Hur kommer det sig att elpriset ändrar sig så ofta?

Under 2020 har elpriserna varierat kraftigt, både över tid och i olika delar av landet. Hur funkar egentligen prissättningen på el? Vilka faktorer påverkar spotpriset och hur kommer det sig att priset skiljer sig åt i olika delar av landet?

Energimarknadsinspektionen (Ei) kan konstatera att 2020 hittills har varit ett speciellt år när det gäller spotpriset på el. Det vanliga är att priset ofta är högt under vintermånaderna medan det är lägre på sommaren. Våren i år bjöd däremot på ovanligt låga elpriser under lång tid och Sverige fick i februari uppleva negativa priser för allra första gången, det vill säga när köpare får betalt för att använda el. Inför sommaren trodde många på fortsatt låga priser, men i stället blev sommaren turbulent, framför allt för södra Sverige, då elpriset i perioder ökade kraftigt.

Handel med el

Kortfattat kan man säga att elpriset styrs av utbud och efterfrågan på en konkurrensutsatt marknad. En särskild egenskap med produkten el, är att produktion och användning hela tiden måste balanseras för att elsystemet ska kunna fungera. Om systemet skulle komma i obalans fungerar elsystemet inte rent fysiskt.

Priset på el sätts på handelsplatserna, som drivs av olika företag i en roll som kallas NEMO, nominerade elmarknadsoperatörer. De nominerade elmarknadsoperatörerna fungerar som börser för el. Handel kan även ske bilateralt mellan aktörer. I Sverige finns det i nuläget två aktiva elbörser, Nord Pool EMCO och EPEX SPOT. Dessa erbjuder handel med el på dagen före- (det vill säga spotmarknaden) och intradagsmarknaden. I de länder där det råder fri konkurrens inom elmarknaden, som i Sverige och övriga Europa, praktiseras något som kallas för marginalprissättning. Detta innebär att elbörserna varje timme matchar utbud- och efterfrågekurvor och att spotpriset som sätts baseras på den sista producerade kilowattimmen (det dyraste budet som krävs för att möta efterfrågan).
Sedan år 2000 har Sverige haft en gemensam spotmarknad med Norge, Finland och Danmark. Efter det tillkom Baltikum, och successivt integreras nu den europeiska elmarknaden i allt större utsträckning. Detta innebär att Sveriges elpriser inte bara påverkas av vad som händer i Sverige, utan även av faktorer och förhållanden i andra länder.

Elpriset kan variera mellan våra olika elområden

El överförs via elnät. Samtliga elnät har begränsningar i hur mycket el de kan överföra, så kallad överföringskapacitet. I Sverige uppstår främst överföringsbegränsningar mellan norra och södra delarna av Sverige. För att hantera överföringsbegränsningar mellan olika områden inom landet, är Sverige uppdelat i fyra elområden, SE1, SE2, SE3 och SE4. Indelningen sker längs tre öst-västliga snitt i Sverige och delar därmed in landet i fyra områden från norr till söder. Denna uppdelning innebär att priset kan variera mellan elområdena. Bland de nordiska länderna är även Norge och Danmark indelade i flera elområden.

Om det inte finns begränsningar i överföringskapaciteten mellan elområden blir elpriset detsamma, vilket är fallet under många av årets timmar.

Överföringskapaciteten byggs ut successivt både inom Sverige och mellan länder men det sker inte alltid i takt med utbud och efterfrågan som i sin tur varierar över tiden. Utbudet av el påverkas av tillgänglig produktionskapacitet och produktionsmixen ändras över tid. I Sverige finns flera olika typer av produktionsslag, varav kärnkraften och vattenkraften ännu är de två största. De olika produktionsslagens förutsättningar att producera el vid ett givet tillfälle påverkas av flera olika faktorer och produktionskostnaden mellan produktionsslagen varierar också. Ibland står enskilda anläggningar stilla på grund av säkerhetsskäl, underhåll eller affärsmässiga beslut.

Olika produktionsslag

Kärnkraftsanläggningarna kan köras på full effekt under långa tidsperioder. Kärnkraft finns installerad i södra delarna av Sverige. Under sommaren 2020 gick priset på el upp i södra Sverige när kärnkraftens produktion gick ned. En bidragande orsak till att elpriset gick upp var att kärnkraftsproduktionen, på grund av begränsningar i överföringskapaciteten, inte kunde ersättas av el producerad i andra elområden.

Vattenkraften utgör en stor del av den svenska produktionskapaciteten, speciellt i norra Sverige. Den är lätt att reglera upp och ner och lätt att anpassas efter skiftningar i efterfrågan. Vattenkraften i Sverige gynnas av hög nederbörd och tillrinning eftersom vatten går att lagra i magasin. Den lagrade mängden vatten i magasinen, den så kallade fyllnadsgraden, kan dock inte bli hur hög som helst. Under våren 2020 var magasinfyllnadsgraden så pass hög att man blev tvungen att producera mycket el för att undvika översvämning eller spill. Den omfattande produktionsviljan medförde att utbudet på vattenproducerad el var stort, vilket ledde till att elpriset sjönk. Man brukar generellt kunna se sjunkande elpriser i Sverige vid hög nederbörd och tillrinning.

Vindkraftens förmåga att producera el är väderberoende och elen kan inte lagras. När det blåser mycket brukar det få till effekt att elpriset sjunker. Även solenergi är mycket väderberoende, men påverkar inte elpriset i någon stor utsträckning ännu i Sverige, då bidraget till den totala energiproduktionen i nuläget är relativt litet.

En annan faktor som kan ge generellt ökade priser på el är bränslepriser (framför allt kol och gas), men också utsläppsrätter för koldioxid. Handeln med utsläppsrätter är utformad för att göra det dyrare att generera el genom förbränning av fossila bränslen. Sådan produktion är idag ovanlig i Norden, men vanligare i resten av Europa. På grund av att det europeiska elnätet är sammankopplat påverkar därför även dessa produktionsanläggningar ibland elpriserna i Sverige.

Efterfrågan på el

Efterfrågan på el styrs av konsumtion, exempelvis från privata hushåll, industrin, näringslivet och transportsektorn.

På kort sikt kan exempelvis temperatur påverka priset. Under kalla vinterdagar då hushållen använder mer el till uppvärmning är priset ofta högre än under milda vårdagar.
En stigande grad av elektrifiering i Sverige kan ge en ökad efterfrågan på el framöver om konsumtionen ökar. Detta kan ses som en faktor som påverkar priset på längre sikt. I Sverige ser vi en utveckling där industrin, exempelvis stålproduktionen, blir alltmer elektrifierad.

Elsystemet måste vara i balans

Elsystemet måste vid varje given tidpunkt vara i balans. Det svenska elsystemet balanseras av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). För att kunna utföra sitt uppdrag får Svenska kraftnät i vissa fall begränsa möjligheten till överföringen av el mellan elområden av systemsäkerhetsskäl. När så sker kan elpriset påverkas och det kan bli högre i vissa elområden.

Svenska kraftnät kan köpa tjänster av producenter av el och större förbrukare för att med hjälp av dessa balansera elnätet.

Ei övervakar grossistmarknaden

Ei övervakar handeln med el i Sverige för att förhindra marknadsmissbruk och insiderhandel samt garantera en transparent marknad. Ei övervakar dagligen handeln med el i Sverige med hjälp av marknadsdata. Ei samarbetar både med våra grannländers tillsynsmyndigheter och med den Europeiska byrån för samarbete mellan EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet (ACER).

Priset för slutkunden

I denna artikel har vi fokuserat på elpriset på grossistmarknaden och inte på vad det kostar att förbruka el som elanvändare (slutkunden). Priset på el för slutkunden påverkas av i huvudsak tre faktorer. De tre delarna är priset på den använda elen (elhandelsavtalet), kostnaden för överföring av el (elnätsavgift) samt skatter.