Lagen om konsultation med det samiska folket fyller två år – vad har hänt på Ei sedan dess?

Nu har det gått två år sedan lagen om konsultation i frågor som rör det samiska folket trädde i kraft den 1 mars 2022. Lagen säger att statliga myndigheter ska konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för dem. Vad har hänt på Energimarknadsinspektionen (Ei) sedan dess?

– Jag tycker att det har hänt ganska mycket. Vi har implementerat konsultationsordningen i vår handläggning och har en rutin för hur konsultationerna ska gå till. Under de här två åren har vi haft ett flertal möten och diskussioner med Sametinget, SSR (Svenska Samernas Riksförbund) och nätbolagens rennäringsgrupp för att öka förståelsen, kunskapen och skapa bra förutsättningar för konsultation med de samiska företrädarna, säger Jenny Hammar, jurist på Ei, med särskilt ansvar för frågor kopplade till konsultationsordningen och rennäring.

Vill man mäta arbetet i siffror visar statistiken att Ei fram till och med december 2023 skickat förfrågningar om konsultation i ungefär 80 ärenden till Sametinget, Svenska samernas riksförbund (SSR) och till berörda samebyar. I sexton ärenden tackade en eller flera av de samiska företrädarna ja till att en konsultation skulle genomföras.

Ska inte förväxlas med samråd

Konsultationerna genomförs av Ei och ska inte förväxlas med det samråd och den dialog som elnätsföretagen måste bjuda in till innan de skickar in sin färdiga ansökan till Ei.

– Det är två olika saker. Konsultationen ersätter inte samrådet på något vis. Tvärtom är det viktigt att elnätsföretagen har en god dialog med berörda samebyar i planeringsprocessen och i sina egna samråd. De flesta synpunkter bör komma fram och tas om hand redan där, säger Jenny Hammar.

Enligt lagen ska konsultation ske när ett beslut kan få särskild betydelse för samerna. Då ska myndigheten skicka en konsultationsförfrågan till samiska företrädare som i sin tur bedömer om de vill att ärendet konsulteras. Samiska företrädare kan också på eget initiativ begära konsultation.

– Konsultationen kan ske antingen skriftligt eller muntligt. Ofta berörs fler än en sameby av en planerad kraftledning och därför kan ett enskilt ärende innebära flera enskilda konsultationer, men det är också möjligt att ha gemensam konsultation, säger Jenny Hammar.

Särskild grupp för rennäringsfrågor

För att hantera konsultationerna på ett bra sätt, bildades när lagen trädde i kraft, en särskild rennäringsgrupp på Ei. Den består i dagsläget av fyra handläggare som haft möjlighet att fördjupa sig i hur byggnation av kraftledningar påverkar rennäringen. Gruppens uppgift är att kvalitetssäkra alla tillståndsärenden som kan påverka samiska intressen och bistå kollegor i handläggningen. Det är också rennäringsgruppen som hanterar alla konsultationer.

– Gruppen har också regelbundna dialoger med samiska företrädare som SSR och Sametinget. Vi har också tagit initiativ till möten med andra myndigheter för att dela erfarenheter. Bland annat har vi diskuterat hur hanteringen av konsultationer ska gå till och vilken typ av ärenden de samiska företrädarna vill ha förfrågan om konsultation i. Även om konsultationer är något väldigt positivt, innebär de också ett stort administrativt arbete för till exempel en sameby, därför vill vi säkerställa att vi inte skickar konsultationsförfrågningar i onödan. Vi är ju skyldiga att konsultera om ett beslut vi fattar kan få särskild betydelse för samerna men det är ofta svårt att bedöma för oss. Rennäringsgruppen har därför stämt av med Sametinget och SSR att vi inte skickar förfrågan om konsultation i ett par ärendetyper som vi tror sällan har någon påverkan på rennäringen, säger Jenny Hammar.

Ökar delaktighet och kunskap

Syftet med lagen är att säkerställa samernas rätt till delaktighet i beslutsprocesser och att stärka samernas inflytande i frågor som särskilt berör dem. Ei i sin tur får värdefull kunskap om hur en planerad kraftledning påverkar rennäringen och vilka konsekvenser ett beslut kan få.

– Konsultationerna gör att vi har mer kunskap med oss när vi ska pröva ett ärende och fatta beslut, det kan till exempel handla om hur rennäringen påverkas av en byggnation av en kraftledning och vad det för med sig för konsekvenser för en sameby. Kanske skärs renarnas naturliga flyttleder av under byggtiden, betesutrymmet minskar eller så behöver hjorden utfodras på annat sätt under den period de naturliga betesmarkerna inte är tillgängliga, säger Jenny Hammar.

Det här prövar Ei – och det här prövas inte

När Ei får in en ansökan från ett företag som planerar att bygga en kraftledning prövas ansökan enligt framför allt ellagen och miljöbalken. Att ärenden som berör samiska intressen sedan 2022 ska skickas på konsultation innebär inte att någon ytterligare prövning görs. Däremot kan det komma fram saker i konsultation som gör att Ei kan fråga elnätsföretaget vilka åtgärder de kan vidta för att minska påverkan, eller så kan Ei i vissa fall ställa särskilda villkor i samband med ett tillståndsbeslut som är kopplat till rennäringen.

– Genom konsultationen kan vi i ett tidigare skede än remissen få reda på problem som vi annars kanske inte skulle känna till. Konsultationerna ger oss också större möjlighet att ställa frågor och förstå problematiken. Därför är konsultationerna viktiga. När vi får kunskap om problematiken har vi också möjlighet att mildra konsekvenserna genom att ställa frågor till elnätsföretagen om vilka åtgärder de kan vidta för att minska påverkan eller be dem förklara varför de anser att en åtgärd inte skulle gå att genomföra. I vissa fall har vi också möjlighet att sätta villkor för besluten. Ett villkor kan till exempel vara att företaget ska åta sig särskilda skydds- och hänsynsåtgärder, som att sätta upp stängsel eller inte bedriva arbetet under vissa tider på året.

När en ansökan om koncession skickats in till Ei är det innehållet i ansökan som prövas. Det innebär att Ei inte kan föreslå en annan sträckning än den som företaget ansökt om.

– Just därför är det så viktigt att dialogen med berörda funnits redan innan ansökan kommer in till oss. Ibland finns en missuppfattning att Ei kan föreslå en annan sträckning efter konsultationen, men så är det inte. Det är den ansökta sträckningen och utförandet som konsulteras och det är den vi fattar beslut om. Vi kan till exempel inte säga att ett företag får tillstånd bara de ändrar sträckningen, någon sådan möjlighet har vi inte.

Dialogen fortsätter

Även om arbetet har kommit en bra bit på vägen finns fortfarande mycket som kan bli bättre. Därför har Jenny Hammar en förhoppning om att de dialogmöten mellan Ei, Sametinget, SSR och de stora elnätsföretagens rennäringsgrupp som nu sker en gång i halvåret, ska fortsätta även framöver.

– Mötena är bra tillfällen för alla parter att ställa frågor och reda ut eventuella oklarheter. Vi som jobbar med de här frågorna på Ei kan förklara hur vår process ser ut och ställa frågor om sådant vi undrar över eller vill uppmärksamma de andra på, och samma sak för de andra som deltar.

Och frågorna lär inte bli mindre aktuella framöver. Behovet av nya kraftledningar i norra Sverige har ökat. Inte minst på grund av den gröna omställningen och behov av el inom industrisektorn. Det gör att antalet tillståndsansökningar till Ei gällande kraftledningar som går över renbetesmark med största sannolikhet kommer att öka.

– Ofta är kanske inte det största problemet för rennäringen en enskild elledning eller byggnation, men sammantaget, med till exempel befintlig infrastruktur och andra verksamheter, får det en stor påverkan på rennäringen. Att ha en god dialog är helt nödvändigt för att förstå problematiken och öka kunskapen om vilka konsekvenser ett beslut kan få, säger Jenny Hammar.