Naturvärden

En ledning medför i regel en viss påverkan på skogsmark eftersom ledningen kräver att en skogsgata avverkas. Det kan innebära att miljön fragmenteras och att viktiga livsmiljöer försvinner för arter som är knutna till skogsmiljön.

Om ledningen berör produktionsskog, finns information om vad ni ska ta hänsyn till på sidan Jordbruk och skogsbruk

Exempel på vanliga skyddsåtgärder i skogsmark med naturvärden är att, så långt det är möjligt:

• Begränsa det samlade intrånget i värdefulla naturmiljöer genom att i första hand gå längs befintlig infrastruktur.
• Undvika intrång i blöta partier (till exempel sumpskogar). Om det inte är möjligt kan ni visa hur ni tänker minska den negativa påverkan. Ni kan exempelvis minska risken för körskador genom att förlägga arbeten vintertid när marken är tjälad.
• Identifiera särskilt skyddsvärda träd (grova, äldre träd och hålträd) och undvika att avverka dem (se mer information om särskilt skyddsvärda träd längre ned).
• Bevara lågväxande vegetation i kraftledningsgatan.
• Lämna träd som avverkas som högstubbar och faunadepåer för att gynna svampar och insekter.

Äldre skogar utgör ofta en viktig levnadsmiljö för skyddsvärda arter vilket kan kräva ytterligare hänsyn beroende på art.

Mer om skydd av arter

Exempel på vanliga skyddsåtgärder i våtmarker med naturvärden är att:

• Undvika stolpplacering i våtmarker. I andra hand, om det inte är möjligt att undvika, kan valet av stolptyp och anläggningsmetoder minimera den negativa påverkan.
• Undvika markskador genom att inte köra i våtmarken. Om körning krävs kan ni vidta åtgärder för att minska markskador, till exempel anpassa tidpunkt eller val av metod.

Om ni inte kan undvika intrång i våtmarker behöver ni beskriva påverkan, effekter och konsekvenser och särskilt redogöra för om hydrologin kan påverkas.

I många fall kan våtmarker utgöra en viktig levnadsmiljö för skyddsvärda arter vilket kan kräva ytterligare hänsyn beroende på art.

Mer om skydd av arter

Vattendrag kan vara särskilt viktiga att ta hänsyn till vid åtgärder som innebär avverkning, körning eller schaktning.

Exempel på vanliga skyddsåtgärder när vattendrag kan beröras av en ledningssträckning är att, så långt det är möjligt:

• Undvika stolpplacering i eller i närheten av vattendraget.
• Undvika schaktning i eller i närheten av vattendraget.
• Lämna strandszonen opåverkad från avverkning och körning.
• Undvika att gå parallellt längs med vattendrag eftersom det innebär en större sammanlagd påverkan.
• Se till att vattnet inte grumlas i det fall åtgärder sker i närheten av vattendraget.

Om vattendrag berörs är det viktigt att ni även beskriver om det kan påverka miljökvalitetsnormer.

Mer information om miljökvalitetsnormer för vatten finns på sidan Miljökonsekvensbeskrivning och på Vattenmyndigheternas webbplats. Miljökvalitetsnormer för vatten Länk till annan webbplats. (vattenmyndigheterna.se)

Vilka miljökvalitetsnormer som finns beslutade för olika vattendrag finns att läsa i VISS. VISS står för ”Vatteninformationssystem Sverige” och är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten, här hittar du webbplatsen VISS Länk till annan webbplats. (viss.lansstyrelsen.se)

Vid åtgärder i eller i närheten av vattenförekomster kan ni behöva undersöka om det krävs en anmälan av, eller ett tillstånd för, vattenverksamhet. Även om inte Ei prövar dessa tillstånd ingår det i vår prövning att bedöma påverkan på vattenmiljöer. Det underlättar Ei:s prövning om ni anger vilka tillstånd ni har eller avser att ansöka om.

Jätteträd, mycket gamla träd och grova hålträd är särskilt skyddsvärda. De har stor betydelse för bevarandet av biologisk mångfald då hundratals arter är beroende av dessa träd.

Till särskilt skyddsvärda träd räknas

• levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter,
• levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år,
• övriga trädslag som är äldre än 140 år,
• levande eller döda träd med utvecklade håligheter och en stamdiameter som är grövre än 40 centimeter.

Att avverka eller skada särskilt skyddsvärda träd räknas som en väsentlig ändring av naturmiljön. Till sådan påverkan räknas avverkning, toppkapning, kraftig beskärning eller andra åtgärder som ger upphov till skador på träd eller rötter, vilket även inkluderar grävarbeten inom 15 gånger stamdiametern från stammen.

Ni kan ta reda på om det finns särskilt skyddsvärda träd inom ledningskorridoren genom ett tillägg i naturvärdesinventeringen. Det går även att se registrerade fynd av särskilt skyddsvärda träd i Artportalen.

Om det inte går att fastställa hur stor påverkan blir på särskilt skyddsvärda träd förrän under er detaljprojektering ska ni vid behov samråda med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken.

Mer om skyddsvärda träd hos Länsstyrelsen Jönköping Länk till annan webbplats. (lansstyrelsen.se)

Mer om samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. (naturvardsverket.se)

Anpassa detaljnivån efter vilka naturvärden som finns och hur stor påverkan ledningen kan medföra.

För områden med mycket höga naturvärden behöver ni normalt lämna en mer utförlig beskrivning än för områden där naturvärdena är lägre och påverkan begränsad.

Om naturvärden påverkas ska ni alltid beskriva

• vad intrånget består av (till exempel avverkning och stolpplacering)
• vilka värden som finns på platsen
• vilken påverkan, effekt och konsekvens som uppstår under bygg-och driftskedet
• hänsynsåtgärder

Om påverkan är stor eller naturvärdesobjekten har höga värden behöver ni även beskriva

• varför intrånget inte går att undvika
• om specifika skyddsåtgärder planeras
• indirekt påverkan

Exempel på redovisningsnivå vid liten påverkan på klass 3

Ni ska korsa en triviallövskog med viss förekomst av död ved och äldre träd. Det finns inga fridlysta arter rapporterade eller identifierade i naturvärdesinventeringen.

Ni behöver ange vad intrånget innebär, till exempel att en befintlig ledningsgata ska breddas i utkanten av objektet. Beskriv också vilka hänsynsåtgärder ni planerar.

Om påverkan är liten är det tillräckligt med en sammanfattande bedömning av effekter och konsekvenser.

Exempel på redovisningsnivå vid påverkan på klass 1

Ni ska korsa ett meandrande vattendrag med naturvärdesklass 1 där det finns en lekplats för fisk.

Ni behöver redogöra på en mer detaljerad nivå varför ni behöver korsa vattendraget på just den platsen, inom vilket avstånd från vattendraget det kan bli aktuellt att placera stolpar samt hur ni med skyddsåtgärder begränsar påverkan.

I er beskrivning av påverkan, effekt och konsekvens ska ni ange hur ekologiska funktioner kan påverkas på kort och lång sikt. Om vattendraget och dess omgivning utgör en viktig livsmiljö för fridlysta arter ska även detta beaktas.

Även om ni gör en separat artskyddsutredning är det relevant att nämna i beskrivningen av objektet vilka arter som förekommer så att Ei kan följa hela kedjan.

Ei behöver information om hur ni påverkar naturvärden och vilka anpassningar ni har gjort.

Som huvudregel ska ni beskriva all typ av påverkan, även indirekt, på objekt med mycket höga eller höga värden (exempelvis Natura 2000, naturreservat och objekt med klass 1 eller klass 2 från naturvärdesinventeringar). Därutöver ska ni beskriva vilka effekter och konsekvenser det väntas ge.

Tänk även på att ni behöver motivera varför sträckningen är lämplig i det fall ni påverkar höga naturvärden negativt.

För påverkan på klass 3 räcker det i normalfallet med att ni redovisar en detaljerad påverkan per objekt när

• deras värdekärna försvinner
• det finns särskilda värden (exempelvis generella biotopskydd, särskilt skyddsvärda träd eller fridlysta arter)
• naturtypen är ovanlig i landskapet.

Övriga klass 3-objekt behöver ni inte redovisa per objekt.

För dessa kan ni sammanfatta påverkan, effekt och konsekvens mer övergripande i er miljökonsekvensbeskrivning eller ert förenklade underlag.

Det ska tydligt framgå vilka objekt ni beskriver. Ni kan med fördel hänvisa till objektens littera från naturvärdesinventeringarna.

Denna detaljeringsnivå bedöms normalt vara tillräcklig för Ei:s prövning. I andra processer, till exempel samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, kan länsstyrelsen ställa krav på en mer detaljerad redovisning.

Ni kan beskriva påverkan, effekt och konsekvens för flera objekt samtidigt om det är samma typ av miljö och intrånget är detsamma i dessa objekt. Ei behöver samtidigt kunna bedöma att ni har gjort tillräckliga anpassningar utifrån de naturvärden som finns på de olika platserna.

Om det finns naturvärden som riskerar att påverkas negativt under anläggningsskede eller drift bör det enligt Ei räknas till sådana väsentliga miljöeffekter som ska beskrivas i ett förenklat underlag. Hur höga naturvärden som påverkas och hur stort intrånget riskerar att bli styr hur detaljerade ni behöver vara. Se även svaret under frågan ”Behöver vi beskriva varje objekt?” högre upp på denna sida.

Verksamheter inom eller i närheten av Natura 2000 och fågelskyddsområden prövas enligt 7 kap. 28 a och b och 29 §§ miljöbalken. Om ni riskerar att skada den art eller den livsmiljö som området avser att skydda krävs att det saknas alternativa lösningar, att ledningen måste byggas på grund av ett väsentligt allmänintresse och att ni kompenserar för förlorade värden.

Det är regeringen som fattar beslut om tillstånd enligt 7 kap. 29 § miljöbalken.

För att korta ned tillståndsprocessen kan ni med fördel parallellställa tillståndsansökningarna.

Ei behöver ett underlag som visar att de tillstånd som krävs för att kunna bygga ledningen bedöms vara möjliga att få. Det kan till exempel framgå av er beskrivning av påverkan, effekter och konsekvenser eller genom utlåtande från länsstyrelsen efter samråd.

Natura 2000-områden klassas även som riksintressen enligt 4 kapitlet miljöbalken, som pekar ut specifika geografiska områden som är av nationellt intresse för sina natur- och kulturvärden, eller för friluftslivet. Alla Natura 2000-områden är klassade som sådana områden. Vid prövning av nätkoncession för linje ska 4 kap. miljöbalken beaktas och således bedömer Ei om det finns en risk för att det blir en påtaglig skada på dessa områden.

Vilken information behöver Ei?

Ni behöver förklara varför intrång i ett naturreservat eller Natura 2000-område inte kan undvikas genom att redovisa hur alternativa sträckningar och tekniska utformningar har utretts.

Ni behöver även ange hur ni avser att begränsa de negativa konsekvenserna för naturmiljön. Slutligen ska det framgå hur stort intrånget blir i det skyddade området och om det påverkar syftet med skyddet. Om skyddet exempelvis syftar till att bevara en viss art behöver ni resonera kring hur er ledning kan påverka den arten.

För att säkerställa att avgörande frågor hanteras i tid kan ni med fördel hantera tillståndsansökningarna parallellt, alternativt vara så detaljerade som möjligt i er ansökan om nätkoncession.

Tänk även på att beskriva indirekt och kumulativ påverkan på skyddade områden.

Mer om tillstånd att påverka Natura 2000-område Länk till annan webbplats. (lansstyrelsen.se)