2026-08-18 12:58:45
Byte av elhandelsföretag och brytavgifter
Här förklarar vi vilka regler som gäller när en elanvändare byter elhandelsföretag, hur leverantörsbyten ska anmälas och hanteras, samt när brytavgifter får tas ut. Du får också vägledning om skillnaden mellan bindningstid och uppsägningstid och om kraven på tydliga avtalsvillkor.
Begreppet små företag används. I ellagens mening är det företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.
Byte av elhandelsföretag
Ett elhandelsföretag ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång säkerställa att en elanvändare kan byta elhandelsföretag inom tre veckor från begäran om byte. Detta innebär följande.
- Elanvändaren ska kunna byta elhandelsföretag inom tre veckor från begäran om byte.
- Elhandelsföretaget får inte ålägga en elanvändare exempelvis ett betungande administrativt förfarande om elanvändaren begär att få byta elhandelsföretag.
- Ett byte av elhandelsföretag ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag.
Inga avgifter för att byta elhandelsföretag
Det är inte tillåtet att ta ut en administrativ avgift för byte av elhandelsföretag. Om kunden byter elhandelsföretag genom att säga upp ett fastprisavtal i förtid får man ta ut en brytavgift, läs mer om det längre ner på sidan.
Inte heller det tillträdande elhandelsföretaget får ta ut en avgift av kunden för att genomföra bytet.
Energimarknadsinspektionen (Ei) har i tillsyn konstaterat att det inte är tillåtet att ta ut en administrativ uppläggningsavgift för att tillhandahålla kunden uppgifter som är nödvändiga för att genomföra bytet, till exempel elmätarens anläggningsidentitet.
Inte heller elnätsföretag får ta ut en avgift för att administrera ett byte. (Prop. 2022/23:59 s. 95 Länk till annan webbplats.), se även förarbeten till den tidigare bestämmelsen (prop. 2010/11:70, s. 93 Länk till annan webbplats.).
9 kap. 11 § ellagen
Elhandelsföretagets hantering av leverantörsbyten
Ett elhandelsföretag som ska börja leverera el till elanvändare ska anmäla leverantörsbytet till det berörda elnätsföretaget. Leverantörsbytet ska anmälas snabbt till nätföretaget. Endast det elhandelsföretag som tecknat avtal med kunden får anmäla ett leverantörsbyte. Detta gäller även om avtalet har tecknats med en fullmakt från kunden.
Syftet med reglerna om leverantörsbyten är bland annat att stärka kundens skydd mot felaktiga leverantörsbyten. Om en kund får felaktiga uppgifter om vilket elhandelsföretag som är nytt kan kunden hindras från att kontakta rätt företag för att ångra eller bestrida avtalet, eller stoppa ett leverantörsbyte som skett utan giltigt avtal. Genom att anmälan sker omedelbart och endast av rätt elhandelsföretag får kunden korrekta uppgifter i rätt tid.
Leverantörsbytet ska anmälas omedelbart
När ett elhandelsföretag ska börja leverera el till en uttagspunkt eller ta över leveransen till en elanvändare i dennes uttagspunkt, ska elhandelsföretaget omedelbart anmäla leverantörsbytet till det berörda elnätsföretaget. Detta innebär att elhandelsföretaget ska anmäla bytet så snart som möjligt efter att avtalet har tecknats med kunden.
Kunden ska få möjlighet att stoppa felaktiga leverantörsbyten
Syftet med att göra anmälan omedelbart är att elanvändaren ska få information från elnätsföretaget om leverantörsbytet innan bytet genomförs. Det ger kunden möjlighet att i tid upptäcka och stoppa exempelvis felaktiga leverantörsbyten. För kunder som är konsumenter är det särskilt viktigt att de får information om leverantörsbytet innan ångerfristen enligt distansavtalslagen löper ut.
Om elanvändaren är konsument ska elhandelsföretaget skicka anmälan omedelbart efter att konsumenten har lämnat en skriftlig accept av avtalet enligt lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.
Endast rätt elhandelsföretag får anmäla leverantörsbytet
Det är endast det elhandelsföretag som har ingått ett giltigt avtal om elleverans med elanvändaren som får anmäla påbörjande eller övertagande av leveransen till elnätsföretaget (se 10 kap. 1 § i EIFS 2025:1).
Detta innebär bland annat att anmälan om byte av leverantör inte får skickas av ett ombud i elhandelsföretagets ställe genom att använda ombudets Ediel id. Den som anmäler ett leverantörsbyte till nätföretaget måste använda eget Ediel-id och måste ha tecknat avtal direkt med kunden om leverans av el. Det är dock tillåtet att använda en systemleverantör för själva funktionen att skicka Ediel-meddelandet.
Leverantörsbyte endast vid giltigt avtal
Ett leverantörsbyte får inte göras om det finns en pågående tvist mellan elhandelsföretaget och elanvändaren om avtalets giltighet.
Regler
9 kap. 2 § ellagen och 10 kap. i EIFS 2025:1 om mätning och rapportering av överförd el.
Brytavgifter
Huvudregeln är att det inte är tillåtet att ta ut en avgift för att konsumenter eller små företag byter elhandelsföretag. Brytavgifter är dock tillåtna för vissa elavtal genom ett undantag.
För att elhandelsföretaget ska få ta ut en brytavgift krävs att avtalet är tidsbestämt och att åtminstone en del av priset för elen är fast. Om avtalet är ett så kallat mixat avtal med både en fast och en rörlig del får avgiften endast avse kostnader som går att koppla till den fasta delen. Det finns inga regler om avgifter för större företag, då får avgifter regleras fritt i avtalsvillkoren.
De regler som finns om brytavgifterna ger elhandelsföretagen möjlighet att själva bestämma hur man ska utforma sina brytavgifter, så länge som avgiften följer de krav som ställs upp i reglerna. Detta innebär att Ei inte bestämmer hur brytavgifter ska utformas eller beräknas. Det går däremot att säga hur en brytavgift inte får utformas.
Endast tidsbundna fastpris- och mixprisavtal får ha brytavgift
- Brytavgift får endast tas ut om avtalet är tidsbestämt och innehåller en fastprisdel, alltså att det är avtalat hur mycket en kilowattimme el ska kosta under en viss period.
- Ett tidsbestämt avtal innebär i grunden att parterna redan när avtalet ingås har kommit överens om en bestämd slutdag då avtalet ska upphöra att gälla.
- Avgiften får endast avse kostnader som hänför sig till den el som levereras till fast pris. Overheadkostnader som till exempel kostnader för försäljning av avtalet får inte ingå i brytavgiften.
- Elhandelsföretaget får ta ut en brytavgift för tidsbestämda mixprisavtal med både en fast och en rörlig del, men brytavgiften får bara avse den del av avtalet som har ett fast pris.
Skillnaden mellan bindningstid och uppsägningstid
Bindningstid och uppsägningstid är två olika villkor i ett avtal, och de gäller i olika situationer.
Bindningstid innebär hur länge kunden är bunden till avtalet. Under bindningstiden kan avtalet normalt inte sägas upp utan konsekvenser, till exempel en brytavgift.Bindningstiden anges ofta i månader, till exempel 12 eller 24 månader, och kopplas ofta till avtal med fast pris.
Uppsägningstid är den tid som måste gå från det att avtalet sägs upp tills det faktiskt upphör. Ett avtal kan alltså sägas upp, men fortsätter att gälla under uppsägningstiden, till exempel en månad. Uppsägningstid är vanlig i avtal som löper tills vidare.
Att en uppsägningstid löper för ett avtal innebär inte att avtalet är tidsbestämt i lagens mening. Det är därför inte tillåtet att ta ut en brytavgift enbart för att kunden avbryter en uppsägningstid.
Ett avtal kan ha:
- bindningstid utan uppsägningstid
- uppsägningstid utan bindningstid
- både bindningstid och uppsägningstid.
Det är endast avtal som har bindningstid som kan leda till en brytavgift.
Vad som menas med fast elpris
Det finns ingen definition i ellagen av vad som avses med fast pris. Med fast elpris menas ett förhandsbestämt pris som är oberoende av elmarknadens fluktuationer. Att ett elpris är fast innebär att det finns ett avtalat pris per kilowattimme som gäller under hela avtalsperioden. Det får inte förekomma några rörliga komponenter i priset.
Att ett elhandelsföretag i sin verksamhet köper prissäkringar i syfte att åstadkomma ett lägre elpris innebär inte i sig att företagets avtal med kunden är ett avtal om fast pris. Så kallade förvaltade avtal (ibland kallade portföljavtal) innebär ofta att kunden mer direkt betalar vad exempelvis prissäkringar har kostat elhandelsföretaget. Om elpriset inte är fast i ett sådant avtal får ingen brytavgift tas ut om kunden byter elavtal.
Avtalsvillkoren måste vara tydliga
En brytavgift får endast tas ut om det tydligt framgår av avtalsvillkoren. Det ska tydligt framgå vilka elavtal som kan leda till en brytavgift om de sägs upp i förtid. Det måste vara lätt för kunden att förstå om just deras avtal kan föranleda en brytavgift. Det ska framgå hur brytavgiften räknas ut eller vilka kostnader som kommer läggas till grund för brytavgiften.
Det måste tydligt framgå av avtalsvillkoren vilka elavtal som kan leda till en brytavgift.
Det måste tydligt framgå av avtalsvillkoren vilka av elhandelsföretagets förluster som räknas in i brytavgiften, det vill säga vad brytavgiften omfattar.
På förhand fastställda brytavgifter är inte tillåtna
Brytavgifter får inte vara ett på förhand fastställt belopp. Brytavgiften får inte heller vara ett på förhand fastställt belopp per kilowattimme el eller en procentsats av elpriset, beräknat på den volym el som skulle ha levererats under hela avtalsperioden.
Det är exempelvis inte tillåtet att på förhand bestämma
- att det kostar 4 000 kr att säga upp avtalet
- att kunden ska betala 10 öre/kWh för uppskattad kvarvarande förbrukning
- att kunden ska betala 20 procent av elpriset för uppskattad kvarvarande förbrukning.
Avtalsvillkoren om brytavgifter får därför inte utformas enligt dessa exempel.
Fasta avgifter får inte ingå
Fasta avgifter, till exempel kvarvarande månadsavgifter, får inte ingå i en brytavgift.
Avgiftens storlek och faktiska kostnader
Avgiften får inte överstiga den direkta ekonomiska förlust som den förtida uppsägningen orsakar. Detta innebär att det är faktiska kostnader som ska vara ersättningsgilla. Varken kostnader som uppkommer efter att avtalet upphört eller utebliven vinst ska ingå i brytavgiften.
En förlust kommer i första hand från att elhandelsföretaget har köpt el i förväg för att säkra priset under avtalsperioden. Om elhandelsföretaget har prissäkrat elleveransen kan det innebära att företaget drabbas av kostnader om elen inte kan levereras till en annan kund eller säljas vidare till samma eller högre pris efter att avtalet har upphört. Den kostnaden kan räknas med i brytavgiften under förutsättning att den är skälig. Det är elhandelsföretaget som är skyldig att visa att brytavgiften är skälig.
Avgiften får inte avse utebliven vinst. Det är inte tillåtet att basera avgiften på vad kunden skulle ha betalat om avtalet inte hade sagts upp. En sådan avgift skulle avse utebliven vinst och andra kostnader utöver den direkta ekonomiska förlusten.
Brytavgiften får avse bundlade produkter och tjänster, om dessa ingår i avtalet och den del av avgiften som avser produkten eller tjänsten uppfyller kraven på skälighet. Exempel på en bundlad produkt är en realtidsmätare för elförbrukning. Ett exempel på en bundlad tjänst är en abonnerad tjänst för styrning av utrustning.
Hur beräknas kvarvarande förbrukning
Om en brytavgift beräknas utifrån kvarvarande förbrukning är det viktigt att förbrukningen uppskattas så bra som möjligt. Ei anser att uppskattningen ska baseras på de uppgifter som kundens elnätsföretag har rapporterat till elhandelsföretaget. Det kan vara olämpligt att använda uppgifter som kunden själv har lämnat eftersom de kan skilja sig från kundens faktiska förbrukning. Elnätsföretaget beräknar den uppskattade förbrukningen utifrån kundens mätvärden.
Det måste finnas faktiska kostnader
Om elhandelsföretaget inte har några faktiska kostnader får man inte ta ut en brytavgift. Ett exempel är om kundens avtal är två år men elhandelsföretaget har kostnader för prissäkring endast för det första året. Då finns det inga kostnader för prissäkring att lägga till grund för en brytavgift för det andra året.
Exempel på hur en brytavgift kan utformas
Det finns inte ett reglerat sätt att beräkna brytavgifter. Det innebär att Ei inte kommer kräva att en viss metod används. Det finns dock exempel i branschen på en metod att beräkna brytavgifter.
Ei har verifierat att snittpriset på elavtal med fast pris följer priset på terminskontrakt på el, vilket är en vanligt förekommande prissäkringsprodukt. Elhandelsföretagets direkta ekonomiska förlust kan estimeras på ett bra sätt genom att räkna ut skillnaden mellan kundens fastpris och det fastpris som erbjuds på marknaden när kunden säger upp avtalet. Marknadspriset ska då vara för ett avtal med en avtalsperiod som så nära som möjligt motsvarar den tid som återstod av kundens avtal. Observera att en förutsättning är att elhandelsföretaget faktiskt har prissäkrat kundens leverans, dvs haft faktiska kostnader för prissäkring för kundens leverans.
Metoden ser ut så här
Erbjudet fastpris på marknaden när kunden säger upp avtalet subtraheras från kundens avtalade fastpris. Detta resulterar i ett belopp per kWh som multipliceras med kundens uppskattade kvarvarande förbrukning för den återstående avtalsperioden.
Regler
9 kap. 12 § ellagen
Skälen till denna bestämmelse finns i Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster Länk till annan webbplats. (regeringen.se)
Slutfaktura inom sex veckor
Vid byte av elhandelsföretag ska det frånträdande elhandelsföretaget se till att elanvändaren får en slutfaktura inom sex veckor från den dag då elleveransen upphörde.
9 kap. 13 § ellagen