2024-06-27 11:20:54
Naturvärden och skydd av arter
För att Energimarknadsinspektionen (Ei) ska kunna bedöma hur en ledning påverkar naturmiljö och djurliv behöver elnätsföretaget ta fram en beskrivning av vilka naturvärden och arter som finns i området.
- Naturmiljön kan påverkas negativt av byggnation och drift av kraftledningar
- Ta reda på hur kraftledningen påverkar naturmiljön
- Viktigt att få med i miljökonsekvensbeskrivningen
- Genomför en förstudie
- Inventering i fält
- Naturvärdesinventering i fält
- Svensk standard och tidpunkt för naturvärdesinventering
- Fågelinventering
- Skyddsåtgärder
- Undvik att ange skyddsklassade arter i miljökonsekvensbeskrivningen
- Övriga arter som kan påverkas negativt
- Artskyddsutredning
- Frågor och svar
- Kontakta oss
Denna information riktar sig i första hand till elnätsföretag som ansöker om nätkoncession för linje.
Här hittar ni information om de olika utredningar som kan vara lämpliga att göra och hur ni redovisar underlaget i ansökan.
Naturmiljön kan påverkas negativt av byggnation och drift av kraftledningar
Vissa miljöer löper större risk att påverkas negativt än andra. De negativa effekterna kan vara allt från tillfälliga körskador under anläggningsfasen till långvariga konsekvenser i form av förlust av biologisk mångfald eller ändrad hydrologi.
För att ta reda på hur naturmiljön kan påverkas av ledningen behöver ni ha kunskap om det aktuella området.
Ta reda på hur kraftledningen påverkar naturmiljön
För att ta reda på hur en kraftledning påverkar naturmiljön behöver ni i regel göra en kartläggning av området och i de flesta fall även en naturvärdesinventering (ibland kallad NVI) i fält.
Mer om naturvärdesinventering hos Swedac
Länk till annan webbplats.
Viktigt att få med i miljökonsekvensbeskrivningen
Det är viktigt att ni redovisar resultaten från de förstudier och inventeringar ni gör i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
Ni ska även bedöma vilka effekter och konsekvenser ledningen medför utifrån den utredning som ni gjort, tillsammans med eventuella skyddsåtgärder.
Det är också viktigt att ni beskriver projektets förenlighet med artskyddförordningen.
Genomför en förstudie
Ei rekommenderar att ni genomför en förstudie så tidigt som möjligt i processen. Det underlättar bedömningen för bland annat kommun och länsstyrelse under samrådsprocessen. Det gör det även enklare för er att välja en lämplig sträcka med mindre risk för intressekonflikter.
En förstudie innebär att ni kartlägger den befintliga kunskap som finns. Sådan information kan bestå av länsstyrelsens och Skogsstyrelsens kartlager i GIS, tidigare inventeringar och flygbilder. En förstudie bör alltid innehålla underlag från Artportalen inklusive skyddsklassade uppgifter om arter.
I vissa fall är en förstudie – utan efterföljande inventering i fält – tillräckligt. Det kan vara aktuellt när
- ledningen ska gå i tätort eller annan hårdgjord miljö
- förstudien visar att det saknas naturvärden i området
- ansökan rör en förlängning av ett befintligt tillstånd eller en mindre ändring.
Om ni bedömer att en inventering i fält inte krävs bör ni motivera varför.
Inventering i fält
Inventeringar i fält kan vara naturvärdesinventeringar (NVI) eller riktade inventeringar av arter. Vid ansökan om nätkoncession för linje är det vanligt att olika fågelarter behöver inventeras och i vissa fall kan det även vara aktuellt med andra riktade artinventeringar, beroende på vad för typ av miljöer som påverkas. Tillsammans med den som ska utföra inventeringen kommer ni överens om vilka behov som finns.
Naturvärdesinventering i fält
Oftast behöver ni genomföra en inventering på plats för att beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade ledningen kan ha på den omgivande miljön.
Om det är en ny längre ledning som ska byggas och som antas ge betydande miljöpåverkan kräver Ei alltid en naturvärdesinventering i fält.
Även breddning av en befintlig kraftledningsgata kan innebära ett behov av naturvärdesinventering i fält om det innebär att skog ska avverkas, eller att ni behöver genomföra åtgärder i känsliga miljöer.
Beroende på hur hög detaljeringsgrad ni väljer kan inventeringen fånga upp värden i olika hög grad. Det är ni och inventeraren som avgör vilken detaljeringsgrad ni ska använda.
Stämma av med berörd länsstyrelse
Ni behöver fastställa behovet och omfattningen av en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i processen. Det kan vara lämpligt att stämma av med berörd länsstyrelse.
Om länsstyrelsen har fattat ett beslut om betydande miljöpåverkan kan ni ofta få vägledning i det beslutet gällande vilka aspekter ni behöver ta hänsyn till.
Svensk standard och tidpunkt för naturvärdesinventering
Standard för naturvärdesinventering
Svenska institutet för standarder (SIS) har tagit fram en standard för naturvärdesinventering. I den kan ni få vägledning om vilken detaljeringsgrad på inventeringen som är lämplig för den typ av landskap ni ska inventera.
Standarden beskriver hur
- en naturvärdesinventering ska genomföras
- de funna värdena ska klassas
- resultat ska redovisas.
En naturvärdesinventering i fält ska enligt denna standard söka efter och identifiera naturvärdesbiotoper med hänsyn till vald detaljeringsgrad.
Inventering av respektive naturvärdesbiotop ska bland annat uppfylla följande:
- Biotopen ska undersökas avseende arter och biotopkvaliteter för att fastställa naturvärdesklass.
- Naturvärdesbiotopen ska fotodokumenteras.
Under våren 2023 uppdaterades standarden (Svensk standard för Naturvärdesinventering SS 199000:2023).
Mer om naturvärdesinventering hos Svenska institutet för standarder (SIS) Länk till annan webbplats.
Tidpunkt för inventering
En naturvärdesinventering i fält ska vara genomförd under rätt tid på året. I undantagsfall får en naturvärdesinventering genomföras utanför säsong men då behöver ni motivera det. En fältinventering förutsätter att det är snö- och isfritt.
Inventeringssäsongen skiljer sig beroende på geografisk region. I södra Sverige kan exempelvis en inventering genomföras från mitten av mars till och med slutet av november, medan det i den alpina miljön är mer begränsat, från sen vår till slutet av september.
I SIS-standarden för naturvärdesinventering framgår det vilka tidpunkter som rekommenderas beroende på klimat.
Fågelinventering
För att bedöma hur fåglar och deras livsmiljö kan påverkas av ledningen och ledningsbygget behöver Ei ha en beskrivning av:
- de naturvårdsarter som finns i området
- hur fåglarna använder området (exempelvis flyttleder, födosöksområden och boplatser)
- hur ni bedömer att ledningen påverkar möjligheten att upprätthålla en tillfredsställande nivå för en fågelarts population
- om ni tänker genomföra skyddsåtgärder.
För att få kunskap om fågellivet rekommenderar vi att ni tar kontakt med lokala och regionala ornitologiska föreningar. Oftast krävs det att ni genomför en inventering i fält längs med den ledningssträcka ni utreder.
Vägledning om elnätets påverkan på fåglar hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
När behövs inte fågelinventering göras?
Fågelinventering är inte nödvändigt när:
- ledningen planeras i tätortsmiljö eller andra hårdgjorda miljöer
- det är en befintlig ledningsgata vilket inte kräver någon avverkning
- det finns redan väldokumenterat underlag om fågellivet längs sträckan.
Om ni inte genomför någon fågelinventering är det bra om ni motiverar varför.
Skyddsåtgärder
Exempel på skyddsåtgärder kan vara att
- undvika avverkning och bullerstörande åtgärder under fåglars häckningstid
- lämna kvar hålträd, gamla träd och buskar
- sätta upp hindermarkering (fågelavvisare) på ledningen
- justera tekniska val, exempelvis reglera höjden på stolparna eller uteslut topplina
- justera ledningens dragning.
Undvik att ange skyddsklassade arter i miljökonsekvensbeskrivningen
För att underlätta Ei:s handläggning bör ni undvika att ange skyddsklassade arter i MKB:n eftersom den ska offentliggöras under Ei:s remissförfarande.
Redovisa i stället de skyddsklassade arterna i en egen bilaga som ni sekretessmarkerar.
Övriga arter som kan påverkas negativt
Utöver fåglar finns det andra fridlysta och rödlistade arter som exempelvis växter, fladdermöss och groddjur som kan påverkas negativt av byggnation och drift av kraftledningar.
Artportalen
Ni får kännedom om dessa arter både genom de uppgifter ni hämtat från Artportalen och utifrån resultaten av naturvärdesinventeringen. Artportalen är ett öppet system för inrapportering och sökning av artobservationer i Sverige.
Gå till Artportalen Länk till annan webbplats.
För att en naturvärdesinventering ska ge ett bra underlag om artförekomster kan det ibland krävas hög detaljeringsgrad.
Att fältbesöken sker under rätt tid på året är också avgörande för vilka arter som går att upptäcka.
Fridlysta arter
I er ansökan behöver ni redovisa om det förekommer fridlysta arter och hur de eventuellt kan påverkas. Ni behöver göra en bedömning av om den planerade verksamheten är förenlig med artskyddsförordningen (läs mer under rubriken Artskyddsutredning längre ner på sidan).
Rödlistade arter
Ni behöver också ta hänsyn till rödlistade arter. Att en art är upptagen på rödlistan innebär inte per automatik att den har något lagstadgat skydd, till skillnad från fridlysta arter.
Däremot tar Ei hänsyn till rödlistade arter vid en helhetsbedömning. Dessa arter kan ofta vara signalarter som visar att det finns höga naturvärden på platsen. Rödlistan utgör även ett underlag då beslut tas om en art ska fridlysas eller inte (SLU Artdatabanken 2023 Länk till annan webbplats.).
Artskyddsutredning
Om er planerade ledning berör hotade eller fridlysta arter behöver ni göra en artskyddsutredning. Den går att göra som en del av miljökonsekvensbeskrivningen, i inventeringsrapport eller i form av en egen bilaga som vid behov kan sekretessmarkeras (när det förekommer skyddsklassade arter).
I artskyddsutredningen sammanställer ni era slutsatser av det underlag ni tagit fram i form av exempelvis förstudie, naturvärdesinventering och fågelinventering.
Ni redogör för hur fridlysta och rödlistade arter riskerar att påverkas av byggnation och drift av kraftledning. Ni behöver anpassa utredningens omfattning och fokus efter förutsättningar i det specifika området.
Dessa uppgifter brukar Ei vilja ha:
- vilka arter som finns eller kan finnas i det aktuella området
- beskrivning av arternas status i området
- bedömning av projektets påverkan på arterna och dess livsmiljöer
- bedömning av projektets förenlighet med artskyddsförordningen.
Mer om artskydd hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Lagstöd
Vid prövning av nätkoncession ska generellt 2 kap. miljöbalken (MB) tillämpas.
Enligt 2 kap. 3 § MB ska verksamhetsutövare utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa. Detta krav gäller enligt 2 kap. 7 § MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.
Artskyddsförordningen är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen, bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten.
Krav på kunskap
Sökanden ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet, 2 kap 1 § miljöbalken.
Lokaliserings- och försiktighetsprincipen
Sökanden ska även välja bästa lokalisering och genomföra lämpliga försiktighets- och skyddsåtgärder enligt 2 kap, 3 och 6 §§ miljöbalken.
Rimlighetsavvägning
Kraven på skyddsåtgärder måste vara rimliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.
Artskyddsförordningen
Det är förbjudet att döda eller skada sådana arter som är listade i artskyddsförordningens bilagor, på så sätt som framgår i 4–15 §§.
Mer information
Lagar och regler om koncessioner
Vi vill också tipsa om vår artikel från januari 2024. När ledningar och fåglar möts i luften
Frågor och svar
Ta gärna del av frågor och svar om koncessioner
Hör av dig om du uppmärksammar några problem eller har förbättringsförslag gällande vår information om koncessioner. Du kan mejla, ringa eller använda vårt kontaktformulär längst ner på sidan.
Ei är en myndighet och därför gäller offentlighetsprincipen
Fyll enbart i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, och undvik helst känsliga uppgifter.