Sammanfattning av workshop om tjänster för efterfrågeflexibilitet den 17 september

Den 17 september höll Energimarknadsinspektionen (Ei) en digital workshop med fokus på marknadsaktörers upplevda hinder och möjliga framgångsfaktorer vid tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet. Här hittar du en sammanfattning av det som diskuterades på workshopen.

Enligt elförordningen ska Ei varje år följa upp vilka tekniska krav och andra villkor som finns för tillhandahållandet av tjänster för efterfrågeflexibilitet. Tidigare år har uppföljningen skett via en enkät till elnätsföretag samt till marknadsaktörer såsom elhandlare och energitjänsteföretag.

I år har Ei valt att bjuda in marknadsaktörer och elnätsföretag till två separata workshops. Workshopen riktad till marknadsaktörer hölls den 17 september.

Syftet med den ansats som görs i år är att bredda dialogen med marknadsaktörer och få ökad förståelse för de hinder som upplevs. Den breda representationen från branschen som deltog under workshopen gjorde också att det fanns möjlighet att ställa olika aktörers perspektiv mot varandra.

Workshopen bestod av huvudsakligen två pass där det första passet fokuserade på upplevda hinder, och det andra passet fokuserade på framgångsfaktorer och förutsättningar för att tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet.

Marknadsaktörers upplevda hinder

Under det pass som handlade om marknadsaktörers upplevda hinder vid tillhandahållande av efterfrågeflexibilitet presenterade Ei en sammanställning av upplevda hinder baserat på de enkätundersökningar som genomförts tidigare år. Områden som identifierats är: hinder kopplade till tillgång till mätvärden, bristande incitament för efterfrågeflexibilitet för marknadsaktörer, otydligheter i regelverket samt hinder kopplade till balansmarknaden.

Hinder kopplade till tillgång till mätvärden från konsumenter sågs av majoriteten av deltagarna fortfarande vara helt eller delvist aktuellt. Särskilt lyftes hinder kopplade till brist på standard för stödprocesser, säkerhetsklassning, tidsupplösning och mätnoggrannhet. När det kommer till standardiserade stödprocesser nämndes särskilt utformning av och hantering av fullmaktsprocesser för tillgång till mätdata och man lyfte även processen för och frekvensen av utlämnande av data.

Bristande incitament för efterfrågeflexibilitet sågs av majoriteten av deltagarna fortfarande vara helt eller delvis aktuellt. Det framhölls att det finns hinder som innebär att det är svårt att uppnå lönsamhet, exempelvis lyftes att man upplever små prisskillnader, bristande betalningsvilja och hinder kopplade till oklarheter kring slutkundsvärdet. Det framkom även att det upplevs komplext och komplicerat att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet till slutkunder rent generellt.

En majoritet av deltagarna anser att hinder kopplade till otydligheter i regelverket fortfarande är ett aktuellt hinder, framförallt gällande balansansvarsrollen. Gällande hinder kopplat till balansmarknaden, som sågs vara aktuellt för majoriteten av deltagarna, lyftes i diskussioner främst hinder kopplat till prekvalificeringsprocessen och prekvalificeringskrav. Även externa talare från Power2U och Stora Enso lyfte bland annat svårigheter att anpassa sina respektive verksamheter till de prekvalificeringskrav som finns för stödtjänster på balansmarknaden. Det var framförallt tillämpningen av prekvalificeringskrav på enheten som upplevdes särskilt försvårande.

Sammantaget kan sägas att inlägg och diskussioner under detta pass indikerade ett stort fokus på marknadsutveckling så som hinder vid marknadstillträde och möjligheter att ta fram ett brett värdeerbjudande för en produkt/tjänst.

Framgångsfaktorer för att tillhandahålla av efterfrågeflexibilitet

Ei:s avsikt med passet om framgångsfaktorer är att undersöka vad aktörerna anser krävas för en lyckad utveckling av efterfrågeflexibilitet där leveranser av tjänster sker från anläggningar anslutna till alla spänningsnivåer. I samband med anmälan ställde Ei följande fråga till deltagarna: ”vad ser du som de tre viktigaste framgångsfaktorerna för att kunna erbjuda tjänster för efterfrågeflexibilitet?”. Svaren sammanställdes och presenterades under workshopen. I sammanställningen i presentationen inkluderas även input från workshopen.

Enkelhet

Det ska vara enkelt att tillhandahålla och bidra med efterfrågeflexibilitet inom alla områden, från processer till tekniska lösningar. Här angavs exempel på vad som skulle kunna bidra till enkelhet, bland annat standardisering av tjänster och affärsmodeller. I svaren angavs också att mer flexibla tjänster behövs. Det kan även sägas att till enkelhet hör tydliga regelverk.

Kunskap

Det finns behov av kunskap inom alla områden, exempelvis vad efterfrågeflexibilitet innebär, vilka tjänster/produkter som efterfrågas, vad som behövs för att leverera dessa tjänster, vad man som leverantör får betalt för dessa tjänster, vilken teknik som behövs, process för förkvalificering, goda exempel på hur man kan lyckas för att leverera efterfrågeflexibilitet, vad regelverket säger, vilka aktörer som kan leverera efterfrågeflexibilitet.

Lönsamhet

Lönsamhet är en förutsättning för att tillhandahålla efterfrågeflexibilitet. Det ska vara lönsamt för att intressenter ska vilja engagera sig. Det kom fram bland annat att flexibla upphandlingar behövs och stimulans till elnätföretag. Det framfördes också att det finns behov av en samhällsekonomisk analys om tjänster för efterfrågeflexibilitet.

Teknik och IT

Att teknik finns på plats samt IT-plattform för att underlätta tillhandahållandet av tjänster för efterfrågeflexibilitet nämndes som en framgångsfaktor.

Engagemang

Det framkom att engagemang behövs hos alla marknadsaktörer, detta i form av resurser och gott samarbete. Bland annat framkom att aggregatorer behövs men även införande av nya marknadsroller som exempelvis BSP (leverantör av balanstjänster).

Workshop två den 8 oktober vänder sig till elnätsföretag

Den 8 oktober kommer ytterligare en workshop hållas på temat tjänster för efterfrågeflexibilitet som vänder sig till elnätsföretag.

Synpunkter

Vi tar gärna emot synpunkter som är relaterade till innehållet i workshopen. Skicka era synpunkter till Registrator senast den 30 oktober.