Vägledning fladdermöss i nätkoncessionsärenden

Fladdermöss är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen

Det innebär att de inte avsiktligt får störas och att deras fortplantningsområden och viloplatser ska skyddas från skada eller förstörelse.

Fladdermöss kan skadas direkt genom att träd som nyttjas för kolonier eller övervintring avverkas, eller indirekt genom att livsmiljöer fragmenteras. Ei rekommenderar därför att ni tidigt i processen tar reda på om fladdermöss kan finnas längs den planerade ledningssträckningen. I en förstudie går det att identifiera potentiella livsmiljöer genom att analysera kartor tillsammans med kontroller av befintliga naturvärdesinventeringar och uppgifter i Artportalen.

Så avgör ni om inventering behövs

Om en inventering i fält behövs beror på förhållandena i det aktuella området. Börja därför med en förstudie för att bedöma om det finns potentiellt lämpliga livsmiljöer eller andra konkreta indikationer på att området har en viktig funktion för fladdermöss. För fladdermöss finns särskilda habitatmodeller som bygger på analyser av kartor (Prebat).

Om förstudien visar att det finns potentiellt lämpliga habitat eller andra indikationer på förekomst kan det behövas en inventering i fält. Inventeringen kan då ge ytterligare underlag om vilka arter som förekommer och hur området används. Ni kan ha dialog med inventeraren som genomfört förstudien och med länsstyrelsen för att få stöd i bedömningen av om en fladdermusinventering behövs.

I första hand bör värdefulla naturmiljöer som hyser fridlysta arter undvikas. Om det inte är möjligt kan skyddsåtgärder behöva vidtas för att undvika att artskyddsförordningens förbud aktualiseras.

Det kan exempelvis innebära att bevara träd som kan användas för fortplantning eller vila och att undvika arbeten under känsliga perioder.

Exempel på viktiga livsmiljöer för fladdermöss

• Hålträd, byggnader, gruvor, stenblock och grottor.
• Inslag av äldre skog, kantzoner och bryn.
• Födosöksområden med hög insektsproduktion, till exempel sjöar.

Tänk på att fladdermöss kan använda olika delar av landskapet för fortplantning, vila och jakt och är ofta beroende av att lämpliga miljöer finns inom ett visst avstånd och har samband med varandra. Om en viktig fortplantnings- eller födosöksmiljö förlorar sin funktion kan det alltså få betydelse för om fladdermössen kan fortleva i området.

Viktigt att tänka på kring fladdermöss

Kom ihåg att det saknas kunskap om fladdermössens utbredning och förekomst i stora delar av Sverige, särskilt i norra Sverige. En avsaknad av fyndrapporter i Artportalen innebär därför inte nödvändigtvis att fladdermöss saknas i landskapet.

Eftersom fladdermöss är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen har de ett strikt skydd oavsett om åtgärderna påverkar artens bevarandestatus eller inte. Däremot kan de olika arternas status lokalt, regionalt och nationellt vara avgörande för om det är möjligt att få dispens eller inte. Därför är det särskilt viktigt att undvika påverkan på hotade arter.

Om ni har konstaterat att det finns kolonier i närheten behöver ni vara särskilt uppmärksamma. Att avverka ett hålträd som nyttjas av fladdermöss kan kräva en dispensprövning hos länsstyrelsen, även om det sker under en period då de inte nyttjar trädet, eftersom det kan påverka fladdermössens möjligheter att fortleva i området. Trädlevande fladdermöss nyttjar ofta en rad olika koloniträd under sommaren. Varje hålträd är därför värdefullt.

Vilka skyddsåtgärder som är lämpliga beror på art, livsmiljö och projektets förutsättningar.

Det behöver därför finnas tillräckligt underlag för att bedöma vilka skyddsåtgärder som behövs. Om förstudien och övrigt befintligt underlag inte ger tillräcklig kunskap kan en inventering i fält behövas.

Frågor ni kan ställa er om ni påverkar fladdermusområden

• Finns det tillräckligt underlag för att bedöma hur fladdermöss och deras livsmiljöer kan påverkas
• Använder fladdermössen området för fortplantning, övervintring eller för vila? Går det att anpassa åtgärderna till tidpunkter när området inte nyttjas av fladdermöss?
• Finns det risk för att fladdermöss förlorar områden för fortplantning, vila och övervintring? Eller kan de tillgodose sina behov i närområdet? Krävs det anpassningar och skyddsåtgärder för att populationerna ska finnas kvar i området?
  

Exempel på lämpliga hänsyns- och skyddsåtgärder för fladdermöss

• Identifiera och spara skyddsvärda träd, särskilt äldre träd med håligheter, sprickor eller andra strukturer som kan användas som viloplats eller koloniplats av fladdermöss.
• Spara döda träd med håligheter och löst sittande bark, som är viktiga viloplatser för många arter, speciellt de migrerande.
• Lämna högstubbar och död ved för att gynna insekter.
• Undvika avverkning och enteprenadarbeten under den känsligaste perioden för fladdermössen när honorna bildar kolonier och föder sina ungar, det vill säga juni–juli för de flesta arter, men maj–augusti för arterna inom släktet Pipistrellus (dvärgpipistrell, trollpipistrell och sydpipistrell).
• Ta hänsyn till såväl kända som potentiella övervintringsplatser som grottor, berghällar med sprickbildning, blockhav och klapperstensfält.
• Ta stöd av sakkunnig i samband med detaljprojektering för att anpassa hänsyns- och skyddsåtgärder.
• Undvika påverkan på våtmarker, sumpskogar och andra vattenanknutna miljöer som är viktiga för insektsproduktion och födosök.