbrott är avbrott där elanvändaren är underrättad enligt ellagen (1997:857) 11 kap. 5 §. Underrättelsen ska ske i god tid före avbrottet och vara personligt eller, om det är lämpligt, via anslag.
• Oaviserade avbrott är avbrott där elanvändaren inte är underrättad enligt 11 kap. 5 § ellagen (1997:857).

Ett oaviserat avbrott delas in i:

• Långa avbrott är avbrott som är längre än tre minuter. I det fall en anläggnings- eller gränspunkt är elektriskt tillkopplad kortare tid än tre minuter mellan fler på varandra följande avbrott ska återställningen inte beaktas. Hela tidsperioden från det första avbrottets början till det sista avbrottets slut ska då anses tillhöra samma avbrott.
• Kort avbrott är avbrott som är längre än 100 millisekunder upp till och med 3 minuter.

Den aviserade avbrottstiden är en uppskattning medan den avbrottstiden som skall rapporteras är den verkliga avbrottstiden. Avbrott och aviserat avbrott är definierade enligt EIFS 2015:4.

Här hittar du alla Ei:s föreskrifter om el.

Ei kan inte godkänna att ett elnätsföretag rapporterar en kortare avbrottstid än den faktiska avbrottstiden, oavsett orsaker eller omständigheter. Alla elavbrott rapporteras i sin helhet, det vill säga från den tidpunkt avbrottet började till den tidpunkt felet blev åtgärdat och anläggningspunkten blev spänningssatt.

Enligt 2 kap. 1 § EIFS 2015:4 är avbrott definierat som "tillstånd då anläggnings- eller gränspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser". Långa avbrott definieras i 2 kap. 1 § EIFS 2015:9 som "ett avbrott som är längre än tre minuter. I det fall en anläggnings- eller gränspunkt är elektriskt tillkopplad kortare tid än tre minuter mellan fler på varandra följande avbrott ska återställningen inte beaktas. Hela tidsperioden från det första avbrottets början till det sista avbrottets slut ska då anses tillhöra samma avbrott".

Avbrott orsakade av ett annat elnätsbolag ska rapporteras som avbrott orsakade av händelser i överliggande nät enligt 4 kap. EIFS 2015:4.

Här hittar du alla Ei:s föreskrifter om el.

Leveranskvalitetsincitamentet i regleringen tar hänsyn till om avbrottet är aviserat eller inte och hur långt avbrottet var.

Det gör att mätarbyten på cirka 10 minuter är värda högst några kronor för en vanlig hushållskund och för små lägenhetskunder till och med under en krona.

Vi ser det inte som negativt att elnätsföretaget har ett incitament att korrekt avisera avbrotten på förhand och sedan göra bytet så snabbt som möjligt även vid mätarbyten. Dessutom kommer elnätsföretagen inte systematiskt missgynnas av att det sker många mätarbyten inom de närmaste åren eftersom dessa avbrott på sikt höjer normnivåerna. Med andra ord blir det något sämre utfall under året då mätarbytet skedde, men på sikt kompenseras det av de höjda normnivåerna.

Elnätsföretag som gör mätarbyten snabbare än branschsnittet kan till och med gynnas i och med att normnivåerna delvis baseras på benchmarking.

Här kan du läsa mer om mätning av el.

EIFS 2023:3 definierar spänningsändringsförlopp som: ”ändring i spänningens effektivvärde per halv period som funktion av tiden efter att spänningen har varit stabil i minst en sekund. Spänningen anses stabil när den inte ändras snabbare än 0,5 procent av referensspänningen per sekund.”

Spänningsändringsförloppet för en snabb spänningsändring påbörjas när ändringen i spänningens effektivvärde överstiger 0,5 procent per sekund, från att innan ha understigit 0,5 procent av referensspänningen per sekund i minst en sekund, och avslutas när spänningens effektivvärde återigen inte ändras mer än 0,5 procent per sekund.

Det är alltså bara den snabba, initiala förändringen som ingår i spänningsändringsförloppet för en snabb spänningsändring. Den efterföljande, långsammare spänningsförändringen ingår inte i det snabba spänningsändringsförloppet och ΔUmax beräknas därför enbart för den snabba spänningsförändringen.

Här kan du ta del av Ei:s föreskrift EIFS 2023:3.

EIFS 2023:3 definierar en snabb spänningsändring som: ”en ändring av spänningens effektivvärde som är snabbare än 0,5 procent per sekund och där spänningens effektivvärde före, under och efter ändringen är mellan 90 procent och 110 procent av referensspänningen. Snabba spänningsändringar bestäms av stationär och maximal spänningsändring där ΔUstationär är skillnaden mellan spänningens effektivvärde före och efter ändringen och ΔUmax är den maximala spänningsändringen under ett spänningsändringsförlopp.”

Vidare ställer EIFS 2023:3 (7 kap. 11-12 §§) krav på maximalt antal snabba spänningsändringar som får inträffa i en anläggningspunkt per dygn. Där summan av antalet snabba spänningsändringar adderat med antalet kortvariga spänningssänkningar inte ska överstiga det maximala antalet angivet i bestämmelserna. För att den snabba spänningsändringen ska räknas med i antalet ska antingen ΔUstationär vara minst 3 procent eller ΔUmax vara minst 5 procent för spänningsändringsförloppet.

Enligt 4 kap. 18 § ellagen (1997:857) ska ett elnätsföretags överföring av el för någon annans räkning ha god kvalitet och elnätsföretaget ska avhjälpa brister i överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna.

Bestämmelserna om spänningskvalitet i 7 kap. EIFS 2023:3 gäller anläggningspunkter i växelspänningsnät som används med stöd av nätkoncession.

Om spänningskvaliteten hos anläggningspunkter i elnätsföretagets nät inte uppfyller kraven i 7 kap. EIFS 2023:3 har elnätsföretaget skyldigheter enligt 4 kap. 18 § ellagen att åtgärda detta.

Om en kund i elnätsföretagets nät uppmärksammar Ei på att det förekommer brister i elöverföringen till kundens anläggning kan Ei inleda tillsyn mot elnätsföretaget. Ei kan då förelägga elnätsföretaget att genomföra mätningar av spänningskvaliteten i anläggningspunkten.

Om mätningarna visar att spänningskvaliteten inte uppfyller kraven i 7 kap. EIFS 2023:3 behöver elnätsföretaget vidta åtgärder för att säkerställa att kraven uppfylls. Om elnätsföretaget inte vidtar åtgärder kan Ei förelägga elnätsföretaget att vidta åtgärder.

Elnätsföretaget kan vidta åtgärder i det egna nätet eller ställa krav på att anläggningar som är anslutna till elnätsföretagets nät inte får ge upphov till bristande spänningskvalitet.

Ei reglerar inte vilka exakta åtgärder som elnätsföretaget ska vidta för att avhjälpa eventuella brister i spänningskvaliteten i sina anläggningspunkter.

Ei reglerar inte heller vilka krav som elnätsföretag ska ställa på kunders anläggningar för att motverka att störningar uppstår i elnätsföretagets nät, det får elnätsföretaget avtala direkt med sina kunder. Det regleras till viss del i punkt 3.1 i de allmänna avtalsvillkoren för nät men elnätsföretag kan också tillämpa andra avtal.

Läs mer om allmäna villkor el på Energiföretagen Sveriges webbplats. Länk till annan webbplats.