Se vad andra har frågat

I rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12) har Energi­markandsinspektionen (Ei) lämnat förslag till regeringen om bland annat reglerad mätning för interna nät som inte är koncessionspliktiga.

Skyldigheten att mäta överförd el gäller endast i näten med nätkoncession

Enligt gällande regler innebär skyldigheten att mäta överförd el endast i näten med nätkoncession, och inte för så kallad undermätning som sker i ett internt icke- koncessionspliktigt nät. Ei utövar endast tillsyn gällande mätning i det koncessions­pliktiga elnätet.

Den som har nätkoncession (nätföretaget) är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el i inmatningspunkt, uttagspunkt eller i gränspunkt och regleras i förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Länk till annan webbplats..

Förslag har lämnats till regeringen om nya regler för undermätning

I december 2022 lämnade Ei förslag till regeringen om nya regler angående undermätning, det vill säga mätning på interna nät som drivs utan nätkoncession, mer i rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12). Det är upp till regeringen att ta ställning till förslagen. Regeringen har haft rapporten på remiss och är du intresserad av att ta del av svaren och övriga yttranden finns det att ta del av här: Remiss av promemorian/rapporten Slutna distributionssystem och interna nät Länk till annan webbplats.

I Ei:s rapport definieras slutna distributionssystem som, ”Med ett slutet distributionssystem avses en ledning eller ett ledningsnät som överför el inom ett väl avgränsat och geografiskt begränsat område för industri eller handel, eller där gemensamma tjänster erbjuds”. För närmare förklaring av definitionen slutna distributionssystem se avsnitt 6.1 i rapporten.

I rapporten föreslår Ei att vissa ledningar och ledningsnät som idag är i drift utan stöd av nätkoncession, och inte omfattas av bestämmelserna i ellagen, ska komma att omfattas av definitionen av slutna distributionssystem. Detta innebär att de kommer omfattas av i princip alla bestämmelser i ellagen. Innehavarna av sådana system skulle således påföras skyldigheter gällande mätning, åtskillnadsregler, anslutningsskyldighet, kundbestämmelser och tariffer (se i rapporten Konsekvensbedömning avsnitt 9 s. 74).

I Ei:s rapport anges det att de system eller anläggningar som omfattas av definitionen av slutna distributionssystem bör regleras genom att de påförs de skyldigheter som ställs upp i artikel 38 (för vidare läsning läs mer på sida 33 sista stycket och sida 34 första stycket). Därtill framförs i rapporten att en kund ska enligt artikel 4 elmarknadsdirektivet fritt kunna välja elleverantör oavsett vilken typ av nät som kunden är ansluten till (detta behandlas särskilt i rapporten avsnitt 6.6 och i samband med det även om mätning). För mer utförlig beskrivning se i rapporten förslagen, överväganden, konsekvensutredningen och författningsförslagen.

Vidare diskuteras undermätning i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem deluppdrag 5 (Ei R2023:18). I rapporten resonerar Ei, tillsammans med Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Swedac kring undermätning som förutsättning för att realisera flexibilitet och berör frågor som tillförlitligheten av mätdata, inbyggda mätfunktioner i produkter, samt kravställande gällande undermätning.

Så som svaret är utformat hänvisar vi till Ei:s tidigare rapporter men vi kan inte uttala oss om vad förslagen kommer att leda till då det är upp till regeringen att ta ställning till förslagen.

Senast uppdaterad: 15 juni 2025

Ei har tagit fram en föreskrift för hur överföringstariffer ska vara utformade (EIFS 2022:1 pdf, 190.4 kB.), vilket innebär att det finns några olika kriterier som tarifferna måste uppfylla för att elnätsföretagen ska kunna anses följa föreskriften.

Föreskriften innehåller bland annat krav på att det ska finnas en effektavgift som ska vara tidsdifferentierad . Förutom det så innehåller föreskriften också krav på att tariffen ska innehålla en energiavgift som får tidsdifferentieras. Dessa två rörliga komponenter, i kombination med att tariffen blir kostnadsreflektiv, möjliggör efterfrågeflexibilitet i elnäten. Det man behöver veta är dock att även fast föreskriften är beslutad, så har den en ganska lång implementeringstid. Det är inte tvingande för elnätsföretagen att fullt ut ha kostnadsreflektiva tariffer med dessa komponenter förrän 1 januari 2027, och denna implementeringstid är satt för att kunderna inte ska uppleva alltför stora förändringar på kort tid.

Mer om tariffer (nättariffer)

Senast uppdaterad: 20 september 2024

I dagsläget är det inte möjligt att ansöka om regulatoriska sandlådor hos Ei.

Ei har beslutat att, som ett första steg, inrätta ett innovationscenter för att tillmötesgå innovatörers behov av att få svar på regulatoriska frågor och för att undersöka marknadens behov av regelutveckling.

Om regulatoriska sandlådor implementeras i framtiden finns det ett behov av vidare utredning för att identifiera förutsättningar för undantag och hur ett juridiskt ramverk skulle kunna utformas.

Mer information finns i Ei:s rapport: Ei R2023:03 Innovationscenter och regulatoriska sandlådor.

Regulatoriska sandlådor spelar en viktig roll i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning 2018/1724, även kallad nettonollförordningen.

Vinnova har nyligen slutrapporterat ett regeringsuppdrag där de analyserat hur en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik bör struktureras och genomföras i Sverige, Genomförande och strukturering av en kontaktpunkt för regulatoriska sandlådor för nettonollteknik – förslag för implementeringsfasen. Länk till annan webbplats.

I Vinnovas rapport identifieras Ei som en av flera behöriga myndigheter tillsammans med bland annat Arbetsmiljöverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten med flera.

Senast uppdaterad: 28 maj 2025

Ett belastningsmotstånd, belastningsbank, resistor eller en så kallade ”load-bank”på elnätet kan bland annat användas under drift av förnybara energikällor, som till exempel vindkraftverk, för att göra sig av med överskottsenergi som elnätet inte kan ta emot, där effekten bland annat kan omvandlas till värme av ett kraftigt motstånd eller bank av element där värmen avlägsnas av ett forcerat luft- eller vattenkylningssystem.

För att anläggningar ska få ingå i kapitalbasen måste anläggningen användas i nätverksamheten enligt 5 kap 7 § ellagen (1997:857). Behövs och används en anläggning enligt ett nätföretag i nätverksamheten är det upp till nätföretaget att visa det i samband med inrapportering av uppgifter för intäktsram. En nätkoncessionshavare ska lämna de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen (5 kap 4 § ellagen).

Kapitalbasen ska enligt 5 kap 7 § ellagen (1997:857) beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden. Enligt samma bestämmelse ska en tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången.

Upplysningsvis hänvisar vi till den statliga utredningen SOU: 2023:64 som bland annat har utrett om den nationella intäktramsregleringen är förenlig med EU-rätten. I betänkandet föreslår utredningen att 5 kap. 7 § ellagen med hänvisning till att bestämmelser om beräkning av kapitalbasen inkräktar på Ei:s exklusiva befogenheter. Ett nytt regelverk är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025. Med anledning av föreslagna ändringar pågår ett internt arbete på Ei med att se över eventuella konsekvenser av utredningens förslag. I det arbetet ingår också att utreda om den nuvarande nationella regleringen och de metoder som Ei är styrda av genom regleringen är förenliga med EU-rättens syften och mål.

Senast uppdaterad: 3 juli 2024