Se vad andra har frågat

I rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12) har Energi­markandsinspektionen (Ei) lämnat förslag till regeringen om bland annat reglerad mätning för interna nät som inte är koncessionspliktiga.

Skyldigheten att mäta överförd el gäller endast i näten med nätkoncession

Enligt gällande regler innebär skyldigheten att mäta överförd el endast i näten med nätkoncession, och inte för så kallad undermätning som sker i ett internt icke- koncessionspliktigt nät. Ei utövar endast tillsyn gällande mätning i det koncessions­pliktiga elnätet.

Den som har nätkoncession (nätföretaget) är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el i inmatningspunkt, uttagspunkt eller i gränspunkt och regleras i förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Länk till annan webbplats..

Förslag som lämnats till regeringen om mätning på interna nät som drivs utan nätkoncession

I december 2022 lämnade Ei förslag till regeringen om nya regler angående undermätning, det vill säga mätning på interna nät som drivs utan nätkoncession, se rapporten Slutna distributionssystem och interna nät (Ei R2022:12). Vi kan hänvisa till våra rapporter men kan inte uttala sig om vad förslagen kommer att leda till då det är upp till regeringen att ta ställning till förslagen. I rapporten återfinns förslag om reglerad mätning på interna nät som drivs utan nätkoncession (undermätning).

Regeringen har haft rapporten på remiss Remiss av promemorian/rapporten Slutna distributionssystem och interna nät Länk till annan webbplats.

I rapporten definieras slutna distributionssystem under avsnitt 6.1 i huvudsak enligt följande ”Med ett slutet distributionssystem avses en ledning eller ett ledningsnät som överför el inom ett väl avgränsat och geografiskt begränsat område för industri eller handel, eller där gemensamma tjänster erbjuds”. För närmare förklaring av definitionen slutna distributionssystem se i rapporten.

I rapporten föreslår Ei att vissa ledningar och ledningsnät som idag är i drift utan stöd av nätkoncession, och inte omfattas av bestämmelserna i ellagen, ska komma att omfattas av definitionen av slutna distributionssystem.Detta innebär att de kommer omfattas av i princip alla bestämmelser i ellagen. Innehavarna av sådana system skulle således påföras skyldigheter gällande mätning, åtskillnadsregler, anslutningsskyldighet, kundbestämmelser och tariffer (se i rapporten Konsekvensbedömning avsnitt 9 s. 74).

I rapporten s. 33 sista stycket och s. 34 första stycket anges att de system eller anläggningar som omfattas av definitionen av slutna distributionssystem bör regleras genom att de påförs de skyldigheter som ställs upp i artikel 38. Därtill framförs i rapporten att en kund ska enligt artikel 4 elmarknadsdirektivet fritt kunna välja elleverantör oavsett vilken typ av nät som kunden är ansluten till. (detta behandlas särskilt i rapporten avsnitt 6.6 och i samband med det även om mätning). För mer utförlig beskrivning se i rapporten förslagen, överväganden, konsekvensutredningen och författningsförslagen.

Vidare diskuteras undermätning i rapporten Främjande av ett mer flexibelt elsystem deluppdrag 5 (Ei R2023:18). I rapporten resonerar Ei, tillsammans med Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Swedac kring undermätning som förutsättning för att realisera flexibilitet och berör frågor som tillförlitligheten av mätdata, inbyggda mätfunktioner i produkter, samt kravställande gällande undermätning. Se avsnitt 4.2.3., från sida 56 för mer information.

Senast uppdaterad: 9 september 2024

Inom energisektorn förväntas ett flertal regeländringar på EU-nivå. Ei har bland annat fått i uppdrag av regeringen att bedöma vilka åtgärder som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets nya direktiv om gemensamma regler på de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, som ersätter direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 27 juni 2025.

Regler angående elmarknadsförordningen och elmarknadsdirektivet

I juni 2024 beslutade EU om ändringar i elmarknadsförordningen och elmarknadsdirektivet. Revideringen av dessa rättsakter innebär bland annat nya regler om rätt att dela energi och möjlighet till flexibel anslutning till elnätet. Vidare tillkommer krav på att minst en elleverantör i medlemsstaten ska erbjuda vissa avtalsformer, mer specificerade krav på information om elleverantörers avtalsvillkor och krav på hur anskaffning av anvisad leverantör ska ske. Läs mer om Ei:s uppdrag här: Ei ska föreslå hur nya EU-regler ska genomföras i svensk lagstiftning

Regler angående el- och gasnät

I oktober 2023 publicerades slutbetänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64). Utredningens uppdrag bestod enligt kommittédirektiven i att se över reglerna om de avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för att ge tillgång till nät och annan infrastruktur. Syftet med utredningen har varit att åstadkomma ett regelverk som är förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU (elmarknadsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivet). Utredningen skulle särskilt se över hur det svenska regelverket förhåller sig till EU-domstolens dom i mål C-718/18, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland.

Utredningen har utifrån avgörandet genomfört en bred översyn av bestämmelserna i ellagen och naturgaslagen som avser intäktsramar, avgifter för anslutning och överföring samt balans- och stödtjänster. Utredningen har funnit att nuvarande regelverk om förhandsprövningen av intäktsramar innehåller materiella regler i både lag och förordning som inte föranleds av krav i EU-rätten. Efter EU-domstolens avgörande är det tydligt att detta inte är förenligt med el- och gasmarknadsdirektiven.

Ei har lämnat ett remissyttrande med anledning av betänkandet som kan läsas här: Yttrande Remiss av betänkandet Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64)

Här finns Ei:s samtliga Regeringsuppdrag 2024

Senast uppdaterad: 24 oktober 2024

Ei har etablerade samarbetsformer både för interna och externa projekt och regeringsuppdrag men hur arbetsformerna ser ut är till stor del beroende av var i organisationen frågan hör hemma och vilken fråga det rör.

Ei strävar efter transparens i beslutsprocesser och uppdrag och är därför måna om att alla intressenter för en viss specifik fråga ska delges samma information och ha samma möjligheter att komma med synpunkter och inspel.

En proaktiv dialog är till exempel en viktig faktor för att kunna identifiera utmaningar och förutsättningar för en specifik fråga. Särskilt eftersom energisektorn är mycket dynamisk och ska möta krav på omställning och teknisk utveckling. Därför bjuder Ei ofta in både energiföretag och andra intressenter till att delta aktivt i samråd och remissprocesser för att på så sätt bidra till att de regeländringar som Ei föreslår är väl genomarbetade och förankrade både i branschen och hos allmänheten.

Som exempel på hur Ei gett energibolag och intressenter möjlighet att komma med inspel och synpunkter kan vi nämna arbetet Kortare ledtider för elnätsutbyggnad (Ei R2023:09)

Prenumerera på Ei:s nyheter

För att få information och inbjudningar till samråd och remissprocesser som ligger inom ramen för Ei:s uppdrag är det en god idé att prenumerera på Ei:s nyheter.

Senast uppdaterad: 24 oktober 2024

Ei har tagit fram en föreskrift för hur överföringstariffer ska vara utformade (EIFS 2022:1 Pdf, 190.4 kB.), vilket innebär att det finns några olika kriterier som tarifferna måste uppfylla för att elnätsföretagen ska kunna anses följa föreskriften.

Föreskriften innehåller bland annat krav på att det ska finnas en effektavgift som ska vara tidsdifferentierad . Förutom det så innehåller föreskriften också krav på att tariffen ska innehålla en energiavgift som får tidsdifferentieras. Dessa två rörliga komponenter, i kombination med att tariffen blir kostnadsreflektiv, möjliggör efterfrågeflexibilitet i elnäten. Det man behöver veta är dock att även fast föreskriften är beslutad, så har den en ganska lång implementeringstid. Det är inte tvingande för elnätsföretagen att fullt ut ha kostnadsreflektiva tariffer med dessa komponenter förrän 1 januari 2027, och denna implementeringstid är satt för att kunderna inte ska uppleva alltför stora förändringar på kort tid.

Mer om tariffer (nättariffer)

Senast uppdaterad: 20 september 2024

I dagsläget är det inte möjligt att ansöka om regulatoriska sandlådor hos Ei.

Ei har beslutat att, som ett första steg, inrätta ett innovationscenter för att tillmötesgå innovatörers behov av att få svar på regulatoriska frågor och för att undersöka marknadens behov av regelutveckling.

Om regulatoriska sandlådor implementeras i framtiden finns det ett behov av vidare utredning för att identifiera förutsättningar för undantag och hur ett juridiskt ramverk skulle kunna utformas.

Mer information finns i Ei:s rapport: Ei R2023:03 Innovationscenter och regulatoriska sandlådor.

Pågående arbete med regulatoriska sandlådor inom Europeiska unionen

Observera att detta inte är en fullständig lista utan några exempel.

• The 2020 European Council conclusions on regulatory sandboxes (Rådets slutsatser om regulatoriska sandlådor och experimentklausuler som verktyg för ett innovationsvänligt, framtidssäkrat och motståndskraftigt regelverk som hanterar omvälvande utmaningar i en digital tidsålder Länk till annan webbplats. (2020/C 447/01))
• The revised Better Regulation Toolbox Länk till annan webbplats. (2021 & 2023)
• A new European Innovation Agenda Länk till annan webbplats. (2022)
• The Commission's recommendation on permitting procedures and Power Purchase Agreements Länk till annan webbplats. (2022)
• Regulatory sandboxes in the energy sector Länk till annan webbplats. (2023)
• Net Zero Industry Act Länk till annan webbplats. (2023)

Senast uppdaterad: 3 juli 2024

Här tipsar vi om var du kan hitta mer information om flexibilitetsmarknader. Observera att det inte är en fullständig lista utan några exempel.

• På sidan Elmarknaden, från rubriken Nominerade elmarknadsoperatörer och ner finns information som ger en övergripande bild av elmarknaden.
• Ei:s rapport Främjande av ett mer flexibelt elsystem Ei R2023:18 - deluppdrag 5. I rapportens andra kapitlet redogör Ei för nyttorna med flexibilitet, flexibilitetsleverantörer med mera. I tabell 4 presenterar vi delmarknader på elmarknaden där flexibilitetsleverantörer kan bidra med sin flexibilitet (dagen före-marknaden, balansmarknad, lokala flexibilitetsmarknader med mera).
• Ei:s rapport Flexibilitet i distributionsnäten Ei R2023:05 - deluppdrag 3 hittar du information om lokala flexibilitetsmarknader, EU-regler och annat som kan vara relevant.
• Alla rapporter som hör till regeringsuppdraget Främja ett mer flexibelt elsystem.
• Just nu pågår ett regelutvecklingsarbete bland annat om kommissionsförordningen för efterfrågeflexibilitet, eller exempelvis elmarknadsdirektivet Länk till annan webbplats. i Artikel 2 punkt 59 definieras energilagring.
• Specifikationer för flexibilitetsprodukter

Vill du följa Ei:s arbete?

• Anmäl dig gärna som prenumerant på våra nyheter
• Håll koll på våra publikationer (sidan uppdateras löpande)
• Håll koll på vårt dialogforum EFFEKT-dialogen som riktar sig till alla aktörer på energiområdet, till exempel nätföretag, aggregatorer, operatörer för olika marknadsplattformar samt regioner och kommuner. På EFFEKT-dialogens projektsida finns inspelningar från tidigare seminarium som till exempel Mer flexibilitet i elsystemet – hur når vi dit? och visioner, utmaningar och lösningar för ett flexibelt elsystem.

Vill du fördjupa dig ytterligare i ämnet?

Här tipsar vi om information hos andra. Observera att detta inte är en fullständig lista på marknadsplatser utan bara förslag till andra som kan vara intressanta.

• Dagen före-marknaden på Nordpool:s Trading Länk till annan webbplats. och EPEX Spot:s Länk till annan webbplats. webbplats
• Bidra med reserver - Svenska kraftnät Länk till annan webbplats. (svk.se)
• Angående lokala flexibilitetsmarknader har Sweco på uppdrag av Ei tagit fram en kartläggning av dessa under 2022, se Konsultstudie om lokala flexibilitetsmarknader
• CoordiNet – Svenska kraftnät Länk till annan webbplats.. Projektets slutrapporterades nyligen med delar av det fortsätter.
• Forsknigsprojektet SthlmFlex - Svenska kraftnät Länk till annan webbplats. (svk.se)
• Effekthandel Väst - Effekthandel Väst - NODESmarket Länk till annan webbplats.
• Även Jämtkraft har gått ut med informationen: Vi pilottestar lokal flexibilitetsmarknad | Jämtkraft Länk till annan webbplats. (jamtkraft.se)
  

Senast uppdaterad: 3 juli 2024

Enligt reglerna behöver inte Ei godkänna nätutvecklings­planerna i formell mening, vilket gör att distributions­näts­företagen kan publicera dem även om dokumenten har brister. Däremot kan Ei genom tillsyn se till att distributions­­näts­företagen följer bestämmelserna i ellagen, förordningen och föreskrifterna (EIFS 2024:1). Ei planerar tillsyn efter att de slutgiltiga nätutvecklings­planerna är publicerade.

Vid en tillsyn kontrollerar Ei att distributions­näts­företagen har lämnat in och offentlig­gjort nätutvecklings­planerna, att de innehåller föreskrivna uppgifter samt att distributionsnätsföretagen genomfört och redogjort för det offentliga samrådet.

Ei kommer också att följa upp att distributions­näts­företagen kommit in med nätutvecklingsplanerna och samrådsredogörelserna till Ei, samt att de finns publicerade på företagens webbplatser.

Mer om nätutvecklingsplaner

Om du anser att ett distributionsnätsföretag brister i sin redovisning av föreskrivna uppgifter eller på annat sätt inte uppfyller reglerna, så kan du anmäla det till Ei. Ei granskar då om anmälan kan prövas, det vill säga har den gjorts av någon som har ett intresse i saken, riktar den sig emot ett distributions­näts­företag och omfattas saken av vår tillsyn, sedan beslutar Ei om eventuell tillsyn.

Mer om Ei:s tillsyn

Senast uppdaterad: 3 juli 2024

Ett belastningsmotstånd, belastningsbank, resistor eller en så kallade ”load-bank”på elnätet kan bland annat användas under drift av förnybara energikällor, som till exempel vindkraftverk, för att göra sig av med överskottsenergi som elnätet inte kan ta emot, där effekten bland annat kan omvandlas till värme av ett kraftigt motstånd eller bank av element där värmen avlägsnas av ett forcerat luft- eller vattenkylningssystem.

För att anläggningar ska få ingå i kapitalbasen måste anläggningen användas i nätverksamheten enligt 5 kap 7 § ellagen (1997:857). Behövs och används en anläggning enligt ett nätföretag i nätverksamheten är det upp till nätföretaget att visa det i samband med inrapportering av uppgifter för intäktsram. En nätkoncessionshavare ska lämna de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen (5 kap 4 § ellagen).

Kapitalbasen ska enligt 5 kap 7 § ellagen (1997:857) beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden. Enligt samma bestämmelse ska en tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången.

Upplysningsvis hänvisar vi till den statliga utredningen SOU: 2023:64 som bland annat har utrett om den nationella intäktramsregleringen är förenlig med EU-rätten. I betänkandet föreslår utredningen att 5 kap. 7 § ellagen med hänvisning till att bestämmelser om beräkning av kapitalbasen inkräktar på Ei:s exklusiva befogenheter. Ett nytt regelverk är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2025. Med anledning av föreslagna ändringar pågår ett internt arbete på Ei med att se över eventuella konsekvenser av utredningens förslag. I det arbetet ingår också att utreda om den nuvarande nationella regleringen och de metoder som Ei är styrda av genom regleringen är förenliga med EU-rättens syften och mål.

Senast uppdaterad: 3 juli 2024