Frågor och svar om elnätsreglering och elnätsavgifter

Elnätet är uppdelat i transmissionsnät (stamnät), regionnät och lokalnät.

• Transmissionsnätet ägs av staten och förvaltas av Affärsverket svenska kraftnät.
• Regionnätet ägs till största delen av de tre företagen Ellevio AB, Eon Energidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB.
• Lokalnäten ägs av 145 företag av varierande storlek och med olika ägandeformer, till exempel staten, kommuner, ekonomiska föreningar, pensions- och riskkapital samt börsnoterade företag. Knappt 100 av dessa elnätsföretag är kommunägda och knappt 30 ägs av en ekonomisk förening. 16 elnätsföretag är privatägda.

Mer om hur elnätet i Sverige är uppbyggt

På Svenska kraftnäts sida nätområden.se kan du ta reda på vilket elnätsföretag som äger lokalnätet där bostaden eller ditt företag ligger.

Gå till nätområden.se. Länk till annan webbplats. (svk.se)

Vi har samlat information om effektavgift och den nya prismodellen här:

Mer om effektavgift

Frågor och svar om effektavgift

Elnätsföretag har ensamrätt att bygga och bedriva elnätsverksamhet i ett visst geografiskt område, eftersom det inte skulle vara försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att bygga flera parallella elnät inom ett och samma område. Som kund kan du därför inte välja elnätsföretag, utan du är hänvisad att teckna elnätsavtal med det elnätsföretag som finns där du bor eller verkar.

Mer om elnätsavtal

För elnätsföretag som vill bygga och driva kraftledningar krävs ett särskilt tillstånd som kallas koncession. Koncessioner utfärdas av Energimarknadsinspektionen (Ei).

Så här går tillståndsprocessen till

Nej. Elnätsföretagen har monopol på elnätsverksamhet inom sitt geografiska område. Du måste alltså anlita det elnätsföretag som äger elnätet i det område där du bor eller där du har din verksamhet.

På Nätområden.se Länk till annan webbplats.(svk.se) kan du ta reda på vilket elnätsföretag som äger elnätet där bostaden eller företaget ligger.

Det korta svaret är nej. Elnätsföretagen driver sina verksamheter som legala monopol och vi på Ei beslutar hur stora deras intäkter får vara, för fyra år i taget. Vi beslutar om en intäktsram för varje elnäts­företag. Sedan är det upp till varje enskilt elnätsföretag att besluta om sina avgifter, så länge de håller sig inom sin intäktsram.

Alla elnätsföretag har olika förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det kan till exempel vara dyrare om företagets elnät ligger i glesbygd, med få kunder per meter nät, jämfört med ett elnät i en stor stad med många kunder. Elnätsföretagens ägare kan också ha olika krav på företagets vinst.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen

Elnätsföretagen måste rapportera in sina elnätsavgifter (nättariffer) till oss på Ei en gång per år. Vi sammanställer dem så att det blir möjligt att jämföra avgifterna.

Statistik om elnätsföretagens elnätsavgifter (nättariffer)

Information om elnätstariff med effektavgift

Här kan du läsa mer om tariffer (nättariffer) - informationen vänder sig främst till branschen.

Elnätsföretagen har rätt att ta ut avgifter av kunderna som täcker deras kostnader och ger en rimlig avkastning. Alla elnätsföretag har olika förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det kan till exempel vara dyrare om företagets nät ligger i glesbygd med få kunder per meter nät än om nätet finns i en tätort. Det kan också spela roll hur gammalt elnätet och tillhörande anläggningar är, där ett äldre elnät kan kräva mer underhåll.

Elnätsföretagen väljer själva om de vill utnyttja hela sin intäktsram eller inte. Där kan exempelvis företagens ägarförhållanden ha betydelse. Ett kommunalt bolag, en ekonomisk förening eller ett börsnoterat företag kan ha olika vinstkrav att förhålla sig till.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

När Ei beslutar om ett elnätsföretags intäktsram, det vill säga det maximala belopp som ett elnätsföretag sammantaget får ta ut av sina kunder under tillsynsperioden, görs ingen skillnad på om företaget ägs privat, kommunalt eller på annat sätt. Intäktsramen beräknas så att företaget får täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning.

Företaget väljer därefter själv om det vill utnyttja hela sin intäktsram eller inte. Där kan företagens ägarförhållanden ha betydelse, då ett kommunalt bolag, en ekonomisk förening eller ett börsnoterat företag kan ha olika vinstkrav att förhålla sig till.

Företaget bestämmer själva vilken avgift de fakturerar sina kunder och hur de utformar sina tariffer, intäkterna från avgifterna får dock sammantaget inte överstiga maxbeloppet (intäktsramen).

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

Nej, elnäten bekostas av elnätsavgiften som du betalar till ditt elnätsföretag. Däremot betalar du som kund även en energiskatt.

Energiskatten är ett fast belopp som betalas för varje enskild kilowattimme som du använder, vilket innebär att kostnaden varierar utifrån din elförbrukning.

Energiskatten på el brukar betraktas som en, i första hand, fiskal skatt, det vill säga en skatt som primärt syftar till att generera skatteintäkter på ett kostnadseffektivt sätt.

Mer om energiskatten

Om du är missnöjd med höjningen av elnätsavgiften ska du börja med att kontakta elnätsföretaget och be dem beskriva varför de höjer avgiften. Om du efter det fortfarande är missnöjd kan du, beroende på vad det gäller, kontakta myndigheter och organisationer för att få råd, vägledning eller göra en anmälan.

Mer om anmälan till Ei

De satsningar på elnäten som behöver göras finansieras av nätavgifter, men det betyder inte att det är vanliga hushållskunder som får stå för hela notan.

Stora tillkommande kunder, till exempel stora industrikunder, betalar inträdet genom anslutningsavgifter. Det innebär att stora industrikunder kommer att finansiera en del av omställningen av energisystemet.

Mer om anslutning till elnätet

Regleringen ska säkerställa att elnätsföretagen inte ges möjlighet att utnyttja sin monopolsituation på ett otillbörligt sätt. Att nätverksamheten är naturliga monopol skiljer sig ifrån elhandel, där du kan välja fritt vilket elhandelsföretag du vill köpa el ifrån.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

Elnätsföretagens intäkter ska täcka deras kostnader för personal, underhåll och utveckling av elnätet. De har också rätt att ta ut en rimlig vinst .

Elnätsavgifterna kommer sannolikt inte att bli lägre framöver. Energiomställningen och den ökande elektrifieringen förväntas leda till ett ökat elbehov och därmed behov av utbyggnad av elnätet. Dessutom behöver delar av det befintliga elnätet och de befintliga anläggningarna ersättas eller moderniseras. Det kommer att kosta stora pengar och kommer till viss del att behöva finansieras av elnätskunderna.

Intäktsramen är ett tak (ett maxbelopp) för summan av avgifterna som ett elnätsföretag får ta ut av sina kunder. Taket bestäms utifrån flera olika parametrar, men utgångspunkten är att företagen ska få täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning.

Utifrån elnätsföretagens olika förutsättningar beslutar Ei vart fjärde år om hur stora varje företags totala intäkter får vara under fyraårsperioden. Det kallas för företagets intäktsram.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

Syftet med regleringen är att säkerställa att elnätsföretagens verksamhet bedrivs effektivt till låga kostnader.

Kunden ska få betala ett rimligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen samtidigt som elnätsföretaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

Syftet med regleringen är att säkerställa att elnätsföretagens verksamhet bedrivs effektivt till låga kostnader.

Kunden ska få betala ett rimligt pris för de olika tjänsterna som omfattas av regleringen samtidigt som elnätsföretaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

För att kunder inte ska få betala för höga elnätsavgifter ska regleringen säkerställa att elnätsföretagen bedriver sin verksamhet effektivt till låga kostnader. Företagen ska också få en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att driva verksamheten.

För att Ei ska kunna fatta beslut om intäktsramar rapporterar alla företag in uppgifter om kostnader, planerade investeringar och hur väl de uppfyller de krav som finns gällande exempelvis antal elavbrott och hur effektivt elnäten nyttjas.

Mer om företagens inrapportering till Ei

Ei fattar beslut om elnätsföretagens intäktsramar i förväg och för fyra år i taget. Beslutet om ett elnätsföretags intäktram består egentligen av flera beslut.

Först fattar Ei ett beslut innan fyraårsperioden börjar för att elnätsföretagen ska veta vad de har att förhålla sig till under perioden. Detta beslut grundar sig på uppgifter och prognoser som elnätsföretaget rapporterar in till Ei.

Efter periodens slut granskar Ei intäktsramen utifrån det faktiska utfallet och fattar ett slutligt beslut om intäktsram.

Ei kan också ompröva beslutet om elnätsföretaget har ansökt om det eller om Ei anser att beslutet ska omprövas för att intäktsramen ska sänkas.

Mer om reglering nätverksamhet och intäktsram - informationen vänder sig främst till branschen.

Här finns uppgifter om vilken intäktsram som Ei har beslutat för elnätsföretagen för de olika tillsynsperioderna.

• Elnätsföretagen intäktsramar 2012-2015
• Elnätsföretagens intäktsramar 2016-2019
• Elnätsföretagens intäktsramar 2020-2023
• Elnätsföretagens intäktsramar 2024-2027

Det finns lagar och regler som bestämmer hur Ei ska beräkna elnätsföretagens intäktsramar, som alltså avgör hur höga avgifter nätföretagenkan ta ut. Ei vill att intäktsramarna beräknas på ett annat sätt än idag. Det är viktigt att elnätsföretagen kan utveckla sina elnät och investera där det behövs. Men det måste ske så kostnadseffektivt som möjligt, så att elnätsavgiften inte blir högre än nödvändigt.

En statlig offentlig utredning föreslog i oktober 2023 att EI skulle få större mandat att utforma metoderna för beräkning av kommande intäktsramar.
Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät Länk till annan webbplats.(Regeringen.se)

Utredningens förslag resulterade i en proposition som beslutades av riksdagen i november 2025.
Regelverket för framtidens el- och gasnät (Betänkande 2025/26:NU10 Näringsutskottet) | Sveriges riksdag Länk till annan webbplats.(Riksdagen.se)

I och med att de nya reglerna finns på plats har Ei möjlighet att ta fram en ny metod för att besluta intäktsramarna för perioden 2028–2031.
Följ Ei:s utvecklingsarbete om intäktsramar för elnät och gasnät

Regleringen styr inte på vilket sätt nätföretagen använder de vinster som genererats från verksamheten.

Det effektiviseringskrav som finns i elnätsregleringen syftar till att ge incitament till elnätsföretagen att bli mer effektiva i sin verksamhet och att resultatet av effektiviseringen också ska komma kunderna till godo.

När förhandsregleringen av elnätsföretagens intäkter infördes 2012 fanns ett generellt effektiviseringskrav på 1 procent per år på löpande påverkbara kostnader. Sedan dess har effektiviseringskravet förfinats och utvecklats.

De allra flesta räntor i samhället (exempelvis bolåneräntor, andra låneräntor och avkastningskrav) uttrycks i nominella termer. En nominell ränta inkluderar den allmänna prisutvecklingen i samhället, det vill säga inflationen. En nominell ränta innebär alltså en avkastning uttryckt i löpande prisnivå.

En real ränta är en ränta exklusive inflationen. Den visar den verkliga avkastningen på din investering när justering för inflationen har tagits med i beräkningen, det vill säga hur den faktiska köpkraften utvecklas. Lite förenklat motsvarar den reala räntan den nominella räntan minus inflationen.

En real ränta kan därför inte jämföras med en nominell ränta. Det är den nominella kalkylräntan som ska jämföras med andra räntor och avkastningskrav på marknaden.

Några exempel för att visa skillnaden:

• Om en investering ger 5 procent i nominell avkastning, men inflationen är 2 procent, innebär det att den reala avkastningen på investeringen är cirka 3procent.
• Anta att lönerna i februari 2024 ökade med 4,1 procent jämfört med året innan. Det är den nominella löneökningen. Samma månad var inflationen (KPI) 2,8 procent. Reallöneökningen var då 1,3 procent.
• På ett sparkonto hos en stor bank går det att få en ränta på 2,45 procent, det är den nominell räntan. Om inflationen samtidigt är 2 procent är den reala räntan 0,45 procent.

Räntan i intäktsramsregleringen

För intäktsramsregleringen som fastställer ett avkastningskrav innebär det att avkastningskravet kan uttryckas som en nominell kalkylränta eller som en real kalkylränta.

Företagen vet därmed vilken avkastning som gäller under en tillsynsperiod.

I den svenska regleringen uttrycks avkastningen som en real kalkylränta, det vill säga exklusive inflation. Den kalkylräntan kan därför inte jämföras med andra räntor i samhället utan att dessa har justerats för inflation.

Regleringen ger istället ersättning för inflation i kapitalbasen.

Ei har sett att det finns brister i den nuvarande regleringen som har inneburit att elnätsföretagen överkompenserats i förhållande till sina faktiska kostnader.

Den huvudsakliga bristen i den nuvarande metoden som används för att fastställa intäktsramarna är att elnätsföretagets anläggningar värderas till vad motsvarande anläggningar skulle ha kostat idag (nuanskaffningsvärde). Ei anser att de i stället borde värderas till verkligt anskaffningsvärde.