Bestämmelser inom elområdet som rör kunder och konsumenter

Ett elhandelsföretag som ska ändra villkoren för ett avtal som löper tills vidare ska i ett särskilt meddelande underrätta elanvändaren om ändringen och om elanvändarens rätt att säga upp avtalet. Om villkorsändringen gäller priset för leverans av el, ska även skälen och villkoren för ändringen redovisas i meddelandet.

Elhandelsföretaget ska underrätta elanvändaren senast 2 veckor innan de nya villkoren börjar tillämpas. Om elanvändaren är konsument ska elhandelsföretaget underrätta elanvändaren senast 2 månader innan de nya villkoren börjar tillämpas.

Med villkor för ett avtal menas alla åtaganden för båda parter, såsom prissättning, faktureringssätt, uppsägningstider eller åtaganden att leverera el från en viss produktionskälla. En ändring av energiskatter innebär inte att avtalet ändras.

Bestämmelsen är teknikneutral. Det innebär att det särskilda meddelandet kan skickas med vanlig post eller genom ett elektroniskt meddelande. Om informationen skickas med via mejl behöver elanvändaren själv ha anmält en e-postadress och godtagit att underrättas på det sättet. (Prop. 2010/11:70, s. 265–266 Länk till annan webbplats.) .

I tillsyn har Ei konstaterat att det inte är tillräckligt att hänvisa till företagets webbplats eller kundservice för en detaljerad beskrivning av villkorsändringarna.

Det är elhandelsföretagets skyldighet att underrätta elanvändaren om samtliga villkorsändringar i det särskilda meddelandet. Det särskilda meddelandet ska vara utformat så att den fullständiga innebörden av villkorsändringarna framgår genom att kunden endast läser meddelandet.

Föreläggande med anledning av bristfällig information när ett elhandelsföretag ändrar villkoren Pdf, 1.1 MB. (exempelbeslut från Ei)

Ett elhandelsföretag får bara ingå avtal om leverans av el i en uttagspunkt med den kund som står på nätavtalet. Det är elhandelsföretaget som aktivt måste säkerställa att man bara tecknar avtal med kunder som har ett giltigt nätavtal. (Prop. 2005/06:158, s. 27 Länk till annan webbplats.) .

Villkoren för ett elhandelsavtal gäller inte en kund som inte står på nätavtalet när elhandelsavtalet tecknas eftersom det inte är möjligt för elhandelsföretaget att ingå ett avtal med en kund som inte har ett nätavtal. Om ett elhandelsavtal ändå ingås ska kunden inte behöva betala en brytavgift för att avtalet inte kan fullföljas.

Föreläggande avseende avtalsvillkor och konsumentinformation Pdf, 7.2 MB.(Exempelbeslut)

Ett elavtal mellan ett elhandelsföretag och en elanvändare ska innehålla uppgifter om:

• Elhandelsföretagets namn, adress, telefonnummer och webbplats. Det ska tydligt framgå vilket elhandelsföretag det är och hur elanvändaren kan komma i kontakt med företaget.
• När avtalet träffas och vid vilken tidpunkt elhandelsföretaget planerar att påbörja leveranserna till elanvändaren. Det räcker inte att elanvändaren själv fyller i dessa uppgifter i samband med att avtalet ingås.
• Den tid som avtalet löper på eller om det löper tills vidare.
• Vilka tjänster som avtalet omfattar.
• Elhandelsföretagets åtagande gentemot elanvändaren. Om elhandelsföretaget exempelvis har åtagit sig att leverera el från förnybara energikällor ska även det åtagandet vara en del av avtalet.
• Villkoren för fakturering och betalning. Fakturaintervall ska framgå, tillsammans med elhandelsföretagets sätt att räkna fram priset i fakturan. Avtalets samtliga priskomponenter och priset för dessa ska framgå. Om priset för enskilda komponenter varierar över tid ska elanvändaren informeras om det och i dessa fall ska elanvändaren också få information om hur priset fastställs. Exempel på priskomponenter som kan ingå i elhandelsavtal är pris per kilowattimme, inköpspris, kostnad för elcertifikat, månadsavgift, energiskatt och moms, samt avgifter som är knutna till Nord Pool eller Svenska kraftnäts balansansvarsavtal. Exempel på tillsynsbeslut för denna punkt finns nedan.
• Vad som gäller i fråga om förlängning av ett avtal som löper under en viss tid. Här ska det anges hur avtalet förlängs och vad som gäller i dessa fall.
• Villkoren för uppsägning av avtalet och om avtalet kan sägas upp avgiftsfritt.
• Hur ersättningen beräknas vid uppsägning i förtid av ett avtal som löper under viss tid. Om någon summa inte kan anges ska ändå principerna för hur ersättningen beräknas förklaras. Elanvändaren ska få en uppfattning om vad det kan kosta att bryta avtalet för att kunna bedöma om det är värt att bryta avtalet i förtid.
• Villkoren för ersättning om elhandelsföretaget inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet.
• Var elanvändaren kan hitta information om elhandelsföretagets priser, övriga tjänster och villkor samt om konsumenträttigheter. En hänvisning ska göras till var elanvändaren kan hitta information om de priser som gäller vid varje tidpunkt samt övriga villkor.
• Hur tvistlösning utanför domstol inleds.

Informationen om avtalsvillkoren ska lämnas till elanvändaren innan avtalet ingås eller bekräftas, även i de fall avtalet ingås genom en mellanhand. I prop. 2010/11:70 s. 263 Länk till annan webbplats. och prop. 2022/23:59 s. 99 Länk till annan webbplats. finns information om ovanstående punkter.

Exempelbeslut från Ei

Föreläggande att lämna avtalsvillkor till konsumenter innan avtal ingås Pdf, 216.6 kB. (Exempelbeslut)

Avtals löptid Pdf, 226.5 kB. (Exempelbeslut)

Elhandelsföretaget ska tillhandahålla elanvändaren en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren.

När ett tidsbestämt avtal är på väg att löpa ut har kunden rätt till viss information från sitt elhandelsföretag. Informationen ska lämnas tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalet löper ut. Informationen ska tala om när avtalet upphör och vilka konsekvenser det får.

Kraven i ellagen har förtydligats i Ei:s föreskrifter. Föreskriften EIFS 2018:1 är ersatt av EIFS 2024:6. Enligt föreskrifterna ska elhandelsföretaget informera sina kunder om att de även fortsättningsvis kommer att vara kunder hos elhandelsföretaget om de inte tecknar ett avtal med ett annat elhandelsföretag.

Informationen till kunderna ska vara tydlig, skriftlig och ska lämnas i ett särskilt meddelande. Informationen får inte sammanblandas med marknadsföring eller annan information.

Påminnelsen ska innehålla följande information:

• Vilket datum det nuvarande avtalet upphör.
• Att avtalet kommer att förlängas om konsumenten inte säger upp det och tecknar ett nytt elavtal.
• Det nya avtalets avtalstyp. Avtalstypen för det nya avtalet ska anges så att det framgår om det exempelvis är ett avtal om fast pris, rörligt pris eller ett mixavtal. Om avtalet har ett rörligt pris ska det framgå om det är ett timprisavtal, månadsbaserat rörligt avtal eller någon annan typ av avtal. Informationen ska också redogöra för vad det rörliga priset är baserat på, exempelvis om priset är baserat på elbörsens spotpris, elhandelsföretagets inköpspris eller något annat.
• Det nya avtalets pris. Elhandelsföretaget ska därmed ange ett specificerat pris för elen. För att möjliggöra en jämförelse av avtalet måste det på något sätt gå att utläsa det totala elpriset per kilowattimme, exklusive års- eller månadsavgift. För att kunden ska förstå vad det är för pris elhandelsföretaget angett måste företaget även redovisa vilken period det angivna priset avser. Eftersom ett rörligt elpris inte går att förutse, måste elpriset anges genom någon form av hänvisning till ett tidigare elpris.
• Priset ska anges i öre per kilowattimme. Det pris som presenteras ska vara detsamma som presenteras i övrig marknadsföring som till exempel på webbplatsen. Även jämförpris ska anges.
• Det nya avtalets bindningstid. Om det nya avtalet gäller tills vidare ska detta anges som avtalets bindningstid.
• Det nya avtalets uppsägningstid.

Information när ett tidsbestämt avtal löper ut Pdf, 241.9 kB. (Exempelbeslut)

När det gäller priset till konsumenter behöver elhandelsföretaget ta hänsyn till prisinformationslagen (2004:347 Länk till annan webbplats.) med tillhörande föreskrifter om jämförpris, utfärdade av Konsumentverket.

Ett avtal mellan ett elnätsföretag och en konsument ska innehålla uppgifter om:

• elnätsföretagets namn, adress, telefonnummer och webbplats. Det ska tydligt framgå vilket elnätsföretaget är och hur konsumenten kan komma i kontakt med företaget.
• när avtalet träffas och dess giltighetstid,
• elnätsföretagets åtagande gentemot konsumenten,
• villkoren för fakturering och betalning,
• villkoren för uppsägning av avtalet,
• villkoren för ersättning om elnätsföretaget inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet,
• var konsumenten kan hitta information om elnätsföretagets priser och övriga villkor, och
• hur elnätsföretaget tillhandahåller konsumentrelaterad information.

Till skillnad från elhandelsavtalet, som elanvändaren ska få del av innan avtalet ingås eller bekräftas, är det tillräckligt att konsumenten får elnätsavtalet snarast efter att överföringen har påbörjats. (Prop. 2010/11: 70, s. 89 Länk till annan webbplats.) .

Innan ett elhandelsföretag och en elanvändare ingår ett avtal med dynamiskt elpris ska elhandelsföretaget informera elanvändaren om vilka möjligheter, kostnader och risker som finns med ett sådant avtal och särskilt inhämta elanvändarens samtycke till de villkor som ett dynamiskt elpris innebär.

Ett gällande elavtal får inte omvandlas till ett avtal med dynamiskt elpris utan att elanvändaren har fått den information som avses i första stycket och lämnat sitt samtycke.

Informationskravet och kravet på samtycke gäller exempelvis vid avtalsförlängning eller om det befintliga avtalet ger elleverantören möjlighet att ändra elpriset så att det blir dynamiskt beroende på vilken avräkningsmetod eller mätmetod som används. (Prop. 2022/23:59 s. 98 Länk till annan webbplats.)

Syftet med bestämmelsen är att konsumenter och andra elanvändare inte ska kunna ingå avtal om eller få sitt nuvarande avtal omvandlat till ett avtal med timpris utan att de har lämnat samtycke och fått den information som krävs.

Ett elhandelsföretag som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser till elanvändare som har en mätare och mätutrustning som kan mäta mängden överförd el och registrera den med ett tidsintervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden.

Skyldigheten innebär dock inte att elleverantören har en så kallad kontraheringsplikt. Företaget kan ha sakligt grundade skäl att inte ingå ett avtal med en viss elanvändare, exempelvis att elanvändaren har bristande betalningsförmåga.

En definition av dynamiska elpriser finns i 1 kap. 4 §. (Prop. 2022/23:59 s. 98 Länk till annan webbplats.)

En elleverantörs faktura till en elanvändare ska vara tydlig.

Elleverantören ska

• på ett lättbegripligt sätt förklara fakturans innehåll, om elanvändaren begär det,
• erbjuda elanvändaren fakturor i elektronisk form, och
• fakturera elanvändare (som har mätare som kan fjärravläsas) minst en gång varje kvartal. Elanvändare som har mätare som inte kan fjärravläsas ska faktureras minst en gång per år.
  

En elleverantör ska lämna information på elanvändarens faktura om

1. namn och kontaktuppgifter, även till kundtjänst,
2. faktureringsperiod, gällande priser och det belopp som ska betalas för elleveransen, uppdelat i avgifter och de mätvärden i kilowattimmar som faktureringen grundas på,
3. det belopp som ska betalas för övriga tjänster som elleverantören har tillhandahållit under faktureringsperioden och gällande priser för tjänsterna,
4. förfallodag,
5. identifieringskoden för leveranspunkten,
6. vilket leveransavtal som tillämpas, dess giltighetstid och var elanvändaren kan hitta information om avtalets innehåll,
7. vad det innebär att avtalet är ett anvisat avtal, om ett sådant leveransavtal tillämpas,
8. hur avtalet sägs upp och om det kan sägas upp avgiftsfritt,
9. möjligheter till och fördelar med leverantörsbyte,
10. var det finns jämförelseverktyg som jämför erbjudanden från olika elleverantörer,
11. varje energikällas andel av den el som elanvändaren köper enligt leveransavtalet,
12. övriga tjänster som elleverantören kan tillhandahålla,
13. villkor för ersättning och återbetalning för tjänster som felaktigt fakturerats eller som inte håller angiven kvalitet,
14. hur elanvändaren kan lämna klagomål och hur klagomålen hanteras,
15. konsumentens rättigheter, och
16. oberoende tjänster för tvistlösning och om kontaktuppgifter för sådan verksamhet.

Uppgifterna i punkterna 8–16 ovan får lämnas på elleverantörens webbplats om det finns en tydlig anvisning på fakturan om var elanvändaren kan hitta dem.

På fakturor som baseras på faktisk förbrukning ska det även finnas

1. jämförelser i grafisk form mellan elanvändarens elförbrukning under faktureringsperioden och förbrukningen under samma period föregående år,
2. kontaktuppgifter till oberoende användarrådgivning om tillgängliga energieffektiviseringsåtgärder, och
3. jämförelser med en normaliserad eller genom riktmärkning framtagen genomsnittlig elanvändare i samma användarkategori.
   

Ett elhandelsföretags fakturering av elanvändare ska baseras på uppmätt faktisk förbrukning eller, vid avsaknad av mätvärden, på beräknade mängder. Detta gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal.

Elhandelsföretag får endast fakturera kunder för uppmätta mängder el. Fakturering måste ske i efterhand och summan ska vara beräknad på den uppmätta mängden el som förbrukats.

Faktureringen får inte baseras på uppskattad användning eller schablon, om inte mätvärden saknas. Flatrate är inte tillåtet eftersom kunden ska betala det belopp som framgår av fakturan. Det är inte reglerat när eller hur fakturan ska betalas.

Det händer att elhandelsföretag på grund av tekniska problem inte får mätvärden rapporterade från elnätsföretaget. I en sådan situation är det tillåtet att debitera kunden trots att mätvärden saknas.

Debiteringen ska då utgå från en uppskattning av hur mycket el just den kunden kan ha förbrukat under den aktuella debiteringsperioden.

Korrigering utifrån uppmätta värden bör normalt ske på den efterkommande fakturan. (prop. 2013/14:174 s. 276 Länk till annan webbplats. )

Ett elnätsföretags faktura till en elanvändare ska vara tydlig.

Elnätsföretaget ska

• erbjuda elanvändaren fakturor i elektronisk form och
• om elanvändaren begär det, på ett lättbegripligt sätt förklara fakturans innehåll.

I ett elnätsföretags faktura till en elanvändare ska det anges

1. vilket belopp som ska betalas,
2. en uppdelning av beloppet i komponenter, varav en komponent ska avse skatt,
3. förfallodag,
4. vilka aktuella priser som fakturan grundas på, och
5. i förekommande fall, om avtalet föreskriver en framtida ändring av produkten eller priset tillsammans med det datum då ändringen träder i kraft.
   

Elhandelsföretag (9 kap. 27 §) och elnätsföretag (4 kap. 44 §) får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla elanvändaren fakturor och faktureringsinformation. Det är ordinarie fakturor, både i elektronisk form och i pappersform, som omfattas av förbudet mot avgifter.

Elhandelsföretag och elnätsföretag får dock debitera avgifter för kravbrev i enlighet med lagen (1981:379 Länk till annan webbplats.) om ersättning för inkassokostnader med mera (Prop. 2013/14: 174, s. 276 Länk till annan webbplats.) .

Ei har i tillsyn konstaterat att det inte är tillåtet

• att ta betalt för fakturor genom att kalla fakturaavgiften för en miljöavgift.
• att genom tilläggstjänster ta betalt för fakturor i pappersformat.

En tjänst som är förenad med en avgift får inte heller vara utformad så att fakturautskick ingår i tjänsten eftersom det kan ge intryck av att tjänsten måste tecknas för att kunden ska kunna få fakturan i en viss form.

Föreläggande avseende fakturaavgift och upplaggningsavgift vid byte av elhandlare Pdf, 1.1 MB. (Exempelbeslut)

Föreläggande att upphöra med fakturaavgifter Pdf, 479.2 kB. (Exempelbeslut)

Europeiska unionens domstol har under 2019 i ett mål från Finland gett vägledning för tolkning av ett direktiv som ligger till grund för förbudet mot fakturaavgifter.

Domen handlar om möjligheten att ge rabatt till kunder som väljer elektronisk faktura i stället för pappersfaktura. Eftersom den svenska bestämmelsen grundas på samma direktiv kan domen få verkan även i Sverige. Ei har inte sedan domen kom haft någon tillsyn på området.

Mer om domen Länk till annan webbplats. (Finlands energimyndighet)

Ett elhandelsföretag ska erbjuda flera betalningssätt vid fakturering och får inte missgynna en elanvändare på grund av det betalningssätt som denne har valt.

Detta innebär att avtal inte får utformas så att elanvändaren tvingas in i en viss betalningsmodell. (Prop. 2010/11:70, s. 264–265 Länk till annan webbplats.) .

De avgifter som tas ut för ett visst betalningssätt eller för ett system för förskottsbetalning får inte överstiga betalningsmottagarens kostnader för användningen av betalningssättet eller systemet.

Att särskilda fakturaavgifter är otillåtna framgår av 9 kap. 27 § ellagen.

Om ett elnätsföretag tillämpar ett system med förskottsbetalning ska villkoren vara skäliga.

Skälighetskravet tar främst sikte på att förskottsbegäran inte kan avse en alltför lång tidsperiod. (Prop. 2010/11:70, s. 265 Länk till annan webbplats.) och (prop. 2022/23:59 s. 79 Länk till annan webbplats.).

En elleverantör ska lämna uppgifter om faktisk elförbrukning minst 1 gång per månad till elanvändare som har mätare som kan fjärravläsas.

Om uppgifterna lämnas via internet ska de uppdateras så ofta som mätanordningarna och systemen tillåter.

Elleverantören ska lämna uppgifter om faktisk elförbrukning minst var 6:e månad om elanvändarens mätare inte kan fjärravläsas.

Uppgifterna ska dock lämnas var 3:e månad om elanvändaren begär det eller har valt elektronisk fakturering.

Uppgifterna enligt första och andra styckena ska lämnas utan kostnad för elanvändaren.

En elleverantör ska, utan kostnad för elanvändaren, lämna uppgifter om historisk elförbrukning till elanvändare som har mätare som kan fjärravläsas.

Uppgifterna ska omfatta

1. elförbrukning från minst de föregående tre åren eller från det att elleveransavtalet trädde i kraft, om den perioden är kortare, och
2. användningstid för alla dagar, veckor och månader för en period som minst omfattar de föregående 24 månaderna eller från det att elleveransavtalet trädde i kraft, om den perioden är kortare.

Uppgifterna enligt första punkten ovan ska motsvara de intervall som regelbundna förbrukningsuppgifter har lämnats för.

Uppgifterna enligt anda punkten ska lämnas i nära realtid via internet eller via mätargränssnittet.

På begäran av elanvändaren ska elhandelsföretaget lämna uppgifter om elanvändarens historiska elförbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett.

Ett företag som elanvändaren har utsett kan exempelvis vara en leverantör av energitjänster. (Prop. 2022/23:59 s. 103 Länk till annan webbplats.)

En elleverantör ska lämna uppgifter till elanvändaren om

1. varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättning av energikällor som leverantören har använt under det föregående året, och
2. inverkan på miljön av elframställningen från den sammanlagda energisammansättning som leverantören har använt under det föregående året, när det gäller utsläpp av koldioxid och radioaktivt avfall.

Uppgifterna ska lämnas på fakturan eller till exempel på elhandlarens webbplats. Om uppgifterna inte finns på fakturan måste det finnas en hänvisning på fakturan om var det går att hitta uppgifterna.

Information om den sålda elens inverkan på miljön avser koldioxidutsläpp och radioaktivt avfall. Koldioxidutsläpp ska anges som gram koldioxid per kilowattimme el och radioaktivt avfall anges som gram per kilowattimme el. Information ska avse produktionstillfället. Det är elhandelsföretaget som ska göra beräkningen på den egna sålda elen enligt ovan.

Redovisningen enligt punkt 1 ovan i fråga om el från förnybara energikällor ska baseras på ursprungsgarantier som har annullerats för att garantera ursprunget på elen eller på residualmix.

Om elleverantören överför ursprungsgarantier som avser el från förnybara energikällor till en annan innehavare, ska den mängd el som motsvarar ursprungsgarantierna dras från andelen el från förnybara energikällor vid redovisningen.

Om elleverantören har köpt el på en elbörs eller importerat el från ett land utanför EU, får uppgifterna enligt 16 § första stycket 1 baseras på aggregerade uppgifter som börsen eller företaget lämnat under föregående år.

Elproducenter ska offentliggöra de uppgifter som elleverantören behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt 16 § första stycket.

Elleverantörer som inte producerar el ska på begäran av en annan elleverantör lämna de uppgifter som den begärande elleverantören behöver för att fullgöra sina skyldigheter enligt första stycket. Se Ei:s föreskrifter och allmänna råd om ursprungsmärkning av el EIFS 2013:6.

Mer om ursprungsmärkning av el och residualmix

Ett elhandelsföretag ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång säkerställa att en elanvändare kan byta elhandelsföretag inom 3 veckor från begäran om byte.

Ett byte av elhandelsföretag ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag.

Med icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång menas att elleverantören inte får ålägga en elanvändare exempelvis ett betungande administrativt förfarande om elanvändaren begär att få byta elleverantör.

Ett byte ska kunna göras inom 3 veckor från elanvändarens begäran förutsatt att avtalsvillkoren följs.

Varken nuvarande eller tillträdande elhandelsföretag får ta ut en avgift av kunden för att genomföra bytet.

Inte heller elnätsföretag får ta ut en avgift för att administrera ett byte. (Prop. 2022/23:59 s. 95 Länk till annan webbplats., se även förarbeten till den tidigare bestämmelsen prop. 2010/11:70, s. 93 Länk till annan webbplats.)

Ei har i tillsyn konstaterat att det inte är tillåtet att ta ut en administrativ uppläggningsavgift för att tillhandahålla kunden uppgifter som är nödvändiga för att genomföra bytet.

Föreläggande avseende fakturaavgift och uppläggningsavgift vid byte av elhandlare Pdf, 1.1 MB. (Exempelbeslut)

När konsumenter eller små företag säger upp ett tidsbestämt avtal om att el helt eller delvis ska levereras till fast pris, får elhandelsföretaget ta ut en avgift.

• Avgiften får endast avse kostnader som hänför sig till den el som levereras till fast pris.
• Avgiften får endast tas ut om det tydligt framgår av elleveransavtalet att den får tas ut och vad den omfattar.

Brytavgift får alltså endast tas ut om avtalet är tidsbestämt och innehåller en fastprisdel, alltså att det är avtalat hur mycket en kilowattimme el ska kosta under en viss period.

Elhandelsföretaget får ta ut en brytavgift för tidsbestämda mixprisavtal med både en fast och en rörlig del, men brytavgiften får bara avse den del av avtalet som har ett fast pris. I praktiken betyder detta att brytavgiftens storlek endast får beräknas utifrån kostnader som går att hänföra till den fasta delen.

Avgiftens storlek

Avgiften ska vara skälig och får inte överstiga den direkta ekonomiska förlust som den förtida uppsägningen orsakar. Skäligheten ska bedömas utifrån bland annat hur lång bindningstid som återstår när avtalet sägs upp, hur stora volymer el som kvarstår att leverera och elpriset på marknaden.

Att avgiften inte får överstiga den direkta ekonomiska förlusten som den förtida uppsägningen orsakar innebär att det är faktiska kostnader som ska vara ersättningsgilla. Varken kostnader som uppkommer efter att avtalet upphört eller utebliven vinst ska ingå i brytavgiften.

Om elleverantören har prissäkrat elleveransen kan det dock innebära att denne drabbas av kostnader om elen inte kan levereras till en annan kund eller säljas vidare till samma eller högre pris efter att avtalet har upphört. Den kostnaden kan räknas med i brytavgiften under förutsättning att den är skälig.

Det är elleverantören som är skyldig att visa att brytavgiften är skälig.

Detta innebär att schablonmässiga brytavgifter kan användas endast om elleverantören kan styrka att de har drabbats av de kostnader som kunden ska ersätta. Skälen till denna bestämmelse finns i prop. 2022/23:59 på s. 35 och 95 Länk till annan webbplats..

Vid byte av elhandelsföretag ska det frånträdande elhandelsföretaget se till att elanvändaren får en slutfaktura inom 6 veckor från den dag då elleveransen upphörde.

Elnätsföretag ska informera sina kunder om rätten till avbrottsersättning och skadestånd. Kraven i ellagen har förtydligats i Ei:s föreskrift EIFS 2013:4. Enligt föreskrifterna ska informationen vara skriftlig och lämnas minst en gång per år. Informationen bör lämnas i samband med fakturering.

Informationen ska dessutom lämnas till kunder som haft elavbrott längre än 12 timmar.

• Det ska framgå att kunderna kan ha rätt till avbrottsersättning om elavbrottet varat under en sammanhängande period om minst 12 timmar och att de kan ha rätt till skadestånd oberoende av avbrottets längd.
• Elnätsföretagets adress, telefonnummer och eventuell webbplats ska finnas med.
• Det ska också framgå att kunderna kan få ytterligare information om rätten till avbrottsersättning och skadestånd genom muntlig eller skriftlig kontakt med elnätsföretaget.

I tillsyn har Ei konstaterat att det inte är tillräckligt att lägga information om rätten till avbrottsersättning och skadestånd på elnätsföretagets webbplats eller hänvisa till företagets kundtjänst. Alla kunder ska få skriftlig information en gång om året.

Föreläggande avseende informationsskyldigheter Pdf, 705.1 kB.(Exempelbeslut 1)

Det är inte heller tillräckligt att bara skicka information till de kunder som haft ett avbrott som pågått längre än 12 timmar. Alla kunder måste dessutom få informationen en gång per år, oavsett om de har haft ett avbrott eller inte.

Föreläggande avseende informationsskyldigheter Pdf, 1.1 MB. (Exempelbeslut 2)

Kunder har också rätt till information om leveranssäkerheten i nätet.

Mer om leveranssäkerhet

Elanvändare som av någon orsak saknar ett elhandelsavtal ska anvisas ett elhandelsföretag av elnätsföretaget.

Elnätsföretaget har en skyldighet att se till att det finns ett elhandelsföretag som har åtagit sig att på skäliga villkor leverera el till elanvändaren.

Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan elnätsföretaget och elhandelsföretaget. Det innebär bland annat att frågan om hur det anvisade priset ska bestämmas måste regleras i det avtalet. En naturlig utgångspunkt för en skälighetsbedömning är de leveransvillkor som är allmänt förekommande på elmarknaden.

Ett anvisat avtal får inte ha längre uppsägningstid än 14 dagar.

Elnätsföretaget ska inom 7 dagar från anvisningen underrätta elanvändaren om vilket elhandelsföretag som anvisats, om innebörden av en sådan anvisning och om ellagens bestämmelser om byte av elhandelsföretag.

Föreläggande avseende informationsskyldigheter - beslutet riktar sig till elnätsföretag Pdf, 7.6 MB. (Exempelbeslut)

Det anvisade elhandelsföretaget ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om de pris och villkor för leveransen som elhandelsföretaget avser att tillämpa och om den dag då elhandelsföretaget avser att påbörja leveransen enligt avtalet. I underrättelsen ska det anges att avtalet är ett anvisat avtal.

Eftersom bestämmelsen inte innehåller några undantag ska samtliga avtalsvillkor som elhandelsföretaget avser att tillämpa skickas med i underrättelsen till elanvändaren.

Om företaget tillämpar allmänna avtalsvillkor ska dessa inkluderas. Det är viktigt att elanvändaren får tillgång till samtliga avtalsvillkor för det anvisade avtalet eftersom elanvändaren inte själv aktivt har valt avtalet.

Föreläggande avseende information till elanvändare med anvisat avtal - beslutet riktar sig till elhandelsföretag Pdf, 2.1 MB. (Exempelbeslut)

Ei har inte förelagt något företag eftersom det inte fanns några brister. Företagen skickade brevet samma dag eller vardagen efter och brevet var framme hos kund senast 3 till 5 dagar efter utskicket. Detta godkände Ei och inget företag förelades om att vara snabbare.

Ett anvisat elhandelsföretag ska minst en gång per kvartal särskilt lämna följande information till elanvändare med anvisat avtal:

1. en redogörelse för vilka avtalstyper som elhandelsföretaget erbjuder samt uppgift om priser och leveransvillkor, och
   
2. uppgift om var elanvändaren, oberoende av elhandelsföretag, kan hitta information om priser och leveransvillkor som andra elhandelsföretag tillämpar för leverans av el till elanvändare.

I tillsyn har Ei konstaterat att det inte räcker att endast hänvisa till jämförelsesajten Elpriskollen, elhandelsföretaget måste också ange att det på elpriskollen.se Länk till annan webbplats. går att hitta uppgifter om priser och leveransvillkor från andra elhandlare.

Följande text har Ei godkänt avseende den kvartalsvisa informationen

Vill du jämföra avtal mellan olika elhandlare kan du göra det på den oberoende prisjämförelsesajten elpriskollen.se.

Föreläggande avseende information till elanvändare med anvisat avtal - beslutet vänder sig till elhandelsföretag Pdf, 1.2 MB. (Exempelbeslut)

Prop. 2016/17:13 s. 45–48 Länk till annan webbplats.

En elanvändare ska, oberoende av sitt avtal med ett elhandelsföretag och utan dennes godkännande, kunna köpa och sälja andra eltjänster än elleverans.

Med andra eltjänster än elleverans avses exempelvis aggregeringstjänster. Vad som avses med aggregeringstjänster definieras i 1 kap. 4 § ellagen. (Prop. 2022/23:59 s. 104 Länk till annan webbplats.)

Ett elhandelsföretag får inte ta ut oskäliga avgifter eller ställa oskäliga krav på en elanvändare med anledning av att elanvändaren har ett avtal om tillhandahållande av en aggregeringstjänst.

Utgångspunkten är att elanvändare ska behandlas lika i fråga om avgifter och krav oavsett om det finns ett avtal om tillhandahållande av aggregeringstjänst eller inte.

Det är därför relevant hur den aktuella avgiften eller det aktuella kravet förhåller sig till de avgifter och krav som gäller för elanvändare som inte har sådana avtal.

Det som kan motivera att ett villkor eller en avgift anses som skälig är exempelvis om avtalet medför merkostnader som det är rimligt att ta ut av elanvändaren eller om tekniska krav bör ställas för att öka nyttan med aggregeringen.

Bedömningen får göras från fall till fall. Vad som avses med aggregering definieras i 1 kap. 4 § ellagen. (Prop. 2022/23:59 s. 105 Länk till annan webbplats.)

En leverantör av aggregeringstjänster ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång

1. lämna information till elanvändare om avtalsvillkor innan ett avtal om aggregeringstjänster träffas,
2. på begäran av en elanvändare lämna uppgifter om elanvändarens efterfrågeflexibilitet, och
3. säkerställa att en elanvändare kan byta leverantör av aggregeringstjänster inom tre veckor från begäran om byte.
   Uppgifterna enligt andra punkten ska lämnas till elanvändaren utan kostnad.

Ett byte av leverantör av aggregeringstjänster ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag.

Vad som avses med aggregeringstjänster och efterfrågeflexibilitet definieras i 1 kap. 4 § ellagen.

Med icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång menas att den som levererar aggregeringstjänster inte får ålägga en elanvändare exempelvis ett betungande administrativt förfarande eller oskäliga kostnader för att utföra eller medverka till de uppgifter som anges i respektive punkt.

• Första punkten avser information som ska lämnas till den elanvändare som erbjuds att teckna avtal om aggregeringstjänster.
• Andra punkten gäller i förhållande till elanvändare som har tecknat avtal om aggregeringstjänster. Uppgifterna behöver lämnas endast om elanvändaren begär det.
• Tredje punkten gäller om en elanvändare som har ett avtal om aggregeringstjänster begär att få byta leverantör av sådana tjänster. Den som levererar aggregeringstjänsten ska säkerställa att bytet kan göras inom en tidsperiod om 3 veckor. Elanvändaren får inte påföras några tidskrävande betungande förfaranden eller oskäliga kostnader med anledning av bytet. (Prop. 2022/23:59 s. 105–106 Länk till annan webbplats.)
  

Ett elhandelsföretag som levererar el till en elanvändare i en uttagspunkt är, oavsett vad som avtalats, skyldigt att fortsätta leverera el till dess

1. elanvändaren slutar att ta ut el i uttagspunkten,
2. något annat elhandelsföretag börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten, eller
   
3. överföringen av el enligt 11 kap. 2 eller 3 § eller enligt avtal får avbrytas på grund av att elanvändaren har åsidosatt sina skyldigheter gentemot elhandelsföretaget.

Vad som sagts ovan gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal.

Elhandelsföretag måste på skäliga villkor ta emot el som en kund producerar med egen mikroproduktion.

Detta gäller endast sådan mikroproduktion av förnybar el som ger rätt till skattereduktion för mikroproducenten enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229 Länk till annan webbplats.)

Skyldigheten gäller inte om kunden har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.

Bestämmelsen innebär att elleverantören är skyldig att betala för elen. Att elen ska tas emot på skäliga villkor innebär att elleverantören ska betala marknadsmässig ersättning. (Prop. 2022/23:59 s. 97 Länk till annan webbplats.)

Alla elhandelsföretag är skyldiga att lämna uppgifter till Ei om priser och villkor som företaget tillämpar vid leverans av el.

Uppgifterna publiceras på elpriskollen.se, Ei:s webbplats där konsumenter och små företag kan jämföra olika elhandelsföretags priser och villkor.

Skyldigheten att rapportera in uppgifter gäller för vissa avtalstyper som kan tecknas av konsumenter och elanvändare som har en förväntad årsförbrukning under 100 000 kWh.

Avtalstyperna är exempelvis löpande månadsbaserat rörligt avtal, timprisavtal och fastprisavtal med vissa löptider. När pris eller villkor för ett avtal ändras ska de nya uppgifterna rapporteras in samma dag senast klockan 24.00.

I föreskriften EIFS 2023:2 har Ei specificerat vilka avtal som ska rapporteras in till Ei.

Det är viktigt att alla uppgifter som rapporteras in är korrekta och stämmer överens med de uppgifter som finns på elhandelsföretagets webbplats.

Ei utövar tillsyn över uppgifterna på Elpriskollen och kan ta bort felaktiga avtal och fatta beslut om åtgärder i form av förelägganden av de företag som inte följer reglerna. Om Ei upptäcker fel i inrapporterade uppgifter så startar en tillsynsprocess. Processen avbryts när rätt uppgifter har rapporterats in.

Elhandelsföretag och elnätsföretag ska ha fastställda rutiner för hanteringen av klagomål.

Elhandelsföretagens rutiner ska avse klagomål från alla elanvändare och elnätsföretagens rutiner ska avse klagomål från kunder som är konsumenter.

Elhandelsföretagen har även ett krav på sig att kunna hantera klagomål från elanvändare på ett snabbt, enkelt och rättvist sätt. Hur rutinerna ser ut och vart kunderna ska vända sig ska tydligt framgå av den information som företaget ska ha på sin webbplats.

Enligt förarbetena till bestämmelsen är det avgörande att det finns en tydlig och genomarbetad process hos varje företag. Hur rutinerna ser ut är upp till varje enskilt företag att bestämma. (Prop. 2010/11:70, s. 94 Länk till annan webbplats. )

Företag som omfattas av kravet

Elhandelsföretag, elnätsföretag och företag som bedriver produktion av el som ingår i samma koncern ska tydligt ange sin identitet och verksamhet när de vänder sig till enskilda kunder eller allmänheten. Skyldigheten gäller bara om det finns ett elnätsföretag i koncernen.

Kravet är en del av regelverket för åtskillnad (unbundling) mellan å ena sidan nätföretag och å andra sidan elhandelsföretag och elproduktionsföretag.

All typ av kommunikation omfattas

• Kravet gäller i all typ av kommunikation, till exempel reklam, webbsidor, fakturor och kundtjänstkontakter.
• Kravet gäller oavsett om kommunikationen riktar sig till en enskild person, en grupp av kunder eller till allmänheten (exempelvis reklam).
• Med kommunikation avses såväl information som lämnas ensidigt av företaget och information som lämnas inom en dialog med en enskild person.
• Kravet gäller också i kommunikation med kundtjänst.

Vad behöver man göra för att uppfylla kravet?

Det ska framgå om det är elnätsföretaget eller elhandelsföretaget som är avsändare.

• Företagets identitet (företagets namn) ska framgå.
• Det ska framgå vilken verksamhet energiföretaget driver. Det vill säga elnätsverksamhet, elhandel eller produktion av el.

Namnet ska anges så att det är tydligt att företaget är avsändare av informationen. Det är inte tillräckligt att företagets namn anges med något annat syfte, som till exempel hur man kan kontakta företaget eller ange det datum då sidan senast uppdaterades av företaget.

Det måste framgå vilken verksamhet företaget bedriver och att verksamheten är relaterad till el. Det räcker därför inte att enbart ange att företaget bedriver handel eller nätverksamhet. Det måste framgå att det är just elhandel, elförsäljning, elnät, elproduktion el. dyl.

Om det inte tydligt och uppenbart framgår av företagets namn ska det i anslutning till företagsnamnet anges vilken verksamhet som företaget bedriver. Det får inte vara oklart om företaget bedriver elnätsverksamhet eller elhandel.

Om ett utskick eller en webbsida innehåller information från både ett elhandelsföretag och ett elnätsföretag måste informationen särskiljas så att det framgår vilket företag och vilken verksamhet som säger vad (Prop. 2010/11:70 s.125 och 252 Länk till annan webbplats.).

Företag i samma koncern får använda sig av en gemensam logotyp. En förutsättning är dock att detta sker på ett sätt som inte leder till att elnätsföretag och elhandelsföretag inom samma koncern kan blandas ihop.

Exempel

Företaget Kommunala Energi AB driver elhandelsverksamhet och systerbolaget driver elnätsverksamhet. Elhandelsföretaget omfattas därför av kravet. På de av företagets webbsidor som handlar om elhandel ska det framgå att Kommunala Energi AB är avsändare av informationen. Det ska också framgå att företaget driver elhandelsverksamhet.

Det finns flera sätt

• Publicerat av Kommunala Energi AB, ett elhandelsföretag
  
• Publicerad av: Kommunala Energi AB (elhandel)

Begreppet ”publicerat av” måste inte anges om det ändå är tydligt av kontexten att företaget står bakom informationen. Tänk på att bedömningen av hur en kund uppfattar texten ska göras utifrån kundens perspektiv. Sikta på att en genomsnittlig konsument ska förstå.

Företaget Storkommunens Elnät AB driver elnätsverksamhet och systerbolaget Storkommunens Elhandel AB drivet elhandelsverksamhet. Elnätsföretaget omfattas därför av kravet.

När en ny kund har anmält att de har flyttat in i företagets nätområde skickas ett välkomstmejl med diverse information. I mejlet finns information om kundens nya nätabonnemang och en upplysning om att kunden kan teckna elhandelsavtal med Storkommunens Elhandel AB.

Det får finnas sådan information i ett och samma mejl men det måste tydligt framgå vilket företag som är avsändare av de olika delarna. Eftersom det framgår av företagsnamnen vilken verksamhet företagen driver behöver det inte specificeras ytterligare.

Ytterligare vägledning

Det finns inga undantag från kravet i ellagen. Ei har ändå identifierat vissa typer av webbsidor där det inte är nödvändigt att följa kravet.

• Sidor som enbart innehåller kontaktinformation till kundtjänst, oavsett om det är kundtjänsten för flera företag i koncernen.
• Samlad information till kunder i form av en FAQ. Förutsatt att frågorna och svaren enbart är ren information till kunderna och det inte förekommer erbjudande om tjänster eller produkter. Här får det även förekomma frågor och svar om olika områden som till exempel både elhandel och elnät.
• Länkar. En länk behöver inte identifieras om det inte finns extra information i själva länken. Om länken är ett erbjudande om att till exempel teckna ett avtal om elhandel kan den behöva identifieras om det finns prisuppgifter eller liknande i själva länken.
• Sidor som enbart handlar om administrativ information som exempelvis kontaktuppgifter till anställda eller hur företaget styrs (information om bolagets styrelse eller ledning).

Bestämmelsen i ellagen tar sikte på företag som sysslar med el. Motsvarande bestämmelse finns för naturgasverksamhet i 3 kap. 11 § naturgaslagen. För fjärrvärme finns inte något liknande krav.

Kundtjänst

För kundtjänstärenden, särskilt telefonsamtal, kan det vara svårt för företagen att veta hur man ska göra för att följa kravet. Det kan vara lämpligt att tydliggöra kravet för personalen i samband med vidareutbildning, introduktion av nyanställda eller liknande.

I svåra situationer som telefonsamtal är det viktigaste att se till att kunden har förstått varifrån kommunikationen kommer. Kunden bör kunna förstå om det är elhandel eller elnät som man pratar om.

Exempelbeslut från Ei

Föreläggande om att förtydliga webbplatsen så att identiteten framgår Pdf, 2.2 MB. (Exempelbeslut)

Föreläggande om att kundtjänst ska ange identitet och verksamhet för energiföretaget Pdf, 230.5 kB. (Exempelbeslut)