Stuprörens tid är förbi – energiutmaningarna måste lösas tillsammans

Inom kort kommer Ei att redovisa uppdraget om kapacitetsutmaningen i elnätet till regeringen. Men uppdraget är bara en av många frågor som Ei arbetar med just nu. Dock är uppdraget en viktig del av den övergripande utmaningen – att bidra till energiomställningen och tillgodose de krav som följer av en tilltagande urbanisering och elektrifiering.

– Allt samspelar. Många av de frågor som vi och andra arbetar med just nu hänger ihop. Tillsammans bidrar de till en bättre fungerande marknad och till att vi kan lösa de utmaningar som vi står inför, säger Anne Vadasz Nilsson.

Flera förslag bidrar

Förutom att färdigställa regeringsuppdraget om kapacitetsbrist är frågor om flexibilitet, tariffutformning, tilldelningsmetoder och implementeringen av de regler som följer av Ren energipaketet aktuella just nu. Några förslag har redan lämnats till regeringen som i sin tur skickat dem på remiss. De i särklass mest omfattande förslagen finns i den cirka 750 sidor långa utredningen som handlar om hur den nya EU-lagstiftningen inom energiområdet kan implementeras i svensk rätt, men även förslag om lokaliseringssignaler i elnätstariffer har lämnats till regeringen och därefter remitterats.

– Vi tror att många av lösningarna både på kapacitetsfrågan och den mer övergripande frågan om en väl fungerande marknad finns i de förslag och utredningar som vi redan lämnat till regeringen, säger Anne Vadasz Nilsson. Till exempel tror jag att kravet på nätutvecklingsplaner, som finns med i Ren energi-paketet, är en viktig pusselbit.

Samarbete och innovation

Kapacitetsutmaningen har diskuterats från många olika håll det senaste året. Begrepp som effektbrist, elbrist och kapacitetsbrist har florerat och ibland blandats samman, men det många verkar vara överens om är att samarbete är nyckeln till framgång.

– Samarbete och dialog är nödvändigt om vi ska lösa de utmaningar vi står inför, särskilt i frågan om kapacitetsbrist i elnäten. Det går inte längre att arbeta i stuprör. Frågorna är komplexa, men jag tror att det idag mer än någonsin finns goda förutsättningar att klara utmaningarna.

Anne Vadasz Nilsson menar att dagens utmaningar också bidrar till en positiv utveckling inom flera områden. Men för att det ska vara möjligt och dessutom lönsamt att tänka nytt krävs ibland vissa justeringar av de regelverk som finns idag.

– Nöden är uppfinningarnas moder heter det ju och det sker en spännande utveckling just nu. Vi ser flera exempel på innovationer och nya lösningar där flera aktörer samspelar för att nå bästa resultat. Ei:s uppgift är att se till att regelverket hänger med och ger rätt förutsättningar. Vi måste se till att det inte finns hinder för utveckling och innovation och att föreslå regelverk som är detaljerade, men inte för detaljerade.

Snabbare tillståndsprocesser och nya lösningar

Högst aktuellt för Ei är också den stora utredning med förslag på hur tillståndsprocessen för byggnation av kraftledningar kan effektiviseras som regeringen presenterade i juni 2019. Vilka förslag som regeringen kommer att gå vidare med är ännu inte klart.

Klart är dock att Ei i budgetpropositionen som nyligen presenterades fick ett tillskott på 15 miljoner för 2021 och 5 miljoner i höständringsbudgeten. Pengar som ska användas för att beta av befintliga koncessionsärenden och därmed frigöra resurser för att hantera kommande ärenden i tid.

– Det är positivt och vi är redan igång med processen att rekrytera fler handläggare till den avdelning som arbetar med koncessionshandläggning.

Samtidigt vill Anne Vadasz Nilsson se en utveckling där nya lösningar får ett mycket större utrymme än vad de har haft tidigare.

– Förr har vi alltid löst en brist genom att bygga elnät, men nu står vi inför ett skifte. Ei:s förslag är att elnätsföretagen inte ska kunna neka anslutning och hävda kapacitetsbrist om det finns andra åtgärder som kan göras först, till exempel i form av flexibilitetslösningar, styrningstekniker, nya typer av flexibla abonnemang och nytänkande vad gäller prioriteringsordning för anslutning.

Trots nya lösningar är det dock ett faktum att elnätet behöver byggas ut och förnyas under de närmaste åren. Där vill Anne Vadasz Nilsson se en tydligare koppling till samhällsnyttan.

– Jag välkomnar en bred dialog där regioner, kommuner, elnätsföretag och andra intressenter deltar. Jag tror att vi mycket tydligare måste väga de olägenheter som en kraftledning innebär mot de nyttor den tillför. En ledning innebär ett stort intrång, samtidigt är vi beroende av en väl fungerande infrastruktur.