Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2023-01-30 09:38:15

Ei fortsätter arbetet med att förbereda beslut om elnätsföretagens intäktsramar 2024–2027

Nu har Energimarknadsinspektionen (Ei) skickat ut begäran om de uppgifter som elnätsföretagen ska rapportera in senast den 20 april 2023 inför beslut om intäktsramar för perioden 2024–2027. Besluten ska vara klara senast sista oktober 2023.

Som en konsekvens av Tysklandsdomen och Kammarrättsdomen för elnät i juni 2022 beslutade Ei den 11 november att upphäva bland annat inrapporteringsföreskriften EIFS 2019:1 och beräkningsföreskriften EIFS 2019:2. Ei har nu i stället begärt in uppgifter från företagen med stöd av 5 kap. 4 § och 12 kap. 2 § Ellagen.

Företagen ska lämna ett antal uppgifter som behövs för att kunna fastställa intäktsramen. Bland de uppgifter som ska redovisas är prognos för löpande kostnader och prognos för anslutningar för tillsynsperioden. När det gäller kapitalbasen ska företagen redovisa ursprungliga anskaffningsvärden för anläggningarna och om sådant värde saknas, föreslå ett annat värde. Ei behöver uppgifterna senast den 20 april 2023 för att kunna fastställa beslut om intäktsram senast den 31 oktober 2023.

Tidigare information

I juni publicerade Ei en webbnyhet där vi redogjorde för innebörden i domar från Kammarrätten i de så kallade elnätsmålen. I korthet innebar domarna bland annat att intäktsramsförordningen inte ska tillämpas vid beräkning av elnätsföretagens avkastning. I domen poängteras också Ei:s roll som oberoende tillsynsmyndighet.

I mitten av november informerade Ei om att ett arbete inletts med att utvärdera regelverket mer i detalj men att det redan då stod klart att det förändrade rättsläget genom Tysklandsdomen och Kammarrättsdomen för elnät i juni skulle kunna innebära förändringar avseende metoderna för att fastställa intäktsramarna. Liknande information har också presenterats vid Elnätsdagarna som arrangeras av Energiföretagen och vid digitala informationstillfällen för elnätsföretagen och för kundföreträdare den 30 november.

Ei anser att nuvarande rättsläge innebär att framför allt de detaljerade reglerna om beräkning av intäktsramen står i strid med EU-rätten och att de därför inte ska tillämpas när intäktsramarna beräknas. Ett stort antal företag har överklagat Kammarrättens dom och vi väntar nu på besked om Högsta förvaltningsdomstolen ska meddela prövningstillstånd, men EU-domstolens dom har större räckvidd än det som överklagats av företagen. Ei behöver därför självständigt bestämma vilka metoder som ska användas i besluten när intäktsramarna fastställs. Detta gäller även om Högsta förvaltningsdomstolen skulle meddela prövningstillstånd.

Dialog med elnätsföretagen

Ei har under 2021 och 2022 haft dialog med ett antal representanter i olika frågor som rör elnätsregleringen.

Efter att föreskrifterna upphävdes i november 2022 har Ei tillsammans med Energiföretagen Sverige, Lokalkraft Sverige och ett antal representanter från olika elnätsföretag vid sex tillfällen fört en dialog om rättsläge, metodval och konsekvenser när det gäller olika metoder för att beräkna och fastställa intäktsramarna. Syftet med dialogen har varit att ge företagen möjlighet att lämna synpunkter men också ta del av information under arbetets gång. Fler dialogtillfällen planeras under våren.

Det finns behov av att se över metoderna för att fastställa intäktsramarna

Syftet med regleringen är att säkerställa att företagens verksamhet bedrivs effektivt med rimliga kostnader. Kunden ska få betala ett skäligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen samtidigt som företaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten. Regleringen ska självklart möjliggöra en kostnadseffektiv utbyggnad av elnäten och ge incitament för exempelvis underhåll av näten och för att genomföra ersättningsinvesteringar.

I verksamheter med stort anläggningskapital finns det några centrala delar i regleringen som är väsentliga för att säkerställa en korrekt kompensation för elnätsföretagen. Det handlar om val av värderingsprincip för kapitalbasen, val av kalkylränta och val av avskrivningstider.

Ei har sedan tidigare identifierat flera svårigheter med den så kallade kapacitetsbevarande principen som förutsätter att anläggningarna värderas till nuanskaffningsvärde. Hittills har så kallade normvärden använts som reviderats med jämna mellanrum. Normvärdeslistan behöver indexeras i enlighet med pris- och teknologiutvecklingen för att reflektera nuanskaffningsvärdet vid varje tidpunkt. Det index (byggkostnadsindex, BKI) som används i nuvarande reglering för att indexera anläggningarna återspeglar inte tillräckligt väl den verkliga prisutvecklingen för eldistributionsanläggningar, utan utgör en approximation av prisutvecklingen. Om den verkliga prisutvecklingen inte återspeglas i värderingen av kapitalbasen kan en över- eller underkompensation uppstå som minskar träffsäkerheten i de mål som nätregleringen syftar till att uppnå. Dessutom innebär normprislistan i praktiken ett visst avsteg från en teknikneutral reglering och kan också uppfattas som en barriär för nya teknikleverantörer. Anledningen till det är att den indirekt styr mot investeringar i komponenter som finns i normprislistan och inte nödvändigtvis den bästa tekniken om den tillkommit efter att normprislistan fastställts.

Det finns ett antal övergripande problem med det faktum att det under många år varit stor skillnad mellan prisutvecklingen på elnätskomponenter och den allmänna inflationen eftersom det har inneburit högre kostnader för kunderna än om ett förmögenhetsbevarande perspektiv hade tillämpats. För det fall kapitalbasen är över- eller undervärderad kommer detta att leda till en orimlig (för hög eller låg) avkastning, även om nivån på kalkylräntan sätts till en rimlig nivå. Valet av princip för värdering av kapitalbasen är därför en central fråga.

För att förbättra regleringen och säkerställa att hela metoden ger en rimlig kompensation samt att elnätsföretagen får ersättning för faktiska investeringskostnader har Ei därför intentionen att i de kommande besluten om intäktsramar genomföra metodändringar. Ei har därför i begäran om uppgifter efterfrågat andra uppgifter än de som gällt för tidigare perioder för att kunna fastställa beslut om intäktsramar senast den 31 oktober 2023.

Förlängd tid för inrapportering

De uppgifter som begäran avser kommer bland annat att ligga till grund för att beräkna kapitalbasens värde och kapitalkostnaderna. Företagen har normalt sett rapporterat uppgifter den 31 mars. Ei har i begäran om uppgifter beslutat att dessa ska lämnas till Ei senast den 20 april 2023.

Webbseminarium

Ei planerar att hålla ett webbseminarium fredagen den 20 januari 2023 gällande de uppgifter som företaget ska rapportera in enligt begäran om uppgifter. Mer information om webbseminariet kommer att publiceras på ei.se. Ingen föranmälan krävs för att delta.

Prenumerera på projektsida

Information om arbetet med elnätsföretagens intäktramar 2024-2027 finns på projektsidan Intäktsramar elnät 2024-2027. Prenumerera gärna på projektsidan så får du den senaste informationen direkt till din e-postlåda.

Så här gör du för att anmäla dig som prenumerant.

Vid eventuella frågor se kontaktuppgifter nedan till Förhandregelering el.

Kontakt
Förhandsreglering el
Nätreglering

016-16 27 00

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL

Fler nyheter