– Vi har vässat våra processer de senaste åren och tolv månader känns som en rimlig tid med tanke på att alla som berörs av en ledning ska ha möjlighet att tycka till. Det är viktigt att demokratin fungerar och att alla som vill får göra sin röst hörd, säger Karin Edvardsson, jurist och enhetschef på Ei:s avdelning för tillstånd och prövning.

Karin Edvardsson har jobbat på Ei sedan 2013 och under de fem år som gått har det hänt en hel del. Från att allt skrevs ut på papper har det mesta digitaliserats, fler jurister har anställts och processerna har förbättrats med målet att få ner handläggningstiderna. Det sistnämnda var nödvändigt, inte minst för att många ärenden, framförallt vad gäller ansökan om förlängt tillstånd, blev liggande alldeles för länge på myndigheten.

– I början av 2010-talet prioriterade vi ansökningar som handlade om att bygga nya elledningar. Bland annat för att vi inväntade en lagändring som skulle göra att samtliga befintliga koncessioner förlängdes automatiskt. Så blev inte fallet, för ett stort antal krävdes nya beslut. Det gjorde att vi hade en stor hög med förlängningsärenden som behövde hanteras. De senaste åren har vi jobbat hårt för att få ordning på högen och målet är att vi i slutet av 2019 inte längre ska ha någon ryggsäck med gamla ärenden.

Lagändringen 2013 innebar dock att många koncessioner förlängdes automatiskt, samt att Ei:s beslut inte längre är tidsbegränsade till 40 år utan gäller tillsvidare. En annan förändring var att de som vill överklaga ett beslut som gäller nätkoncession för el inte längre skulle vända sig till regeringen utan till mark- och miljödomstolen.

Minska antalet kompletteringar

Varje år tar Ei emot cirka 100 nya ansökningar om koncession. Inströmningen har de senaste åren varit relativt konstant. För att hålla nere handläggningstiderna har den interna processen setts över och förbättrats och handläggningstiden har halverats sedan 2014. Men det är inte bara den interna processen som är av betydelse. En analys har även gjorts av vilka yttre faktorer som bidragit till långa handläggningstider. En orsak är att många av de ansökningar som kommer in till myndigheten inte är kompletta.

– En nyckel till kortare handläggningstider är att minska antalet kompletteringar. Det försöker vi göra genom att informera företagen på ett bättre sätt om vad som krävs innan de lämnar in sin ansökan till oss. Vi går också igenom ansökan noga i ett tidigt skede för att minska risken för att ansökan behöver kompletteras efter remissrundan eftersom det kan göra att den måste skickas ut på remiss ytterligare en gång.

Det sistnämna, med dubbla remissrundor, går dock inte alltid att påverka. Framförallt går det inte helt att förutse vad som kommer fram vid remissutskicket. När länsstyrelser, markägare, kommuner, fastighetsägare och övriga intressenter har fått säga sitt kan det ha kommit fram ny information som gör att ansökningshandlingarna måste ändras eller kompletteras.

– Rådet till företagen är att lägga ordentligt krut på samrådet och miljökonsekvensbeskrivningen innan de skickar in sin ansökan till oss. De måste även beskriva och motivera varför den sträckning de ansöker om, eller den teknik de vill använda, är den bästa lösningen. Men trots det kan det komma ny information vid remissutskicket som varit svår att förutse.

Koncessionshandläggningen utreds

Just nu ligger ett uppdrag på regeringens bord att utreda hur koncessioner ska hanteras i framtiden. Utredningen, som ska vara klar senast juni 2019, välkomnas av Karin Edvardsson.

– Det är ett gammalt regelverk och jag tycker att det är bra att man tittar på frågan. Idag gör vi till exempel samma prövning för en markkabel i ett industriområde som för en stamnätsledning, där kan man nog nyttja resurserna på ett bättre sätt, säger Karin Edvardsson. Vill man korta den totala handläggningstiden för samtliga tillstånd som krävs vid en byggnation finns nog även tid att tjäna på en förbättrad samordning mellan olika myndigheter.

Karin nämner även koncessionsreglerna kring vindkraft som en fråga värd att titta på. Inte minst för att vindkraft av många ses som en viktig faktor för att nå de politiska målen om 100 procent förnybart.

– Idag görs en miljöprövning inför byggnationen av vindkraftsparken. Därefter ska en miljöprövning göras för den ledning som ska ansluta parken till nätet, och ibland även för de ledningar som ska gå inom parken. Att göra två olika prövningar vid olika tidpunkter känns inte helt optimalt.

Demokrati tar tid

Korta handläggningstider, eller snarare långa, har som sagt varit en fråga för diskussion och i viss mån klagomål de senaste åren. Karin tror dock att de åtgärder som Ei gjort räcker långt för att komma till rätta med dem, men betonar att en tillståndsprocess måste få ta tid.

– En kraftledning gör ett stort intrång i människors liv, verksamhet och försörjning. Därför måste man göra en ordentlig prövning där olika intressen vägs mot varandra och det måste finnas möjlighet för alla som berörs att göra sin röst hörd. Det ligger i allas intresse att det beslut som vi tar är genomarbetat och att det följer de bestämmelser som finns.