Årets undersökning om hinder för efterfrågeflexibilitet är klar

Energimarknadsinspektionen (Ei) genomför varje år en undersökning om vilka hinder som finns för aktörer att erbjuda tjänster för ändrad elanvändning, så kallad efterfrågeflexibilitet. Årets undersökning visar att det inte finns några tekniska krav eller villkor som hindrar efterfrågeflexibilitet, däremot finns det vissa andra hinder. Resultatet av undersökningen finns nu publicerat i en rapport på ei.se.

Elnätsföretag får enligt ellagen inte ställa upp tekniska krav eller andra villkor som gör det svårt för marknadens aktörer att tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet. Varje år ska Ei enligt elförordningen sammanställa och publicera vilka hinder som finns. Tidigare år har uppföljningen skett via en enkät till marknadsaktörer, i år har Ei utvecklat metoden för att få ytterligare förståelse för de krav och hinder som finns.

– Vi har utvecklat undersökningen och fokuserat mer på dialog med aktörerna, och denna har skett genom ett antal digitala workshopar, säger projektledare Marie Swenman.

Resultat i årets undersökning

Årets undersökning visar, liksom tidigare års undersökningar, att elnätsföretagen inte sätter upp tekniska krav eller villkor som utgör hinder för marknadens aktörer i tillhandahållandet av tjänster för efterfrågeflexibilitet. Dock finns det andra typer av hinder.

– Flera hinder som kommit fram i undersökningen har framkommit även i tidigare undersökningar och det skulle vara intressant att undersöka dessa mer. Aktörerna lyfter exempelvis fram att det är svårt att komma in på balansmarknaden. Samtidigt kan vi se att många hinder adresseras i pågående regelutvecklingsarbete, berättar Marie Swenman.

Elnätsföretagen ser att flexibilitetstjänster kommer att kunna utgöra ett komplement till nätutbyggnad för att möjliggöra anslutningar* men upplever hinder i rollen som köpare av flexibilitetstjänster, exempelvis avsaknad av tydliga incitament, och osäkerheter kring tjänsternas pålitlighet och tillgänglighet över tid.

Undersökningen visar också att marknaden för efterfrågeflexibilitet är under stark utveckling, och att Ei:s tillsyn av de tekniska krav och villkor som ställs kommer att få ökad betydelse.

– Årets undersökning visar att ett ökat engagemang hos alla berörda marknadsaktörer och ett förbättrat samarbete är framgångsfaktorer för efterfrågeflexibilitet. Ei kommer fortsätta att följa utvecklingen inom området och vi kommer även fortsättningsvis ha en nära dialog med de berörda aktörerna, avslutar Marie.

Rapporten Tjänster för efterfrågeflexibilitet (Ei R2020:10) Pdf, 604.6 kB, öppnas i nytt fönster..
Sammanfattning av workshopen den 17 september för marknadsaktörer som erbjuder tjänster för efterfrågeflexibilitet.
Sammanfattning av workshopen den 8 oktober för elnätsföretag.

Fotnot: *Ei har i rapporten Kapacitetsutmaningen i elnäten (Ei R2020:06) (pdf 2 MB), lämnat ett förslag gällande förtydligad anslutningsplikt vid kapacitetsbrist, att det i 3 kap. 6 och 7 §§ ellagen införs ett tillägg att kapacitetsbrist som kan åtgärdas med andra samhällsekonomiskt motiverade åtgärder än utbyggnad av nätet inte får åberopas som särskilda skäl. Detta kan innebära att undersöka möjligheterna att använda flexibilitetsresurser som ett alternativ till utbyggnad av nätet.