Frågor och svar om elmarknaden

Svenska kraftnät delade in Sverige i fyra elområden den 1 november 2011. Detta var ett resultat av att EU-kommissionens krav på Svenska kraftnät att hantera överföringsbegränsningar i det svenska stamnätet på ett sätt som inte innebär diskriminering av användare i andra delar av Europa.

Indelningen i olika elområden tydliggör också var i Sverige det finns behov av att förstärka och bygga ut nätet och var i landet det finns behov av en ökad elproduktion.

Svenska kraftnät genomför just nu en elområdesöversyn.

Läs mer om den pågående översynen på Svenska kraftnäts webbplats - Elområdesöversyn Länk till annan webbplats.

Läs mer om elområden på vår webbplats.

Om det finns strukturella flaskhalsar inom ett land bör landet delas in i ett eller flera elområden, detta följer av de EU-gemensamma regelverken. De flesta länder i Europa är inte indelade i elområden utan hela landet utgör ett område. Om Sverige hade varit ett elområde skulle hela landet haft samma elpris.

I Sverige har vi fyra elområden som är uppbyggda utifrån strukturella flaskhalsar i elnätet. En flaskhals är en sektion (snitt) där överföringen av energi ofta behöver begränsas, precis som när man vänder en flaska full med vätska upp och ner.

Flaskhalsintäkter uppstår om elpriset i ett elområde där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs. Mellanskillnaden kallas flaskhalsintäkt. Mellanskillnaden uppkommer alltså hos elbörsen då producenten säljer elen där till ett annat pris än vad den köps för på samma elbörs men i ett annat elområde. Flaskhalsintäkterna (som även kallas kapacitetsavgifter) tillfaller den elnätsägare som överför elen mellan de två elområdena, i Sverige är det Svenska kraftnät.

Läs mer om elområden på vår webbplats.

Överföringsbegränsningar uppstår när elnätets kapacitet är nådd, det vill säga när elmarknaden vill överföra mer el mellan elområden än vad nätet klarar. När sådana överföringsbegränsningar uppstår påverkas priset i de olika elområdena och vi får olika prisområden. Vilka elområden som håller ihop och tillsammans bildar samma prisområde varierar beroende på utbud, efterfrågan och överföringskapacitet.

Det är en marknad där aktörer handlar långsiktiga kontrakt och prissäkringsmöjligheter för dagar, veckor, månader, kvartal och år. I huvudsak sker prissäkring i Sverige och övriga Norden genom att aktörerna handlar med olika former av finansiella terminskontrakt.

Det är en marknad där köpare och säljare kan handla el 12–36 timmar före leverans.

Varje dag mellan klockan 00:00 och fram till klockan 12:00 lämnar aktörerna sina bud för dagen efter. Varje bud specificerar volymen (i MWh/h) som aktören är villig att köpa eller sälja vid en specifik prisnivå (EUR/MWh) för varje enskild timme.

De handelsplatser som i dagsläget finns på dagen före-marknaden är Nord Pool och EPEX SPOT. Oavsett handelsplats blir elpriset detsamma.

Intradagsmarknaden är en fysisk justeringsmarknad för kontinuerlig handel av timkontrakt där handeln sker upp till en timme före leverans. Det kan finnas aktörer som har behov att justera kontrakten som de ingått på dagen före-marknaden efter hur produktions- eller användningssituationen förändras under leveransdagen.

Balansmarknaden kallas sammantaget de marknader där Svenska kraftnät och övriga transmissionsnätsoperatörer i Europa kan köpa olika typer av frekvensreglerande stödtjänster av marknadsaktörerna för att uppfylla sitt systemansvar.

Vi har i dagsläget inget problem med elbrist (energibrist) då Sverige har ett överskott på producerad el sett över hela året, det är därför vi exporterar mycket el. Men under årets kallaste timmar har vi idag ett underskott på eleffekt och behöver importera el.

Skulle det inte finnas tillräckligt med produktion och import för att täcka förbrukningen vid ett sådant tillfälle uppkommer effektbrist. Det grundar sig i behovet av effekt vilket handlar om hur mycket el som efterfrågas vid en viss tidpunkt, exempelvis under en timme.

På dagen-före marknaden sätts elpriset genom ett anonymiserat auktionsförfarande där priset sätts i balans mellan utbud och efterfrågan.

Utifrån aktörernas sammanlagda köp- och säljbud sammanställs en utbudskurva och en efterfrågekurva för varje enskild timme under det kommande dygnet. De produktionsanläggningarna med lägst rörlig kostnad används först. I den mån det behövs, antas därefter bud från dyrare produktionsanläggningar för att elproduktionen ska möta efterfrågan. Priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan (marginalprissättning).

På exempelvis Nord Pools hemsida kan du se elpriset utan skatt och avgifter. Strax före klockan 13:00 varje dag publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.

Läs mer på Nord Pools webbplats Länk till annan webbplats. (informationen är på engelska)

Priset på el beror på hur utbudet av tillgänglig producerad el kan matchas mot efterfrågan från konsumenter. Eftersom Sverige är en del av den europeiska marknaden så påverkar även omvärldsläget hur priset sätts.

I Sverige har vi en produktionsmix som huvudsakligen består av kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och värmekraft. Om något inträffar som påverkar produktionen av något av dessa kraftslag, till exempel om en kärnkraftsreaktor går på revision eller om det blåser lite, så minskar utbudet och elpriset påverkas.

Läs mer om vad som påverkar elpriset på vår webbplats.

Det beror på att efterfrågan är större än utbudet av produktion i södra Sverige. Priset påverkas också av att det finns begräsningar i att överföra el inom landet. Både från norr (där vi har mycket produktion) till söder och från öst till väst. Det gör att södra Sverige ibland behöver importera el som är dyrare.

Vid sådana tillfällen finns inte några begränsningar i överföringen av el mellan de elområden där det är samma pris.

Det uppstår när efterfrågan är låg och utbudet är stort. Det inträffar vanligtvis under nätter när det blåser mycket.

Det innebär att det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med angränsade länder, särskilt med Norge, Danmark och Finland. Europeiska regelverk styr i hög grad hur marknaden fungerar och hur marknadsaktörerna kan agera.

Sverige får till exempel inte begränsa överföringskapaciteten till andra EU-länder som vi delar överföringsförbindelser med om det inte sker av driftsäkerhetsskäl.

Eftersom det svenska elsystemet är tätt sammankopplat med angränsade länder påverkas det svenska elpriset av elpriset i angränsade länder, då elen flödar från lågpris- till högprisområde.

Exakt hur elpriset varierar från dag till dag beror på hur utbudet, efterfrågan samt produktions- och överföringsförutsättningarna ser ut. Om inga överföringsbegränsningar finns mellan två elområden/länder uppkommer inga prisskillnader.

På samma sätt som att elpriserna kan vara samma i de svenska elområdena kan vi också ha samma prisnivå som i länder dit vi har elförbindelser. Om inga överföringsbegränsningar finns mellan elområdena blir priserna lika.

Överföringsförbindelsen Baltic cable mellan Sverige och Tyskland har en så kallad förlustfaktor som används i beräkningen av priser och överföringar mellan områden. Ibland kan det medföra att elpriset i SE4 hamnar strax under elpriset i Tyskland (eller strax över, beroende på om det är export eller import).

Energimarknadsinspektionen (Ei) är en expert- och tillsynsmyndighet och vi arbetar för välfungerande energimarknader, bland annat genom regelutveckling, tillsyn, prövning och tillstånd. Vi jobbar med att stärka kundernas ställning och trygga samhällets behov av fungerande energidistribution och handel.

Läs mer om Ei:s uppdrag och styrning på vår webbplats.

Marknadsövervakningen på Ei granskar löpande prissättningen på elmarknaden. All handel på energimarknaderna övervakas, både manuellt och av automatiska marknadsövervakningssystem som registrerar misstänkta transaktioner. Nord Pool och andra marknadsplatser har också övervakning och meddelar Ei om något misstänkt upptäckts.

Ei granskar bland annat att bestämmelserna om förbud mot insiderhandel, skyldighet att offentliggöra insiderinformation, förbud mot otillbörlig marknadspåverkan och att rapporteringsskyldigheten följs.

Ei får meddela de förelägganden som behövs för att se till att reglerna följs och kan förena föreläggandena med vite.

Här kan du läsa mer om marknadsövervakning på vår webbplats.

Energimyndigheten har i uppdrag att verka för försörjningstrygghet och är en elberedskapsmyndighet. De genomför omvärldsbevakningar, analyser och ansvarar för statistik på energiområdet.

Läs mer om Energimyndighetens uppdrag på deras webbplats. Länk till annan webbplats.

Svenska kraftnät ansvarar för kraftsystemet och är en elberedskapsmyndighet. De förvaltar och utvecklar transmissionsnätet och främjar dammsäkerheten samt konkurrensen på elmarknaden.

Läs mer om Svenska kraftnäts uppdrag på deras webbplats. Länk till annan webbplats.