Frågor och svar - EIFS 2024:2

EIFS 2024:2 träder i kraft 1 januari 2025.

Ja, föreskrifterna EIFS 2024:2 gäller bara elhandelsföretag.

Ei planerar att påbörja ett nytt föreskriftsarbete under 2025 som handlar om elnätsföretagens information till elanvändare på fakturor, webbplatser och applikationer.

Syftet med föreskrifterna EIFS 2024:2 är främst att stärka elkundernas ställning på elmarknaden och skapa bättre förutsättningar för kunder att bidra med sin efterfrågeflexibilitet. Genom tydliga föreskrifter blir det också enklare för elhandelsföretagen att veta vilken information som de är skyldiga att ge sina kunder.

I föreskrifterna EIFS 2024:2 finns reglerat vilka skyldigheter ett elhandelsföretag har att lämna information om:

• identifieringskod för leveranspunkten
• anvisade avtal
• jämförelseverktyg
• elområde
• kontaktuppgifter till oberoende användarrådgivning om tillgängliga energieffektiviseringsåtgärder
• jämförelser med genomsnittlig elanvändare
• faktisk och historisk elförbrukning
• sammanfattning av avtalsvillkor
• information om efterfrågeflexibilitet
• gällande priser för elleverans
• leveransavtal
• konsumenters rättigheter
• oberoende instans för tvistlösning utanför domstol
• gemensam kontaktpunkt

Föreskrifterna träder i kraft den 1 januari 2025.

Föreskrifterna EIFS 2024:2 är indelade i olika kapitel. Kapitel 3 gäller för alla elanvändare (hushållskunder och företagskunder) medan kapitel 4 bara gäller konsumenter (hushållskunder).

Nej, det behöver inte finnas en direktlänk, däremot måste det finnas en tydlig hänvisning på fakturan om var elanvändaren kan hitta informationen på elhandelsföretagets webbplats eller applikation.

Det står elhandelsföretagen fritt att komprimera eller slå samman flera anvisningar till en, så länge anvisningen är tydlig. Som till exempel ”Under Mina sidor hittar du information om följande: …”.

Elhandelsföretag har en skyldighet att tillhandahålla en sammanfattning av avtalsvillkoren enligt 9 kap. 21 § sista stycket ellagen.

3 kap. 8 § EIFS 2024:2 reglerar hur sammanfattningen av avtalsvillkoren ska tillhandahållas efter att avtalet har ingåtts och bekräftats. Då ska sammanfattningen tillhandahållas på elhandelsföretagets webbplats eller applikation som kräver elanvändarens inloggning, exempelvis på ”Mina sidor”.

Föreskrifterna reglerar inte hur sammanfattningen ska tillhandahållas innan avtalet ingås eller bekräftas. Hur sammanfattningen tillhandahålls då kan variera beroende på hur avtalet tecknas.

Enligt Ei uppfyller elhandelsföretaget sin skyldighet genom att lämna information om avtalsvillkoren vid ett specifikt tillfälle, det vill säga innan avtalet ingås eller bekräftas.

Genom att göra sammanfattningen tillgänglig för elanvändaren innan och under avtalets hela löptid uppfyller elhandelsföretaget sin skyldighet att tillhandahålla sammanfattningen av avtalsvillkoren enligt Ei:s bedömning. Det är sedan upp till elanvändaren att välja vid vilken eller vilka tidpunkter som den vill ta del av informationen.

Ja, av 3 kap. 8 § EIFS 2024:2 framgår att elhandelsföretaget ska tillhandahålla en sammanfattning av avtalsvillkoren.

Sammanfattningen ska efter att avtalet har ingåtts och bekräftats finnas tillgänglig för elanvändaren på exempelvis ”Mina sidor” under avtalets hela löptid, vilket innebär att sammanfattningen behöver ändras om avtalsvillkoren ändras.

Elhandelsföretaget kan med fördel förtydliga vad som har ändrats och när, så att elanvändare enkelt kan se vilka förändringar som har skett sedan avtalet tecknades.

Om sammanfattningen inte skulle uppdateras skulle elanvändare inte ha tillgång till en sammanfattning av avtalsvillkoren, utan enbart en sammanfattning av de avtalsvillkor som var aktuella vid tiden när avtalet tecknades.

Enligt 4 kap. 5 § EIFS 2024:2 har elhandelsföretaget en skyldighet att ange namnet på konsumentens (hushållskundens) leveransavtal, samt ange hur ofta priset per kilowattimme ändras, och om konsumenten kan påverka sina kostnader genom att använda el en viss tid på dygnet.

Informationen ska finnas på elhandelsföretagets webbplats eller applikation som kräver konsumentens inloggning, exempelvis på ”Mina sidor”.

Informationen ska lämnas på minst ett ställe men behöver inte lämnas varje gång leveransavtalets namn anges. Däremot ska informationen vara tydlig och begriplig för konsumenten.

Enligt 4 kap. 5 § EIFS 2024:2 har elhandelsföretaget en skyldighet att ange namnet på konsumentens leveransavtal, samt i direkt anslutning till avtalsnamnet ange hur ofta priset per kilowattimme ändras, och om konsumenten kan påverka sina kostnader genom att använda el en viss tid på dygnet.

Med i direkt anslutning till avtalsnamnet avses exempelvis direkt efter eller under avtalets namn.

Informationen ska vara tydlig och begriplig för konsumenten och finnas på elhandelsföretagets webbplats eller applikation som kräver konsumentens inloggning, exempelvis på ”Mina sidor”.

Ja, det är slutgiltiga uppgifter om faktisk och historisk förbrukning som ska lämnas.

Enligt 3 kap. 7 § EIFS 2024:2 ska elhandelsföretaget lämna uppgifter om elanvändarens faktiska och historiska elförbrukning på ett tydligt och lättillgängligt sätt via elhandelsföretagets webbplats eller applikation som kräver elanvändarens inloggning, exempelvis på ”Mina sidor”.

Nej, Ei planerar inte att ta fram några riktlinjer för dessa jämförelser i nuläget.

Föreskrifterna har sin grund i förordning (2023:242) om leverans av el och aggregeringstjänster. Av förordningen framgår att viss information får lämnas på elleverantörens webbplats om den inte lämnas på fakturan, och av förskrifterna framgår att till exempel sammanfattningen av avtalsvillkoren ska lämnas på elleverantörens webbplats eller applikation. Att enbart hänvisa kunderna till information som finns hos deras elnätsföretag är därför inte godtagbart.

Andra lösningar, till exempel att kunden hänvisas till en koncerngemensam kundportal, kan vara godtagbara men en sådan bedömning kan inte göras i förhand utan beror på utformningen av lösningen och behöver därför bedömas från fall till fall.

En annan viktig aspekt är att elhandelsföretag och elnätsföretag som tillhör samma koncern måste vara tydliga med vem som är ägare och avsändare av informationen. När företag som ingår i samma koncern lämnar information till kunder ska de enligt ellagen ange sin identitet på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilken verksamhet företagen bedriver.

Syftet är att det ska vara tydligt för kunderna vem som är avsändaren. En koncern ska inte kunna dra otillbörlig nytta av att både elhandelsföretaget och elnätsföretaget finns inom samma koncern.

Av 4 kap. 1 § EIFS 2024:2, som gäller leverans av el, framgår hur kostnaden för elleveransen ska delas upp.

Skulle ett elhandelsföretag exempelvis vilja specificera priset för varje komponent på fakturan enligt 4 kap. 3 § är det också möjligt. Andra situationer när det kan behövas fler rader på fakturan är om en kund exempelvis samfaktureras eller producerar egen el.

Se några exempel nedan gällande specificering av rörliga kostnader (motsvarande gäller för fasta påslag). Exemplen är inte uttömmande utan ska bara vara en hjälp för att förstå föreskrifterna bättre.

Spotpris/medelspotpris, rörliga kostnader och fasta påslag ska anges i öre per kilowattimme.

*I rörliga kostnader ingår Priskomponent A, Priskomponent B, Priskomponent C och Priskomponent D. Se priser på mina sidor.

Av 4 kap. 1 § första stycket framgår följande "Medelspotpris, spotpris, rörliga kostnader och fasta påslag ska benämnas på detta sätt." Hur övriga begrepp ska benämnas har inte reglerats.

Det betyder att det är möjligt att skriva exempelvis ”månadsavgift” eller ”årsavgift” i stället för fast avgift.

Det är också möjligt att skriva ”moms” i stället för mervärdesskatt.

Ja, en rabatt är ett tillfälligt lägre pris.

Ja, kundens elområde ska anges på fakturan enligt 3 kap. 4 § EIFS 2024:2.

Området ska benämnas ”elområde”. Informationen kan exempelvis utformas på följande vis:

• Elområde: 1
• Elområde: SE1.

Det som står inom parenteser i tabellen är endast förklaring och behöver inte stå med på fakturan.

Det är också möjligt att skriva ”moms” i stället för mervärdesskatt.