Ulrika Hesslow fick en rivstart som ny generaldirektör på Ei

– ­Energifrågorna är verkligen högaktuella. Att komma till en myndighet som jobbar med frågor som är så viktiga för samhället, och att själv få vara med och bidra, känns både spännande och inspirerande, säger Ulrika Hesslow, som tillträdde som generaldirektör på Ei i början av maj 2022.

I sin myndighetsroll arbetar Ei med att informera och stärka energikunderna, granska att energiföretagen följer gällande regler samt att utveckla regelverken. Syftet är att energimarknaderna ska vara välfungerande och med tydliga spelregler. Arbetet sker både på svensk och europeisk nivå genom ett nära samarbete med andra europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet. För branschen är Ei en välkänd aktör, men Ulrika Hesslow ser fram emot att göra Ei:s arbete mer synligt på en bredare front.

– ­Det finns stor kunskap på Ei och en bra arbetskultur. Det görs otroligt många bra analyser och utredningar och jag hoppas kunna bidra till att synliggöra och aktivt driva våra förslag framåt, säger Ulrika Hesslow.

Bakgrund i energisektorn

Ulrika kommer närmast från tjänsten som divisionschef och ställföreträdande generaldirektör på Svenska kraftnät, dessförinnan från olika chefspositioner på ABB. Det gör henne väl insatt i hur elsystemet och näringslivet fungerar. Nu gäller det att plugga in detaljerna.

– Jag tycker att jag har god övergripande kunskap inom energiområdet och från min tid på ABB har jag förståelse för näringslivets villkor. Men Ei har ett väldigt komplext uppdrag och det är mycket detaljfrågor att sätta sig in i. Men det är kul att lära sig nytt och jag har stor hjälp av alla som delar med sig av sin kunskap.

Rivstart från första dagen

När Ulrika Hesslow klev in på Ei:s kontor i Eskilstuna i maj blev det något av en rivstart. Energifrågorna är mer brännande än någonsin och många av frågorna som syns i mediaflödet och hörs i den allmänna debatten är också högst aktuella på Ei, som fluktuerande elpriser, användning av kapacitetsavgifter, överföringsbegränsningar och en elnätsreglering som gång på gång prövas i Sveriges domstolar. Men att frågorna är aktuella och viktiga för samhället i stort var också det som lockade med tjänsten.

– Det är väldigt stimulerande att få vara med och bidra till samhällsutvecklingen och som generaldirektör få ha det yttersta ansvaret för en myndighet som arbetar med så viktiga frågor, säger hon.

Fokus på fyra huvudfrågor

Under de månader som gått har Ulrika Hesslow hunnit bekanta sig med Ei:s verksamhet och mejslat ut de frågor som hon ser att myndigheten ska lägga extra fokus på framöver.

– Jag ser fyra frågor som är extra viktiga just nu. Att utnyttja den potential som finns i efterfrågeflexibilitet, att få en stabilitet i intäktsramsregleringen, att bidra till kortare tillståndsprocesser för nya elnät och att genom det europeiska samarbetet vidareutveckla elmarknadsmodellen.

Ett regeringsuppdrag för att korta ledtiderna pågår sedan något år tillbaka där Ei tillsammans med flera andra aktörer arbetar för att korta ledtiderna i tillståndsprocessen.

Regleringen av el- och gasnät är inne i en ny fas eftersom Kammarrätten strax före sommaren meddelade en dom som poängterade Ei:s roll som oberoende myndighet. Om domen vinner laga kraft innebär det att Ei inte behöver ta hänsyn till tidigare domar om hur regelverket för intäktsramar ska tolkas.

– Intäktsramsregleringen har varit föremål för domstolsförhandlingar under många år. Jag hoppas att vi kommer till en punkt där vi kan skapa tillräckliga förutsättningar för elnäts- och gasnätsbolagen och en stabilitet i besluten så att nätbolagen vet vilka intäkter de kan räkna med framöver, säger Ulrika Hesslow.

Höga elpriser ger nya utmaningar

Att främja efterfrågeflexibilitet ser Ulrika som några av de största utmaningarna inom den närmaste framtiden.

– Att på allvar använda efterfrågeflexibilitet som en resurs i elsystemet är en av de viktigaste frågorna just nu, inte minst på grund av de höga elpriserna och den ökade elektrifieringen av samhället. Vi behöver utjämna efterfrågan på el och minska konsumtionen när det är hög belastning och öka den när det finns gott om el.

Timprisavtal och styrutrustning

Ett förslag för att främja efterfrågeflexibilitet är att göra det enklare och billigare för hushållen att köpa in utrustning för att kunna styra sin elförbrukning och därmed dra nytta av så kallade rörliga timprisavtal, samtidigt som hushållen avlastar elsystemet när det är som mest ansträngt. Om man värmer sin bostad och laddar sin bil när priset är lågt hjälper man elsystemet samtidigt som man minskar sin elräkning. Men för att spara pengar krävs att man har ett timprisavtal, en elmätare som kan läsa av förbrukning per timme och möjlighet att styra sin förbrukning.

– Ei har sedan tidigare föreslagit* att det införs ett investeringsstöd för styrutrustning just för att kunna ta tillvara kundens flexibilitet. Har man inte möjlighet att styra förbrukningen är ett rörligt timavtal mestadels en dålig affär för kunden, och oftare dyrare än ett vanligt rörligt avtal där kunden betalar ett snitt av månadspriset, säger Ulrika Hesslow.

Samarbete i Europa

I takt med att energipriserna stiger och den rådande energikrisen i Europa ifrågasätts ibland dagens modell för handel med el och om Sverige ska vara del av den europeiska elmarknaden. För Ulrika Hesslow finns dock inga tveksamheter om att det europeiska samarbetet är grunden för en välfungerande elmarknad. Däremot kan den nuvarande marknadsmodellen behöva utvecklas.

I våras analyserade EU-myndigheten ACER den rådande marknadsmodellen. Bedömningen var att handeln mellan länderna i Europa skapade ett mervärde på 34 miljarder euro år 2021 jämfört med om ingen handel mellan länder skulle ha skett. Analysen visade också att prisvariationerna blev mindre än de annars skulle varit.

– Den nuvarande marknadsmodellen har tjänat oss väl, men det finns utvecklingsbehov som exempelvis att förbättra och öka likviditeten i de långsiktiga elmarknaderna och att stimulera till efterfrågeflexibilitet. Väl fungerande el- och gasmarknader är centralt för att möta klimatutmaningarna och garantera svensk och europeisk konkurrenskraft. Detta är sådana frågor som inget land kan lösa på egen hand, säger Ulrika Hesslow, utan här behöver vi hjälpas åt.

Blickar framåt

Ulrika Hesslows tillträde som generaldirektör på Ei började som en rivstart och fyra månader senare har farten snarare ökat än minskat. Den rådande energikrisen, det nya säkerhetspolitiska läget och omställningen till ett fossilfritt energisystem gör energifrågorna och det arbete som Ei kan bidra med viktigare än någonsin. Men blickar vi några år framåt hoppas Ulrika Hesslow att det arbete som görs idag har gett resultat.

– Då hoppas jag att vi har realiserat den potential till flexibilitet som finns. Att processerna för tillståndsprövning är synkade mellan olika myndigheter och att vi har en stabil elnätsreglering med tydliga förutsättningar för elnätsföretagen att jobba efter. Jag hoppas också att vår gemensamma europeiska elmarknadsmodell har vidareutvecklats och fungerar än bättre för de långsiktiga marknaderna.

*Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15)