Förutsägbara ekonomiska konsekvenser och bibehållen komfort och bekvämlighet är några viktiga faktorer som påverkar hushållen i deras val att bli mer efterfrågeflexibla – alltså att styra sin elanvändning. Det visar en ny studie som handlar om drivkrafter och hinder för efterfrågeflexibilitet hos hushåll. Studien har också undersökt marknadsaktörernas arbete med att främja hushållens möjligheter.

Den studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört på uppdrag av Energimarknadsinspektionen (Ei) ska öka kunskapen om vad som behövs för att fler hushåll ska bli efterfrågeflexibla. Studien undersöker både viljan hos hushåll, samt marknadsaktörernas arbete för att öka hushållens möjligheter att anpassa sin elanvändning.

Studien utgör slutrapporten i projektet Konsumentperspektiv på efterfrågeflexibilitet sin ingår i Ei:s projekt Metoder för kunddialog. Studien har också använts i regeringsuppdraget Främja flexibilitet i elsystemet som redovisas den 6 april.

Studie: Konsumentperspektiv på efterfrågeflexibilitet

Regeringsuppdrag: Fyra myndigheter samarbetar i ett regeringsuppdrag för ett mer flexibelt elsystem

Studien visar bland annat att

• tre av fyra hushåll som idag är efterfrågeflexibla blev det under 2022. Den stora ökningen berodde främst på de historiskt höga elpriserna och de stora prisvariationerna över dygnet under den andra halvan av 2022
• nyheter och media var de vanligaste kanalerna som hushållen fick information om efterfrågeflexibilitet
• förutsägbara ekonomiska konsekvenser samt bibehållen komfort och bekvämlighet är viktiga faktorer som påverkar hushållens beslut om att välja timprisavtal och bli mer flexibla i sin elanvändning
• elanvändare är ofta mer villiga att bli efterfrågeflexibla om de upplever att deras handling gör en direkt skillnad för miljön eller samhället
• marknadsaktörer som vänder sig till hushåll har en god bild av de incitament och hinder som hushåll uppger att de möter vid beslut om att bidra med efterfrågeflexibilitet
• det är viktigt att marknaden hjälper hushållen att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av de val de kan göra för att bidra med efterfrågeflexibilitet, så att hushållen inte avstår att göra sådana val på grund av brist på information.

Om rapporten

Energimarknadsinspektionen (Ei) har gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att ta fram en studie som kan bygga kunskap i arbetet med att främja ökad efterfrågeflexibilitet hos hushåll. Underlaget baserar sig på kvalitativa och kvantitativa data från olika urval av hushållskunder och marknadsaktörer som vänder sig till hushållskonsumenter.

Studien har bland annat genomförts i form av djupintervjuer, workshop och en enkätundersökning med marknadsaktörer samt djupintervjuer, fokusgrupper, enkätundersökning och en serie valexperiment med hushållskunder. I rapporten redogör IVL för de metoder som använts i mer detalj.