2026-10-12 05:47:23
Energidelning - Frågor och svar
Här samlar vi frågor och svar angående de regler om energidelning som finns i det omarbetade elmarknadsdirektivet.
Denna information vänder sig i första hand till energiföretag.
Regler om energidelning
Riksdagen har beslutat om en ny elmarknadslag (2026:1281) Länk till annan webbplats. som innehåller regler för energidelning. Den nya elmarknadslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
De regler som gäller idag finns i det omarbetade elmarknadsdirektivet Länk till annan webbplats. (direktiv (EU) 2019/944) artikel 15a.
Energidelning innebär att elproduktion kan delas mellan olika inmatnings- och uttagspunkter inom samma elområde. Det gör det möjligt för en elanvändare att tillgodoräkna sig el som produceras på en annan plats.
För att det ska räknas som energidelning måste den el som delas produceras med förnybara energikällor. Syftet med energidelning är att möjliggöra för saminvesteringar i förnybara produktionsanläggningar. Genom det kan användningen av lokal och förnybar el öka samtidigt som redan befintlig produktion kan nyttjas mer effektivt. Ett exempel är att el från solceller på en anläggning används för förbrukning i en annan anläggning.
Elhandelsföretaget ska dra av den delade elen från kundens uppmätta förbrukning men behåller balansansvaret för elanvändningen i uttagspunkten.
Reglerna utgör ett ramverk som gör energidelning möjlig. I praktiken kommer det fortfarande att krävas samarbete mellan de berörda elhandelsföretagen och deras balansansvariga. De kan till exempel behöva ingå avtal för att hantera balanskostnader.
Frågor och svar om energidelning
Får vem som helst dela eller ta emot delad el?
Nej, en elanvändare får inte delta i energidelning om elanvändaren sysselsätter fler än 250 personer och har antingen en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro. Förbudet gäller bara om den sammanlagda installerade kapaciteten hos de produktions- och energilagringsanläggningar som används för energidelningen överstiger 6 megawatt.
Mellan vilka anläggningar kan man dela el?
El kan delas mellan anläggningar som är anslutna till elnätet, det vill säga mellan inmatnings- och uttagspunkter. Anläggningarna kan ha olika elnätsabonnemang, elavtal, elnätsföretag och elhandelsföretag, men de måste finnas inom samma elområde. De kan också finnas på anläggningar som ägs av olika personer.
Kan man dela el mellan nätområden med olika nätägare?
Ja, det är möjligt om anläggningarna finns inom samma elområde.
Kan man dela el med sig själv?
Ja, det går att dela el med sig själv, det vill säga mellan anläggningar som ägs av samma person förutsatt att anläggningarna ligger i samma elområde.
Får kunden ta betalt för att dela el?
Ja. Den som delar el kan antingen ge bort elen utan ersättning, till exempel från sin sommarstuga till sitt permanentboende, eller ta betalt för elen. Priset bestäms mellan parterna.
Vad kommer det kosta att dela eller ta emot delad el?
Elhandelsföretag och andra marknadsaktörer får ta betalt för att hantera energidelning, men avgifterna måste vara objektivt och sakligt motiverade. De får däremot inte ta betalt för den el som delas.
De kostnader som kan uppstå för de berörda elhandelsföretagen är främst balanskostnader och kostnader för administration. Vi vet inte hur mycket det kommer att kosta att delta i energidelning. Kostnaderna kommer att bestämmas på marknaden, bland annat utifrån efterfrågan.
En balanskostnad uppstår när det blir skillnad mellan den el som planerats och den el som faktiskt produceras eller förbrukas. Eftersom elsystemet hela tiden måste vara i balans – lika mycket el in som ut – behöver sådana avvikelser rättas till i efterhand. Kostnaderna för detta fördelas på de elhandelsföretag som har orsakat obalanserna.
Hur påverkas energiskatten och elnätsavgiften?
Energiskatten och elnätsavgiften får inte påverkas av att man delar eller tar emot delad el, enligt EU-krav. Den som deltar i energidelning ska betala samma energiskatt och elnätsavgift för den el som har transporterats genom elnätsföretagens elnät, som vid vanlig elanvändning.
När kan man börja dela energi?
Elmarknadslagen träder i kraft den 1 januari 2027. Från och med då blir det formellt möjligt att dela energi. Det återstår dock en del arbete innan energidelning kan fungera i praktiken. Marknaden behöver utvecklas, och det kan till exempel behöva tas fram lösningar för att hantera energidelning.
Vilka ytterligare regler behöver komma på plats?
För att den nya elmarknadslagen Länk till annan webbplats. ska kunna tillämpas fullt ut kommer regeringen i närtid även att fatta beslut om ett antal förordningar. Ei väntas bland annat få ett flertal bemyndiganden om att ta fram föreskrifter kopplade till ändringarna i lagen.
Hur gör man för att dela eller ta emot delad el?
Om en elanvändare ska dela el med någon annan än sig själv behöver elanvändaren först sluta avtal med den elanvändare elen ska delas med. Sedan behöver de hitta ett elhandelsföretag som kan genomföra energidelningen på villkor som alla parter är nöjda med.
De som vill dela el kan ta hjälp av en så kallad organisatör av energidelning.
Vad är en organisatör av energidelning?
En organisatör av energidelning är en aktör som deltagarna utser för att sköta administration, kommunikation, avtal och andra praktiska frågor som rör energidelningen.
Vad är skillnaden mellan energidelning och energigemenskaper?
En energigemenskap är en sammanslutning av medlemmar som producerar, använder, lagrar eller säljer energi inom gemenskapen. Medlemmarna i en energigemenskap kan dela el med varandra.
Energidelning kan dock ske mellan två parter som inte ingår i en energigemenskap. Parterna behöver endast en överenskommelse om att dela energi. Mer information om energigemenskaper finns i Energimyndighetens rapport ER 2024:20. Länk till annan webbplats.