Spänningskvalitet - vägledning EIFS 2023:3

Informationen på denna sida vänder sig främst till elnätsföretagen.

Vad gäller vid brister i spänningskvaliteten?

Alla parter påverkar spänningskvaliteten, både producenter, distributörer och elkonsumenter . Om en elanvändare påtalar brister i spänningskvaliteten i en anläggningspunkt för sitt elnätsföretag ska elnätsföretaget säkerställa att kraven om spänningskvalitet i EIFS 2023:3 uppfylls i anläggningspunkten.

Vilka åtgärder ska elnätsföretaget vidta vid bristande spänningskvalitet?

Om spänningskvaliteten i anläggningspunkter i elnätsföretagets elnät inte uppfyller kraven i 7 kap. EIFS 2023:3 har elnätsföretaget skyldigheter enligt 4 kap. 18 § ellagen att vidta åtgärder. Elnätsföretaget kan vidta åtgärder i det egna elnätet och/eller ställa krav på att anläggningar som är anslutna till elnätsföretagets elnät inte får ge upphov till bristande spänningskvalitet. Kvalitetsföreskrifterna reglerar inte vilka specifika åtgärder som elnätsföretagen ska vidta för att åtgärda brister i elöverföringen. Däremot ska elnätsföretagen enligt 4 kap. 18 § ellagen avhjälpa brister i elöverföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till olägenheterna för elanvändarna som drabbas av bristerna .

Vilka krav ska elnätsföretaget ställa på kunders anläggningar avseende spänningskvalitet?

Leveranskvalitetsföreskrifterna reglerar inte vilka krav som elnätsföretag ska ställa på kunders anläggningar för att motverka att störningar uppstår i elnätsföretagets elnät, det får elnätsföretaget avtala direkt med sina kunder. Det regleras till viss del i exempelvis i Allmänna avtalsvillkoren NÄT 2012 K (rev 2) men elnätsföretaget kan också tillämpa andra avtal.

Vad gäller när spänningskvalitetsbristen orsakas av en elanvändare i elnätsföretagets nät?

Nätföretaget ansvarar alltid för leveransen av el till en anläggningspunkt. Om nätföretaget konstaterar att en elanvändare orsakar störningar som påverkar spänningskvaliteten i nätet bör de anslutningsavtal som gäller för anslutningen, exempelvis Allmänna avtalsvillkoren, tillämpas.

Vad gäller när spänningskvalitetsbristen orsakas av ett annat nät än elnätsföretagets?

Kraven på spänningskvalitet i kvalitetsföreskrifterna gäller inte för gränspunkter, utan då är det endast ellagens krav (4 kap. 18 §) om att el ska vara av god kvalitet som är det gällande kravet. Anledningen är att det inte är meningsfullt att ställa krav på spänningskvalitet, i kvalitetsföreskrifternas mening, någon annanstans än i anläggningspunkten där en elanvändare är ansluten. Det är i princip endast där som spänningskvaliteten har några märkbara konsekvenser för elanvändarna.

Upplever elanvändarna olägenheter som har uppstått och överförts från ett överliggande elnät ska nätföretaget behandla sådana olägenheter på liknande sätt som om de uppstått i det nät som elanvändaren är ansluten till. Det drabbade elnätsföretaget kan i sådana fall ställa krav på att överföringen i gränspunkten ska vara av god kvalitet enligt 4 kap. 18 § ellagen. Nätföretaget i det överliggande nätet ska avhjälpa brister i överföringen som har uppstått och överförts från överliggande elnät till det lokala nätet i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna. (4 kap. 18 §).

Hur ska elnätsföretaget mäta spänningskvaliteten?

För att säkerställa att spänningskvaliteten i en anläggningspunkt uppfyller kraven i EIFS 2023:3 bör elnätsföretaget genomföra mätningar för att undersöka om spänningskvaliteten uppfyller kraven i 7 kap. EIFS 2023:3 eller inte . Mätningen ska göras i enlighet med SS-EN 61000-4-30, utg. 3:2015/A1:2021 (mätklass A).

Hur länge ska mätningen pågå?

Vid förekomst av stationära störningar i elnätet (långsamma spänningsändringar, spänningsövertoner, spänningsosymmetri och flimmer) som misstänks avvika från kraven i kvalitetsföreskrifterna ska mätning av spänningskvaliteten pågå i minst en vecka för att ge en så representativ bild av spänningskvaliteten i anläggningspunkten som möjligt.

Om någon part anser att en viss vecka inte kan anses vara representativ för spänningskvaliteten bör det överenskommas om en kontrollmätning, alternativt en längre mätningsperiod.

Vid tillsyn kan Ei begära att mätning ska utföras under längre perioder om det behövs.

När det gäller händelsestyrda kvalitetsparametrar (kortvariga spänningssänkningar och kortvariga spänningshöjningar) försvåras möjligheten att bedöma spänningskvaliteten eftersom händelserna uppstår slumpvis utspridda med flera veckor till flera månaders mellanrum.
En tillräcklig mätperiod kan bara bedömas i det enskilda fallet, och mätperioden kan variera mellan en enstaka säsong upp till ett flertal år.

Långsamma spänningsändringar

För att vara god kvalitet ska överföringen av el med avseende på långsamma spänningsvariationer hålla sig inom ± 10 procent av referensspänningen. För lågspänningsnät, upp till och med 1 kV, är referensspänningen den nominella spänningen. För elnät med högre spänningsnivå kan referensspänningen vara en annan avtalad spänning.

Spänningsövertoner

Kvalitetsföreskrifterna ställer krav på både enskilda övertoner och den totala övertonshalten, THD.

Storleken på enskilda spänningsövertoner bestäms genom relativ övertonshalt, som är spänningsövertonens relativa amplitud relaterad till spänningen vid frekvensen 50 Hertz (Hz). THD är förhållandet mellan summan av alla övertonskomponenter i spänningen och spänningen vid frekvensen 50 Hz.

Både enskilda övertoner och THD bestäms med tiominutersvärden.

Spänningsintervall för spänningsövertonernas gränsvärden

Gränserna för tillåtna förekomster av övertoner i spänningen, både enskilda övertoner och THD, beror på vilken spänningsnivå anläggningspunkten är ansluten:

• Lågspänning (upp till och med 1 kV)
• Mellanspänning (över 1 kV upp till och med 36 kV)
• Högspänning (över 36 kV upp till och med 150 kV)
  

Spänningsosymmetri

Kraven i kvalitetsföreskrifterna är att samtliga tiominutersvärden av spänningsosymmetrin, mätt som minusföljdsosymmetri, ska vara mindre än eller lika med 2,0 procent.

Kortvariga spänningssänkningar

Kvalitetsföreskrifterna definierar kortvarig spänningssänkning som en tillfällig sänkning av spänningens effektivvärde under 90 procent av referensspänningen. Kraven på kortvariga spänningssänkningar anges i tre områden.

1. Området ”God kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningssänkningar inom området God kvalitet och elanvändaren har högre krav på spänningskvalitet kan störningskänsligheten reduceras hos den egna utrustningen. Alternativt kan elanvändaren komma överens med elnätsföretaget och avtala om en anslutning med högre spänningskvalitet.
2. Området mellan ”God kvalitet” och ”Inte god kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningssänkningar i området mellan God kvalitet och Inte god kvalitet ska elnätsföretaget kunna visa att förekommande kortvariga spänningssänkningar är acceptabla. Kravet är att en rimlighetsbedömning ska göras där förekomsten av spänningssänkningar ska vägas mot dels elanvändarens olägenhet, dels kostnader för åtgärder.
3. Området ”Inte god kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningssänkningar inom området Inte god kvalitet ska elnätsföretaget åtgärda dessa. I sällsynta fall kan det vara aktuellt att göra en avvägning mellan olägenheterna för elanvändarna och kostnaderna för åtgärderna.
   

Både åtgärder för att reducera spänningssänkningarnas antal och storlek och/eller varaktighet bör övervägas. Det bör påpekas att bedömningen kan visa att åtgärder inte är rimliga på grund av tekniska eller ekonomiska skäl.

Kortvariga spänningshöjningar

Kvalitetsföreskrifterna definierar kortvarig spänningshöjning som en tillfällig höjning av spänningens effektivvärde över 110 procent av referensspänningen. Kraven på kortvariga spänningshöjningar anges i tre områden.

1. Området ”God kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningshöjningar inom området God kvalitet och elanvändaren har högre krav på spänningskvalitet kan störningskänsligheten reduceras hos den egna utrustningen. Alternativt kan elanvändaren komma överens med elnätsföretaget och sedan avtala om en anslutning med högre spänningskvalitet.
2. Området mellan ”God kvalitet” och ”Inte god kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningshöjningar i området mellan God kvalitet och Inte god kvalitet ska elnätsföretaget kunna visa att förekommande kortvariga spänningshöjningar är acceptabla. Kravet är att en rimlighetsbedömning ska göras där förekomsten av spänningssänkningar och spänningshöjningar ska vägas mot dels elanvändarens olägenhet, dels kostnader för åtgärder.
3. Området ”Inte god kvalitet”: Om det uppstår kortvariga spänningshöjningar inom området Inte god kvalitet ska elnätsföretaget åtgärda dessa. I sällsynta fall kan det vara aktuellt att göra en avvägning mellan olägenheterna för elanvändarna och kostnaderna för åtgärderna.
   

Både åtgärder för att reducera spänningshöjningarnas antal och storlek och/eller varaktighet bör övervägas. Det bör påpekas att bedömningen kan visa att åtgärder inte är rimliga på grund av tekniska eller ekonomiska skäl.

Snabba spänningsändringar och kortvariga spänningssänkningar inom området God kvalitet

Kortvariga spänningssänkningar i området God kvalitet i tabell 12 respektive tabell 13 summeras till antal snabba spänningsändringar.

Flimmer

Kvalitetsföreskrifterna ställer endast krav på långtidsvärdet för flimmer som ska vara mindre än eller lika med 1,0.