2024-05-14 16:57:12
Ei pausar metodbyte för att bestämma elnätsföretagens intäktsramar
Energimarknadsinspektionen (Ei) har planerat att göra förändringar i metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas för tillsynsperioden 2024–2027. Nu har Kammarrätten beslutat att Ei inte får begära in de uppgifter som krävs för att genomföra metodbytet. Ei kommer mot bakgrund av detta inte gå vidare med den planerade ändringen till den kommande tillsynsperioden. Vi avser i stället att tillämpa den modell som använts för innevarande tillsynsperiod även för perioden 2024–2027.
Kammarrätten anser att Ei inte har stöd i nationell lagstiftning för att hämta in de nödvändiga uppgifterna från elnätsföretagen. Ei avser därför fortsätta med metoden som använts för perioden 2020–2023.
— Kammarrättens dom gör att vi inte har förutsättningar att gå vidare med det planerade metodbytet till den kommande tillsynsperioden. Det är olyckligt eftersom vi ser behov av en förbättring av regleringen till nytta för kunderna. Nuvarande modell medför att elnätsföretagen överkompenseras i förhållande till sina faktiska kostnader. Vi ser nu en risk att elnätsföretagen får utrymme att höja sina avgifter mer än vad vi anser är skäligt under kommande fyraårsperiod, säger Tommy Johansson, chef för avdelningen för nätreglering.
Vad som nu gäller för att Ei ska kunna fastställa intäktsramarna för perioden 2024–2027, det vill säga vad elnätsföretagen ska rapportera in och hur tidplanen ser ut, kommer vi att återkomma om inom ett par veckor.
Ei avvaktar resultatet av pågående utredning efter Tysklandsdomen
I september 2021 meddelande EU-domstolen avgörande i den så kallade Tysklandsdomen. Domen innebär bland annat att tillsynsmyndigheternas oberoende och exklusiva befogenheter gentemot lagstiftare och offentliga och privata organ inte får inskränkas. Med anledning av domen initierades en statlig utredning* för att se över den nationella implementeringen av elmarknadsdirektivet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023.
– Vi hoppas att ett nytt regelverk kommer på plats så snart som möjligt och att detta ger oss utrymme att genomföra de förändringar vi anser nödvändiga för att uppfylla elmarknadsdirektivets syfte. Vi behöver en ändamålsenlig reglering som fungerar långsiktigt. Nu får vi mer tid på oss att föra dialog med berörda aktörer om ytterligare metodförändringar som både ger elanvändare skäliga priser, och elnätsföretagen skälig kostnadstäckning och en rimlig avkastning. Vi avser att fortsätta med den omfattande dialog som vi har med berörda aktörer om elnätsregleringen, säger Tommy Johansson.
Ei har i en tidigare nyhet, den 16 juni, skrivit att man kan lämna synpunkter på den nya metoden. Det gäller inte längre eftersom den nya metoden inte kommer att tillämpas och nyheten har därför tagits bort från ei.se.
Kammarrättens dom från den 20 juni hittar du i sin helhet här
Pdf, 794.4 kB..
*Översyn av regleringen på el- och naturgasområdena - Regeringen.se
Länk till annan webbplats.
Ett förtydligande har lagts till nyheten den 27 juni.
Det finns behov av att se över metoderna för att fastställa intäktsramarna
Syftet med regleringen av elnätsföretagens intäktsramar är att säkerställa att nätföretagens verksamhet bedrivs effektivt med rimliga kostnader. Kunden ska få betala ett skäligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen samtidigt som företaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten. Regleringen ska självklart möjliggöra en kostnadseffektiv utbyggnad av elnäten och ge incitament för exempelvis underhåll av näten och för att genomföra ersättningsinvesteringar.
I verksamheter med stort anläggningskapital finns det några centrala delar i regleringen som är väsentliga för att säkerställa en korrekt kompensation för elnätsföretagen. Det handlar om val av värderingsprincip för kapitalbasen, val av kalkylränta och val av avskrivningstider.
Ei har sedan tidigare identifierat flera svårigheter med den så kallade kapacitetsbevarande principen som förutsätter att elnätsföretagens anläggningar värderas till nuanskaffningsvärde. Hittills har så kallade normvärden använts som reviderats med jämna mellanrum. Normvärdeslistan behöver indexeras i enlighet med pris- och teknologiutvecklingen för att reflektera nuanskaffningsvärdet vid varje tidpunkt. Det index (byggkostnadsindex, BKI) som används i nuvarande reglering för att indexera anläggningarna återspeglar inte tillräckligt väl den verkliga prisutvecklingen för eldistributionsanläggningar, utan utgör en approximation av prisutvecklingen. Om den verkliga prisutvecklingen inte återspeglas i värderingen av kapitalbasen kan en över- eller underkompensation uppstå som minskar träffsäkerheten i de mål som nätregleringen syftar till att uppnå. Dessutom innebär normprislistan i praktiken ett visst avsteg från en teknikneutral reglering och kan också uppfattas som en barriär för nya teknikleverantörer. Anledningen till det är att den indirekt styr mot investeringar i komponenter som finns i normprislistan och inte nödvändigtvis den bästa tekniken om den tillkommit efter att normprislistan fastställts.
Det finns ett antal övergripande problem med det faktum att det under många år varit stor skillnad mellan prisutvecklingen på elnätskomponenter och den allmänna inflationen eftersom det har inneburit högre kostnader för kunderna än om ett förmögenhetsbevarande perspektiv hade tillämpats. För det fall kapitalbasen är över- eller undervärderad kommer detta att leda till en orimlig (för hög eller låg) avkastning, även om nivån på kalkylräntan sätts till en rimlig nivå. Valet av princip för värdering av kapitalbasen är därför en central fråga.
För att förbättra regleringen och säkerställa att kunderna får betala ett skäligt pris för elnätstjänsten, ser Ei ett behov av att ändra metoden för att fastställa elnätsföretagens intäktsramar.