Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2024-02-27 23:38:08

Leveranssäkerhet - vägledning EIFS 2023:3

Leveranskvalitet till rimliga kostnader

Ellagen innehåller krav på att överföring av el ska vara av god kvalitet och att en nätkoncessionshavare är skyldig att avhjälpa kvalitetsbrister i överföringen, men endast i den utsträckning som kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna. Det så kallade funktionskravet infördes i ellagen och enligt regeringen är det en sådan miniminivå som en elanvändare normalt har rätt att förvänta sig.

Det kan dock finnas skäl att nyansera kravet, eftersom det finns situationer där funktionskravet inte är samhällsekonomiskt motiverat. Exempel på sådana situationer är enligt regeringen om det krävs kostsamma investeringar i elnätet för att förebygga extremt osannolika händelser och som elanvändarna får betala för. Funktionskravet skulle i en sådan situation leda till investeringar som varken elnätsföretag eller elanvändare efterfrågar. (Prop. 2021/22:153 s 93, Genomförande av elmarknadsdirektivet Länk till annan webbplats.) Det har därför införts möjlighet till undantag från funktionskraven i kvalitetsföreskrifterna (EIFS 2023:3).

Vad är en gränspunkt?

Begreppet gränspunkt finns definierat i 1 c § förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (mätförordningen). Det framgår där att en gränspunkt är den punkt där

  1. olika schablonberäkningsområden ansluter till varandra,
  2. ett schablonberäkningsområde ansluter till en ledning med nätkoncession för linje,
  3. ledningsnät med nätkoncession för linje som har olika avgifter för överföring av el ansluter till varandra, eller
  4. nätkoncessionsområden eller ledningsnät med nätkoncession för linje som har olika avgifter för överföring av el ansluter till varandra.

Av förarbeten till ellagen (SOU 2009:02 och SOU 2019:30) förklaras att en gränspunkt är en punkt där olika ledningsnät ansluter till varandra, till exempel att ett lokalnät ansluter till ett annat lokalnät eller ett lokalnät som ansluter till ett regionnät. Enkelt uttryckt har utredningarna beskrivit att en gränspunkt är en punkt där två koncessionerade ledningar eller ledningsnät, med olika nättariffer eller ägare, ansluter till varandra.

Vid användningen av begreppet gränspunkt i kvalitetsföreskrifterna är innebörden densamma som i mätförordningen, det är även samma begrepp som används i avbrottsrapporteringsföreskrifterna (EIFS 2015:4). Uttalandena från förarbetena till ellagen har även beaktats och en gränspunkt är således en punkt mellan elledningar eller elnät som har nätkoncession. Det är alltså inte en gränspunkt mellan ett koncessionerat elnät och ett icke koncessionerat nät.

Vad är en anläggningspunkt?

Anläggningspunkt är en samlad benämning för uttags- och inmatningspunkter. Varje anläggningspunkt ska redovisas med en unik identitet som motsvarar elnätsföretagens rapportering till elanvändare eller elproducent enligt EIFS 2023:1. Redovisning ska ske enligt följande:

  • I de fall överföring av el endast sker från redovisningsenheten till en uttagspunkt ska uttagspunktens anläggningsidentitet användas vid rapportering. Med uttagspunkt avses den punkt där en elanvändare tar ut el för förbrukning.
  • I de fall överföring av el sker såväl från som till redovisningsenheten i en anläggningspunkt ska den anläggningsidentitet som används för anläggningspunktens uttagspunkt användas vid rapportering. Med uttagspunkt avses den punkt där en elanvändare tar ut el för förbrukning.
  • I de fall överföring av el endast sker till redovisningsenheten från en inmatningspunkt ska inmatningspunktens anläggningsidentitet användas vid rapportering. Med inmatningspunkt avses den punkt där en elproduktionsanläggning för in el i ett schablonberäkningsområde eller till en ledning som omfattas av nätkoncession för linje.

Vi använder begreppet anläggningspunkt eftersom det är samma begrepp som används i avbrottsrapporteringsföreskrifterna (EIFS 2015:4). Anläggningspunkt används för att ha ett gemensamt anläggnings-id och inte ha två separata, ett för uttag och ett för inmatning.

En anslutningspunkt (leveranspunkt) är den punkt till vilken en anläggning är ansluten till ett elnät. Ofta är anslutningspunkten synonym med anläggningspunkten. I vissa fall finns anslutningspunkten före anläggningspunkten som till exempel vid anslutningar till flerbostadshus.

Vad räknas som avbrott i elöverföringen?

I kvalitetsföreskrifterna definieras avbrott som “Tillstånd då en anläggnings- eller gränspunkt är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser”. Samma definition används i avbrottsrapporteringsföreskrifterna (EIFS 2015:4) och innebär normalt att överföringen från ett matande elnät är bruten i en anläggningspunkt till exempel på grund av kopplingsmanöver i elnätet eller till följd av yttre händelser såsom utrustningsfel eller andra störningar i det matande elnätet. Det är alltså inget avbrott om elanvändaren eller elproducenten kopplar bort sin anläggning eller reducerar sin effekt.

Vad är skillnaden på funktionskravet och funktionskravet för vissa lastintervaller?

Det finns två olika funktionskrav, dels 24-timmarskravet i ellagen, dels funktionskrav för vissa lastintervall enligt kvalitetsföreskrifterna.

  • 4 kap. 20 § ellagen säger att ett avbrott aldrig får överstiga 24 timmar (kallas funktionskravet eller 24-timmarskravet).
  • 4 kap. EIFS 2023:3 innebär strängare krav än 24-timmarskravet avseende avbrottslängd för vissa lastintervaller (kallas funktionskrav för vissa lastintervall eller effekttrappan).

Vilka aktörer kan ansöka om undantag från funktionskraven?

Elnätsföretag som bedömer att det vid en nyanslutning eller effekthöjning föreligger särskilda skäl kan lämna in en ansökan om undantag till Ei.

Särskilda skäl för undantag från funktionskraven

Undantag från funktionskraven kan ges vid anslutning av en ny anläggning, eller vid en effekthöjning av en befintlig anläggning, om det finns särskilda skäl. Exempel på särskilda skäl är:

  • att det behövs ett undantag under den tid det tar att göra nödvändiga nätinvesteringar
  • när kostnaden inte är i proportion till nyttan för anläggningspunkter som är avsides belägna eller svårtillgängliga.

Det är inte aktuellt med undantag för anläggningspunkter där reparation eller andra temporära lösningar kan användas för snabb återställning.

Undantagsmöjligheten är främst avsedd för större elanvändare. För mindre elanvändare, så som hushåll, är det endast aktuellt med undantag om synnerliga skäl föreligger. Om anläggningspunkten är avsides belägen och det inte är möjligt att under normala återställningsförhållanden uppfylla 24 timmarskravet genom reparation eller temporära lösningar kan synnerliga skäl föreligga för anläggningspunkten.

Ett undantag får inte påverka andra elanvändare negativt.

Så här går ansökan om undantag från funktionskraven till

  1. Elnätsföretaget skickar in ansökan om undantag från funktionskraven till Ei (längre ner på denna sida hittar du vad ansökan bör innehålla).
  2. Ei går igenom elnätsföretagets ansökan för att bedöma om ansökan är komplett eller inte. Om vi bedömer att materialet är bristfälligt kommer vi att begära kompletterande uppgifter från elnätsföretaget.
  3. När Ei bedömer att ansökan är komplett tar vi ställning till ansökan och fattar beslut i ärendet.
  4. Beslutet skickas digitalt via e-post till den e-postadress som elnätsföretaget har angivit i sin ansökan.
  5. En delgivningsbekräftelse skickas tillsammans med beslutet till elnätsföretaget. Delgivningsbekräftelsen innehåller instruktioner som elnätsföretaget ska följa för att bekräfta att de har tagit emot beslutet.

Ei kan vid hanteringen av ansökan om undantag kontakta elanvändaren för att se om det finns en överenskommelse om undantag mellan elnätsföretaget och elanvändaren.

Innehållet i ansökan om undantag från funktionskraven

Ansökan bör innehålla

  • Information om syftet med undantaget och vilka särskilda skäl som elnätsföretaget vill åberopa som skäl för ansökan.
  • Redogörelse för skälen till att funktionskraven inte kommer att kunna uppnås.
  • Beskrivning av om elnätsföretaget har försökt att lösa situationen med alternativa lösningar till exempel marknads- eller flexibilitetslösningar. Har sådana försök inte genomförts bör elnätsföretaget redogöra för varför inga försök har gjorts.
  • En analys av att kostnaden med kravet är större än nyttan.
  • Redovisning av vilka andra elanvändare som kan komma att påverkas och hur de påverkas av undantaget.
  • Överenskommelse om undantag mellan elanvändaren och elnätsföretaget. Det kan elnätsföretaget göra genom att till exempel bifoga mejlkonversation mellan elanvändaren och elnätsföretaget, minnesanteckningar från möte eller liknande handlingar. Elnätsföretaget behöver inte kunna visa upp ett färdigt avtal eller annat underskrivet dokument.
  • Uppgifter som visar att elnätsföretaget har informerat elanvändaren om vad undantaget innebär i praktiken, till exempel vad det innebär om transformatorn går sönder och hur lång reparationstid det handlar om i vanliga fall. Elanvändaren ska vara informerad om vad som händer om ett fel inträffar.

Om undantaget endast gäller under den tid som krävs för att göra nödvändiga nätinvesteringar för att uppfylla funktionskraven, måste den berörda elanvändaren så långt det är möjligt göras medveten om kostnader som kan uppstå efter den initiala anslutningen.

En ansökan om undantag ska även följa kraven i förvaltningslagen (2017:900). Bland annat uppgifter om

  • omständigheter som ligger till grund för ansökan
  • vad ärendet gäller
  • vad vill den sökande att myndigheten (Ei) ska göra
  • kontaktuppgifter till sökanden.

Så här skickas ansökan in

Skicka helst in ansökan digitalt till Ei.

Mejla till registrator@ei.se

Om elnätsföretaget anlitat en konsult för att upprätta och lämna in ansökan ska en skriftlig fullmakt för berörd konsult bifogas till ansökan. Fullmakten ska uppfylla de krav som finns i förvaltningslagen (15 § förvaltningslag 2017:900).

När gäller längre återställningstid för effekttrappan?

Längre återställningstid gäller för tillfällen då elnätsföretaget inte kan starta felavhjälpning tillräckligt snabbt och alltså inte kan få ut personal på ett säkert sätt till exempel på grund av

  • jordskred
  • översvämning
  • svår storm
  • skogsbrand
  • avstängning av polis/militär

Det gäller även om det inträffar en extremt osannolik händelse eller kombinationer av händelser med extremt låg sannolikhet. En sådan situation skulle kunna vara om elnätsföretaget oberoende av varandra får haveri i två transformatorer, vilket gör det svårt att uppfylla effekttrappan även om förutsättningarna för personalen att sätta i gång med åtgärderna är bra.

Vedertagna riskanalysmetoder

Vedertagna riskanalysmetoder ska användas för att bedöma om det är den längre återställningstiden i 4 kap. 2 § EIFS 2023:3 som gäller. Exempel på etablerade metoder för att identifiera riskkällor och uppskatta risker är grovanalys, felträdsanalys och händelseträdsanalys så som de beskrivs i standard SS EN 31010, Riskhantering – Metoder för riskbedömning, utgiven av Svensk Elstandard. Dessa metoder ges även som exempel i det allmänna rådet för identifiering av riskkällor och uppskattning av risker till risk- och sårbarhetsanalyserna i EIFS 2013:3.

Finns det undantag från effekttrappan för gränspunkter?

Ja, men det finns vissa saker att känna till.

Elanvändarna och elproducenterna i det underliggande eller angränsande elnätet ska inte drabbas av långa avbrott på grund av avbrott i gränspunkten.

Det ska därför vara möjligt att uppfylla effekttrappan i gränspunkten genom att elanvändarna och elproducenterna inte drabbas av längre återställningstid än vad som gäller för gränspunkten, vilket kan uppnås genom till exempel omkopplingar. Om elnätsföretaget har flera gränspunkter behöver de inte försäkra sig om perfekt redundans i alla gränspunkter om de vet att elanvändarna och elproducenterna kan få tillbaka strömmen vid omkoppling.

Utöver ovanstående behöver elnätsföretagen vara överens för att gränspunkten ska vara undantagen från effekttrappan.

En överenskommelse som görs mellan elnätsföretag om hur avbrottstiden i ett underliggande eller anslutande elnät ska begränsas vid avbrott i en gränspunkt ska dokumenteras. Överenskommelsen kan till exempel innehålla uppgifter om

  • vilka omkopplingar som är möjliga
  • vem som är ansvarig för respektive åtgärd
  • vad som gäller vid ändrade förutsättningar.

Det är viktigt att överenskommelser av detta slag hålls uppdaterade av elnätsföretagen i samband med den nätutveckling som sker.

Elproduktions- och energilagrings­anläggningar undantas från funktionskraven

Elproduktions- och energilagringsanläggningar undantas från funktionskraven (effekttrappan och 24-timmarskravet).

Vad är en energilagringsanläggning?

Ei tillämpar ellagens definition av energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare.

För vilka elproduktions- och energilagringsanläggningar gäller undantaget?

Undantaget gäller endast om den huvudsakliga verksamheten är elproduktion eller energilager, alternativt båda. I bedömningen av en anläggnings huvudsakliga verksamhet utgår Ei främst från den huvudsakliga ekonomiska omsättningen i anläggningen. Ei:s avsikt är att undantaget ska gälla anläggningar vars kommersiella huvudsyfte är produktion eller lagring av energi. Om det finns särskilda skäl kan Ei ta hänsyn till andra kriterier.

Trädsäkring - Vad innebär avgörande funktion för elnätet?

Det är upp till varje enskilt elnätsföretag att bedöma om elproduktions- eller energilagringsanläggningen har en avgörande funktion för elnätet. Det går inte att säga något generellt om vilka anläggningar som har en avgörande funktion för elnätet, eftersom det är beroende på hur det ser ut i det specifika elnätet. Förutsättningarna för varje elnät kan vara mycket olika och kan bero på mer än effekten.

Även om produktionsanläggningar har undantag från funktionskraven ska anläggningarna vara trädsäkra om de bedöms ha en avgörande funktion för elnätet.

Vad anses som god kvalitet i elöverföringen?

Utgångspunkten är att överföringen av el inte är av god kvalitet om antalet långa oaviserade avbrott överstiger 11 under antingen ett kalenderår eller en sammanhängande period av 12 kalendermånader. Färre än 4 långa oaviserade avbrott under antingen ett kalenderår eller en sammanhängande period av 12 kalendermånader är normalt god kvalitet.

Tillägget om en sammanhängande period av 12 kalendermånader innebär till exempel att fler än 11 avbrott runt ett årsskifte nu innebär att överföringen av el inte är av god kvalitet.

I det enskilda fallet där antalet långa oaviserade avbrott understiger 12, i exempelvis en anmälan till Ei, kan Ei även ta hänsyn till ett antal uppgifter, exempelvis

  • antal korta avbrott
  • aviserade avbrott
  • avbrottslängd
  • historiska uppgifter om leveranssäkerheten

för att bedöma om överföringen är av god kvalitet.

Ingen ändrad årlig planlagd tillsyn med anledning av rullande 12 månader

Den årliga planlagda tillsynen kommer även fortsättningsvis att grundas på uppgifter om elavbrott för föregående kalenderår. Ei kan däremot inleda tillsyn till följd av indikationer om att leveranssäkerheten inte lever upp till kraven i EIFS 2023:3 under en sammanhängande period av tolv kalendermånader.

Här kan du läsa mer om hur Ei arbetar med tillsyn av leveranssäkerheten i elnäten.

Mer om Ei:s tillsyn.

Mer om elöverföringens kvalitet.

Kontakta oss
Registratur
Helgfria vardagar 08.00-17.00

016-16 27 07

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL