Återkallelse och återställningsåtgärder nätkoncession för linje

I samband med att ett elnätsföretag skulle rasera en ledning uppstod behov av en platsspecifik bedömning vid en delsträcka genom en gammal deponi som var registrerad i länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden.

Elnätsföretaget lät genomföra en miljöteknisk undersökning som visade att det fanns föroreningar i form av metaller över riktvärdet inom den nedlagda deponin. I överenskommelse med kommunen som också var fastighetsägare samt verksamhetsutövaren som ansvarade för deponin kom elnätsföretaget fram till att den lämpligaste åtgärden var att kapa stolpar och stag inom detta område i syfte att undvika att förorenade massor påverkades då deponin var nedlagd och sluttäckt.

Ei bedömde att elnätsföretaget visat att det fanns sådana platsspecifika motstående intressen som motiverade ett undantag från kravet att ta upp alla anläggningsdelar. Nyttan med återställningsåtgärder inom den nedlagda deponin övervägde inte kostnaden eller riskerna.

I samband med planerad rasering av en ledning identifierade ett elnätsföretag risker för att påverka en väg vid borttagande av ett stagfundament av impregnerat trä. Fundamentet låg i en brant vägbank. Elnätsföretaget bedömde att schaktning kunde orsaka ras och sättningar i vägen och ville därför lämna kvar fundamentet.

Fundamentet låg oåtkomligt för människor, det pågick ingen odling och det fanns inga byggnader ovanför fundamentet. Värdet hos markmiljöns funktioner i vägslänten bedömdes också som lågt och provtagningar visade att föroreningsspridningen var begränsad till cirka 0,5 meter från fundamentet. Elnätsföretaget ansåg att den sammantagna risken med att lämna ett stagfundament vid stolpen var låg.

Ei konstaterade utifrån de kartor och foton som företaget hade skickat in att den aktuella stolplatsen var belägen direkt intill en stor väg. Även andra stora vägar omringade platsen. På grund av hur fundamentet var placerat hade varken människor eller djur tillgång till platsen. Ei bedömde därför att risken för att det kvarlämnade fundamentet skulle medföra risk för människors hälsa eller miljön var mycket låg. Nyttan att ta upp fundamentet i sin helhet övervägde inte den risk för skada som uppschaktningen av fundamentet skulle orsaka på vägen.

Ei godtog därför att elnätsföretaget lämnade kvar delar av fundamentet under mark vid denna plats. Detta med förbehåll för att kvarlämnandet av förorenade anläggningsdelar kan kräva ytterligare tillstånd från kommunen utöver Ei:s beslut (se nedan ”Tänk på att det kan behövas fler tillstånd").

Utgångsläget är att alla anläggningsdelar ska tas bort vid rasering av en kraftledning. I vissa fall kan det dock innebära en mindre miljöbelastning att lämna kvar betongfundament än att ta bort dem i sin helhet för att undvika omfattande schaktning samt den mängd avfall och bortforsling det skulle innebära. Graden av farliga ämnen i betong kan variera. Om betongen har låga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen är föroreningsrisken i allmänhet låg.

Ei beslutar om återställningsåtgärder enligt ellagen. Det innebär att ledningen med tillhörande anläggningar ska tas bort i den mån det behövs från allmän eller enskild synpunkt. Vid platsspecifika motstående intressen kan Ei bedöma att anläggningsdelar kan lämnas kvar.

I ett beslut om återställningsåtgärder gör Ei inte någon prövning enligt annan gällande lagstiftning, exempelvis miljöbalken och kulturmiljölagen (läs även längre upp på sidan, ”Tänk på att det kan behövas fler tillstånd”). Vid hanteringen av betongfundament kan ni alltså behöva fler tillstånd.

För att Ei ska kunna bedöma om det är motiverat att lämna kvar betongfundament behöver ni ange

• var betongfundamenten är belägna (vad för typ av miljö)
• vilken markanvändning som finns i dag och potentiellt i framtiden vid platsen
• varför det är motiverat att lämna kvar fundament
• om ni har haft kontakt med lokal tillsynsmyndighet alternativt avser att ha det .

Även om det finns platsspecifika motstående intressen som motiverar att ni kan lämna kvar betongfundament kan de fortfarande behöva bilas ned för att möjliggöra exempelvis för ny växtlighet.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning vid nedmontering av vindkraftverk som berör hantering av betongfundament. Enligt denna vägledning bör betongfundament i skogsmark tas bort åtminstone till 0,5 meters djup. I åkermark gäller motsvarande att det bör finnas 1 meter jord av samma slag som i omgivande mark ovanpå fundamentet i nivå med omgivande mark.

Vägledningen om nedmontering av vindkraftverk i pdf-format. pdf, 1.7 MB.

Om er verksamhet har gett upphov till en förorening är det ni som verksamhetsutövare som ansvarar för avhjälpande åtgärder enligt 10 kap. miljöbalken. Ei är inte tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och tar inte ställning till om det finns behov av efterbehandling i vårt beslut om fastställande av återställningsåtgärder.

Ni behöver i stället kontakta berörd tillsynsmyndighet för den aktuella platsen för att få en bedömning av vilka behov som finns se MÖD M 7935-17 Länk till annan webbplats.(domstol.se).

Ei ska se till att återkallelse sker och att återställningsåtgärder fastställs. Vanligtvis ansöker elnätsföretagen själva om återkallelse, ofta i samband med en ansökan om ny nätkoncession för en ersättande ledning. Ei brukar då handlägga återkallelse och återställningsåtgärder parallellt med ansökan om ny nätkoncession.

Ei fattar då ett beslut om återkallelse eller återställningsåtgärder samtidigt som beslut om ny nätkoncession. Ei kan även välja att besluta om återkallelse och återställning i efterhand, till exempel om det är bråttom med ansökan om ny nätkoncession.

Ibland framgår det inte i elnätsföretagets ansökan om ny nätkoncession att en befintlig nätkoncession behöver återkallas. Ei kan då ta initiativ till att öppna ett ärende om återkallelse, oavsett om nätkoncessionsinnehavaren har ansökt om det själv eller inte.

Vi kan även återkalla en nätkoncession för linje om elnätsföretaget inte har färdigställt en ledning i rätt tid om det visar sig att ledningen inte längre behövs.

Om återkallelse sker i samband med ny nätkoncession beslutar vi normalt att den gamla ledningen återkallas först när den nya ledningen tas i bruk.

Återkallelse

I 2 kap. 49 § ellagen framgår när en nätkoncession ska återkallas:
En nätkoncession ska återkallas helt eller delvis, om:

1. en ledning eller ett ledningsnät som omfattas av koncessionen inte längre behövs för en säker elförsörjning,
2. koncessionen inte längre behövs för att bygga eller använda den ledning som omfattas av koncessionen,
3. staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som omfattas av koncessionen, eller
4. koncessionen avser en utlandsförbindelse och nätkoncessionshavaren inte längre är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande.

I samma kapitel, 19 §, framgår att vid prövning av en ansökan om nätkoncession med anledning av en återkallelse av en nätkoncession enligt 49 § p. 3 eller p. 4 ska inte 12–15, 17 eller 18 §§ tillämpas.

Av 50 § samma kapitel framgår att nätkoncession för linje får återkallas helt eller delvis, om nätkoncessionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid (2 kap. 50 § ellagen).

Återställningsåtgärder

En nätkoncessionshavare ska ta bort en ledning med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning i den utsträckningen:

1. som behövs från allmän eller enskild synpunkt, och
2. som ledningen inte längre får användas
   a) sedan nätkoncessionen helt eller delvis upphört att gälla, eller
   b) till följd av ett beslut om ändring av nätkoncessionen enligt 27 eller 28 §.
   (51 § 2 kap. ellagen)

I samband med att en nätkoncession upphör eller ändras ska nätmyndigheten besluta vilka återställningsåtgärder som ska vidtas av nätkoncessionshavaren enligt 51 §. (52 § 2 kap. ellagen)

Om en starkströmsledning har byggts utan den nätkoncession som behövs för ledningen, får nätmyndigheten förelägga ledningens innehavare att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt. (53 § 2 kap. ellagen)

Om en skyldighet enligt 51 eller 53 § inte fullgörs, får nätmyndigheten

1. förelägga den som är skyldig att vidta återställningsåtgärder att fullgöra skyldigheten, eller
2. besluta att sådana åtgärder ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

Ett föreläggande får förenas med vite.

Ett beslut om att åtgärderna ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad får verkställas. (§ 2 kap. 54 § ellagen).

Om någon annans mark behöver tas i anspråk för sådana återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 §, får nätmyndigheten besluta att tillträde till marken ska lämnas under viss tid.

Återställningsåtgärderna ska utföras så att de orsakar så lite skada och intrång som möjligt.

En byggnad får uppföras eller en väg byggas endast om markens ägare och den som har nyttjanderätt eller servitut avseende marken samtyckt till det eller nätmyndigheten lämnat tillstånd till åtgärden.

Tillstånd får lämnas endast om återställningsåtgärderna inte kan vidtas utan byggnaden eller vägen. (2 kap. 55 § ellagen).
Om återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 § orsakar skada eller intrång, ska den som vidtar åtgärderna betala ersättning för detta.

Talan om ersättning väcks vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen av den ligger. (2 kap. 56 § ellagen).