Effektavgift

Informationen vänder sig i första hand till elnätsföretag.

Syfte med effektavgiften

Syftet med effektavgiften är att visa kunderna vilka kostnader deras nätanvändning för med sig och därigenom ge dem incitament att anpassa sin förbrukning och därmed minska, eller skjuta fram, behoven av fördyrande investeringar i nätet. Om ett nät inte har några kapacitetsbegränsningar, och inte heller förväntas få det, finns ingen anledning till att ändra kundernas beteende.

Det bör i detta sammanhang påpekas att det är upp till nätföretaget att avgöra när kapacitetsbrist kan förväntas uppstå. Det är dock viktigt att nätföretagen då har syftet med effektavgiften i beaktande, dvs. att ge kunden incitament att ändra sitt beteende och undvika att förbruka mer el vid de tidpunkter då många andra också förbrukar el och nätet är ansträngt.

För att syftet med effektavgiften ska kunna uppnås, är det kundens faktiska uppmätta effekttoppar under de belastade timmarna som ska ligga till grund för debiteringen av effektavgiften. Det är alltså inte abonnerad effekt eller schablonvärden som ska användas vid beräkningen av effektavgiften som debiteras kunden.

De effekttoppar som ligger till grund för debiteringen bör vara uppmätta i närtid, exempelvis kundens effekttoppar den senaste månaden. Att exempelvis använda sig av en uppmätt effekttopp för de kommande två årens effektavgift, uppnår enligt Ei:s bedömning inte syftet med effektavgiften eftersom det inte ger något incitament för kunden att ändra sitt beteende under en väldigt lång period.

Elnätsföretaget har möjlighet att använda sig av ett medelvärde av flera av kundens effekttoppar under de högt belastade timmarna vid beräkningen av effektavgiften. Ju fler effekttoppar som ligger till grund för beräkningen av medelvärdet, desto sämre uppnås dock syftet med effektavgiften eftersom medelvärdesbildningen minskar kundens incitament att flytta sin förbrukning. Däremot kan det finnas ett kundvärde i att använda mer än en uppmätt effekttopp så att kunden inte får en orimligt hög effektavgift för ett enstaka högt effektuttag. Nätföretaget behöver göra en avvägning mellan dessa två intressen, det vill säga kundens incitament att flytta sin förbrukning och effektavgiftens kundvänlighet.

Ei anser vidare att effektavgiften bör följas upp och utvärderas kontinuerligt för att kunna göra nödvändiga korrigeringar för att så långt som möjligt uppnå syftet med effektavgiften. Av föreskriftens allmänna råd följer att åtminstone en gång per år ska tariffkomponenterna utvärderas och justeras .

Mer om kravet på att effektavgiften ska vara tidsdifferentierad

Effektavgiften kommer att se olika ut mellan olika elnätsföretag

Det är förutsättningarna i respektive nät som är utgångspunkten för hur den ska utformas. Exempelvis kan ett elnätsföretag vars nät inte innehåller några kapacitetsbrister och inte heller förväntas få det i framtiden, ha en effektavgift som utgör en väldigt liten del av nättariffen. Detta eftersom användningen av nätet idag inte förväntas generera några ytterligare kostnader för nätföretaget i framtiden, och de framåtblickande kostnaderna är därmed noll.

Motsatsen kan tänkas i ett elnät som redan har stora kapacitetsbrister. I sådana nät bör effektavgiften utgöra en större del av nättariffen för att till så stor del som möjligt täcka de kostnader som användningen av nätet idag kan antas generera för nätföretaget i framtiden.

Det är däremot osäkert om effektavgiften någonsin blir helt noll i något nät, eftersom effektavgiften från överliggande nät ska ingå i effektavgiften till kund. Som framgår av föreskriften så inkluderas prissignalen från överliggande nät därmed i elnätsföretagets effektavgift.

Det är endast om de framåtblickande kostnaderna i det egna nätet, tillsammans med det som nätet betalar i effektavgift till överliggande nät är noll, som effektavgiften till kund också kan vara noll.

Däremot ska kostnaden för abonnerad effekt inte ingå i effektavgiften eftersom det inte är en framåtblickande kostnad, jfr. 2 kap. 4 § föreskriften. Kostnad för abonnerad effekt ska i stället ingå i de residuala kostnaderna och föras vidare i den fasta avgiften till kund.

Exempel på elnätsföretagets kostnader

Exempel på elnätsföretagets kostnader som kan ingå i den framåtblickande kostnadskomponenten är nyinvesteringar i elnätet, handel med flexresurser för att hantera kapacitetsbrister och utökning av abonnemang till överliggande nät. Även reinvesteringar kan inkluderas i denna komponent.

Det måste dock finnas en koppling mellan kundens beteende idag som påverkar kostnaderna för nätet i framtiden. Nätföretagen får alltså inte fritt lägga in olika kostnader i denna komponent.

Hur de framåtblickande kostnaderna ska fördelas mellan olika kundkategorier är upp till nätföretaget att avgöra och fördelningen ska utgå från de analyser som elätsföretaget behöver göra av nätet.

Reaktiv effekt

Elnätsföretaget kan inkludera framtida kostnader för reaktiv effekt i de framåtblickande kostnaderna om de anser att kostnaderna utgör sådana. Det är alltså upp till nätföretaget att göra bedömning av om de förväntade kostnaderna för reaktiv effekt utgör framåtblickande kostnader och därmed ska ingå i effektavgiften.

Vid beräkningen av dessa kostnader bör nätföretaget utgå ifrån användningen av elnätet idag och hur det förväntas generera kostnader i framtiden.

Effektavgiften och den sammanlagda belastningen på elnätet

Enligt föreskriften ska effektavgiften baseras på kundens användning av elnätet och den sammanlagda belastningen på elnätet.

För att uppnå syftet med föreskriften, ett effektivt nyttjande av elnätet, behöver kundernas förbrukning under de timmar som elnätet är som mest belastat ändras. Detta avser belastningen på elnätsföretagets hela elnät. Givetvis kan det finnas likheter mellan olika företags nät, men varje nätföretag måste identifiera när just deras elnät är som mest belastat, och när eventuella effekttoppar förväntas inträffa. Sådana analyser måste göras kontinuerligt för att säkerställa att ett effektivt nätutnyttjande uppnås.

Att det är den sammanlagda belastningen av elnätet som ska beaktas innebär att om en kund har sina effekttoppar vid en tidpunkt där elnätet normalt sett inte har några kapacitetsbegränsningar, exempelvis på natten, bör ett sådant förbrukningsmönster inte belastas med en hög effektavgift. Detta eftersom det inte är denna typ av förbrukning som driver de framåtblickande kostnaderna i elnätet.

Elnätsföretaget måste däremot kontinuerligt arbeta med att identifiera belastningar i elnätet för att löpande utvärdera om effektavgiften kan behöva korrigeras.

Om det finns en risk att skapa nya problematiska situationer i nätet då kunderna förflyttar sin förbrukning till när låglasttiden börjar, kan det finnas skäl att använda flera prisnivåer än två över tid.

Till exempel skulle det vara möjligt att ha ett pris mellan höglastpris och låglastpris för den eller de timmar där risken är som störst att kunderna förflyttar sin förbrukning till, och därmed minska en del av risken att skapa en ny effekttopp.

Om ett elnätsföretag inte har några kapacitetsbrister i sitt nät, men får prissignaler från överliggande nät att överliggande nät har problem vid vissa tidpunkter, bör dessa signaler föras vidare till nätföretagets egna kunder. På så sätt kan kunderna reagera på signalerna och flytta sin förbrukning till tidpunkter som också gynnar det överliggande nätet.

Om både elnätsföretaget och överliggande nät identifierar effekttoppar som inträffar vid olika tidpunkter kan nätföretaget addera det överliggande nätets tider vid utformandet av sin effektavgift.

Det är viktigt att framhålla att elnätsföretaget måste göra kontinuerliga analyser av när effekttoppar uppstår i det egna nätet för att kunna identifiera de mest problematiska timmarna. På så sätt undviks alltför breda tidsspann för höglasttid.