Skydd av arter

Ei prövar om er verksamhet är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2–5 §§ miljöbalken. Artskyddsförordningen är att betrakta som en precisering av hänsynsreglerna.

Det innebär att Ei bedömer hur ledningen påverkar fridlysta och rödlistade arter. Det är viktigt att Ei har tillgång till ett tillräckligt underlag för att kunna göra denna bedömning. Förekomst av fridlysta arter ska utredas så tidigt som möjligt för att i första hand undvika dem. Om det finns fridlysta arter ska det tydligt framgå i er ansökan vilka skyddsåtgärder ni vidtar för att minska eventuell påverkan på dem.

I sista hand, om det inte går att undvika sådan påverkan som riskerar att utösa förbud enligt artskyddsförordningen, är det länsstyrelsen som prövar er dispensansökan. För vissa arter är det svårt att få dispens. Därför är det mer fördelaktigt att hantera påverkan på arten i ett samråd tidigare i processen än att invänta en dispensprövning.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer behöver ni inte inventera samtliga alternativa linjedragningar inför att ni väljer ledningssträckning. Däremot måste ni skaffa er ett tillräckligt underlag för att bedöma om er ansökan är förenlig med de skyddsbestämmelser som omfattar fåglar.

Situationer då fågelinventeringar vanligtvis inte är nödvändiga är när

• ledningen planeras i exploaterade miljöer (till exempel industriområde eller stadsmiljö), eller när
• fågellivet redan är väldokumenterat.

För att Ei ska kunna följa ert resonemang rekommenderar vi att ni förklarar varför ni väljer att inte genomföra riktade inventeringar.

Samtliga fågelarter i Sverige är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Vid byggnation av kraftledning kan förbud utlösas genom skogsavverkning och andra markarbeten som kan medföra risk för att fåglar dödas eller att deras bon och ägg förstörs, även om det inte är åtgärdernas egentliga syfte. Sådana åtgärder kan, i skogsområden som hyser häckande fåglar, alltså motivera skyddsåtgärder även om det rör sig om triviala arter.

Läs även Naturvårdsverkets nyhet: Analys av EU-dom: Förtydligat skydd av fåglar under häckningstid Länk till annan webbplats.

Det är också förbjudet att störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om störningen får väsentlig betydelse med hänsyn till fågeldirektivets syfte att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå.
Till skillnad från övriga punkter i 4 § artskyddsförordningen är störning alltså inte förbjudet på individnivå. För att undvika otillåten störning behöver ni särskilt ta hänsyn till sådana arter som är känsliga för störningar eller kollisioner till följd av byggnation eller drift av kraftledningar eftersom det kan påverka arten eller dess livsmiljö på ett sådant sätt att det kan försvåra bibehållandet av artens population på en tillfredsställande nivå.
Naturvårdsverkets vägledning säger att följande grupper bör prioriteras:

• Arter markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1 (betyder att de är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv).
• Rödlistade arter.
• Arter vars populationer har minskat med 50 procent eller mer sedan 1980.

Ni måste bedöma i det enskilda fallet vilka arter som behöver beaktas vid risk för störning. En åtgärd som sker i ett område av särskild vikt för en annan fågelart än de som passar in i ovanstående kategorier kan fortfarande vara relevant att utreda om det kan försvåra bibehållandet av artens lokala population på en tillfredsställande nivå. En tillfredsställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom hela sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå.

Att tänka på när ni genomför en artskyddsutredning för fåglar

• Har NVI:n visat att vissa områden har ett rikt fågelliv?
• Vilka åtgärder kan riskera att döda respektive störa fåglar? Vilka av dessa åtgärder bör ske utanför häckningstid?
• Kan avverkningen utöver att orsaka buller även förstöra fågelarters livsmiljö? Kan det finnas risk för att bon och ägg förstörs? Går det i så fall att minska den påverkan genom anpassad sträckning alternativt skyddsåtgärder, så som att spara buskar och grova träd?
  

Naturvårdsverket listar vilka arter som är särskilt känsliga vid byggnation och drift av kraftledningar i pdf-format Länk till annan webbplats. (naturvardsverket.se)

Skogsstyrelsen listar vilka arter som kräver särskild hänsyn vid avverkning i skog Länk till annan webbplats. (skogsstyrelsen.se)

Utöver fåglar behöver ni ta särskild hänsyn till arter som är markerade N eller n i bilaga 1 eller som har ett strikt eller förstärkt skydd enligt bilaga 2 till artskyddsförordningen. Tänk på att dessa skyddsbestämmelser även omfattar fortplantingsområden.

Sedan 1 november 2026 gäller nya bestämmelser för de nationellt fridlysta arterna. Här kan ni läsa Ei:s nyhet som publicerades inför lagändringarna 2026-10-12 Nya bestämmelser om artskydd får betydelse vid tillståndsansökan om kraftledningar

Kom ihåg att redogöra för hur ni har avgränsat vilka arter som ingår i utredningen (i inventeringar och utdrag från Artportalen Länk till annan webbplats.) samt hur ni bedömt om de påverkas eller inte.

Alla grod- och kräldjur är fridlysta i Sverige. De flesta har ett strikt skydd enligt 4 a § artskyddsförordningen. Det är förbjudet att döda eller skada individer. Förbudet omfattar även viktiga livsmiljöer som lekplatser och övervintringsplatser.

Åkergroda, större vattensalamander, långbensgroda och hasselsnok är exempel på arter som omfattas av detta skydd. Hänsyn till arten krävs oavsett om den är livskraftig eller inte.

Ändrade bestämmelser för nationellt fridlysta arter

Den 1 november 2026 infördes fyra skyddsnivåer bland de nationellt fridlysta arterna. För arter som endast har ett grundläggande skydd gäller förbud mot att avsiktligt döda eller skada individer, medan åtgärder som har ett annat syfte inte omfattas.

Det innebär att dessa inte omfattas av förbud vid exempelvis byggnation av en kraftledning. Bland de nationellt fridlysta groddjur som omfattas av bestämmelserna i 5 a § artskyddsförordningen, återfinns en art med nivån ”förstärkt skydd”, vilket är gotlandssnok. Den har ett strängt skydd som exempelvis aktualiseras om en åtgärd riskerar att påverka övervintringsplatser.

Ta reda på vilka miljöer som är viktiga för groddjur

Ett bra sätt att ta reda på om det finns risk att påverka fridlysta groddjur eller kräldjur är att tidigt genomföra en förstudie, särskilt om det finns kända eller potentiella livsmiljöer.

• Miljöer som kan nyttjas av groddjur
• Småvatten (används vid lek)
• Fuktig skog, gärna med inslag av murkna trädstammar och stubbar
• Rösen och stenmurar
• Håligheter (till exempel gamla sorkgångar).

Stenrösen och håligheter nyttjas även av kräldjur som övervintringsplatser. Vissa grod- och kräldjur, till exempel strandpadda och hasselsnok nyttjar även sandblottor.

När behövs en riktad inventering?

Även om ni undviker småvatten och diken som används som lekvatten kan groddjurens habitat på land påverkas.

Om det finns indikationer på att groddjur förekommer i området kan ni behöva göra riktade inventeringar för att ta reda på vilka arter som finns där och hur de använder området. Utan den informationen är det svårt att avgöra om de planerade åtgärderna är tillåtna enligt artskyddsförordningen.

Ta stöd av inventerare vid bedömning av om en inventering av groddjur behövs. Ni kan även stämma av era bedömningar med länsstyrelsen och beskriva hur ni resonerat kring vilka inventeringar som behövs. Lekvattnet är groddjurens reproduktionsplats.

Den lokala populationens hemområde runt lekdammen bör betraktas som respektive arts vilo- och övervintringsplats. Områdets storlek kan variera beroende på vilken art och miljö det gäller.

Exempel på lämpliga hänsyns- och skyddsåtgärder för groddjur

• Undvik att köra eller placera stolpar i våtmarksområden, översvämningsdiken och småvatten, särskilt under perioden mars till oktober. Övervintringsperiod kan variera något beroende på art och klimatzon.
• Lämna kvar död ved.
• Undvik att påverka övervintringsplatser. Om ni behöver utföra åtgärder vid exempelvis stenrösen, håligheter eller död ved nära ett lekvatten bör arbetet genomföras under sommaren när groddjuren huvudsakligen finns i sina lekvatten.
• Skärma av ytan där åtgärder planeras med groddjursstängsel innan åtgärder påbörjas.

För kräldjur är det överlag tillräckligt att ta hänsyn till potentiella övervintringsplatser genom att undvika att påverka stenrösen och stenmurar. För hasselsnok och sandödla som är strikt skyddade enligt 4 a § och som dessutom är rödlistade, kan särskild hänsyn krävas till den lokala populationen.

Ta stöd av sakkunnig vid planering av hänsyns- och skyddsåtgärder.

Om ni är osäkra på om ert projekt kräver dispens rekommenderar Ei att ni samråder med länsstyrelsen med en beskrivning av ärendet och med frågeställningen om åtgärderna kan anses dispenspliktiga.

Alla fladdermöss är fridlysta i Sverige. På den här sidan hittar ni information om vilka utredningar om fladdermöss som kan vara lämpliga att göra, vilken hänsyn ni behöver ta och förslag på hur ni redovisar underlaget i ansökan:

Vägledning fladdermöss i nätkoncessionsärende

Vissa arter har en skyddsklassning vilket innebär att fynduppgifter inte får offentliggöras. Det beror på att de kan hotas av exempelvis störning, insamling eller förföljelse.

SLU Artdatabanken beslutar i samråd med expertkommittéer om vilka arter som ska skyddsklassas. Det innebär bland annat att arterna bedöms utifrån aktuell hotbild och tilldelas en skyddsklass som motsvarar en viss diffuseringsgrad.

Sekretessklassade uppgifter

I er ansökan ska det tydligt framgå om ni har inhämtat information om skyddsklassade arter. Om dokumentet innehåller sekretessklassade uppgifter ska ni alltid döpa filen till SEKRETESS (helst med versaler), och därefter ange vad dokumentet innehåller.

Mer information om hur ni namnger bilagor finns på sidan Ansökan om nätkoncession för linje.