Nya bestämmelser om artskydd får betydelse vid tillståndsansökan om kraftledningar

Från och med den 1 november 2026 införs nya artskydds­bestämmelser för de nationellt fridlysta arterna. Vissa arter som tidigare varit skyddade kommer inte längre att omfattas av skydd medan nya arter tillkommer. De nya bestämmelserna får betydelse när elnätsföretag ska ansöka om tillstånd att bygga kraftledningar.

Energimarknadsinspektionen (Ei) ansvarar för att pröva och besluta om elnätsföretag ska få tillstånd (koncession) att bygga kraftledningar eller inte. Ett elnätsföretag som ansöker om koncession behöver ta reda på vilka naturvärden som finns i det aktuella området samt, om och hur dessa i så fall kan påverkas av ledningen.

I juli fattade regeringen beslut om ändrade regler för nationell fridlysning och en ny lista över vilka arter som omfattas. Fridlysningsbestämmelserna har anpassats utifrån arternas bevarandestatus och skyddsbehov. Vissa vanligare arter får ett svagare skydd medan de arter som är mycket hotade får ett starkare skydd.

Artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser består av två delar: dels bestämmelser som följer av EU:s lagstiftning, dels nationella regler som bara gäller i Sverige. Det är de nationella reglerna som ändras den 1 november 2026.

Knärot inte längre skyddad vid avverkning

Exempel på arter som tidigare haft betydelse i koncessions­prövningar är backsippa och knärot. Genom den uppdaterade artlistan kommer backsippa inte längre att vara fridlyst medan knärot får ett svagare skydd, som syftar till att förhindra att växten plockas eller grävs upp.

Nya arter blir fridlysta

Många av de arter som omfattas av de nya fridlysnings­bestämmelserna är mycket sällsynta. Exempelvis ska flera hotade svampar, lavar och insekter bli fridlysta enligt de nya bestämmelserna, varav flera är knutna till skogar som aldrig varit kalavverkade, så kallade kontinuitetsskogar.

– Om det finns risk för att arbetet med en planerad ledning får betydande påverkan på en skyddad art är det viktigt att frågan utreds tidigt i ansöknings­processen och tas upp i samrådet med länsstyrelsen. Det är även viktigt att Ei kan följa hur elnätsföretaget har resonerat kring urvalet av artinventeringar och hur de bedömer att berörda arter kan påverkas av den planerade ledningen. På så sätt får vi ett tydligare underlag för vår prövning, säger Ulrica Andersson, miljöexpert på Ei.

Igelkotten får skydd för viktiga livsmiljöer

De nya bestämmelserna innebär att även däggdjur och fiskar kan omfattas av nationell fridlysning. Bland de arter som tillkommer finns bland annat ål, havsnejonöga, flodpärlmussla och igelkott.

En viktig nyhet är att vissa arter inte bara skyddas som individer utan även får ett skydd för sina fortplantningsområden och viloplatser. Detta liknar det skydd som sedan tidigare gäller för arter som omfattas av 4 a § artskydds­förordningen.

Äldre ansökningar påverkas bara i vissa fall

Ändringarna träder i kraft den 1 november i år. För ansökningar som kommit in före den 1 november gäller i huvudsak äldre bestämmelser. De nya reglerna ska dock tillämpas om de innebär ett mindre ingripande skydd än de tidigare reglerna.

Ei följer utvecklingen av praxis

De nya bestämmelserna innebär både att vissa arter som tidigare krävde hänsyn får minskad betydelse och medan nya arter och livsmiljöer kan behöva beaktas i tillståndsprocessen för kraftledningar.

– Både myndigheter och elnätsföretag kommer att behöva följa praxisutvecklingen, säger Charlotta Jigvall, jurist på Ei.