Vägledning groddjur och kräldjur nätkoncession för linje

Alla grod- och kräldjur är fridlysta i Sverige

Vilket skydd en art har beror på vilken bilaga till artskyddsförordningen den finns i. För att kunna bedöma om byggnationen riskerar att påverka fridlysta grod- eller kräldjur, eller de livsmiljöer som omfattas av skydd, behöver ni först ta reda på vilka arter som kan förekomma längs den planerade ledningssträckan. Det ger underlag för att bedöma vilka eventuella skyddsåtgärder som ni behöver vidta.

Olika skyddsbestämmelser gäller för olika arter

Arter som omfattas av art- och habitatdirektivet skyddas enligt 4 a §, medan övriga grod- och kräldjur är nationellt fridlysta och omfattas av 5 a eller 6 §.

4 a § innebär

• Införande av art- och habitatdirektivet. Större vattensalamander, klockgroda, åkergroda, långbensgroda, gölgroda, lökgroda, stinkpadda, grönfläckig padda, lövgroda, sandödla och hasselsnok omfattas.
• Förbud mot att avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa dem, avsiktligt förstöra eller samla in ägg samt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden.
  

Dispens kan endast beviljas om det inte finns någon annan lämplig lösning, det inte förvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde och kraftledningen uppfyller kraven enligt kategori C i 3 p. 14 § artskyddsförordningen, det vill säga att den behövs av tvingande skäl som har ett väsentligt allmänintresse.

5 a § innebär

• Ett nationellt skydd för djur som omfattas av strikt eller förstärkt skydd. Bland grod- och kräldjuren omfattas gotlandssnok. Arten har ett förstärkt skydd, vilket innebär att byggnation av en kraftledning kan omfattas av förbuden om åtgärden exempelvis riskerar att skada eller förstöra artens fortplantningsområden eller viloplatser.
• Förbud mot att avsiktligt fånga eller döda djur, störa dem om det påverkar den berörda artens bestånd, förstöra eller samla in ägg, rom eller larver samt skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
  Dispens kan beviljas om det inte finns någon annan lämplig lösning, det inte förvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde eller om kraftledningen behövs av tvingande skäl som har ett väsentligt allmänintresse.

6 § innebär

• Ett grundläggande skydd av vilda djur. Bland grod- och kräldjuren omfattas huggorm, kopparödla, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda, vanlig snok och ätlig groda.
• Förbud mot att avsiktligt döda, skada eller fånga djur samt att ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.
  Förbuden enligt 6 § utlöses endast om det är uppenbart att syftet är att döda, skada eller störa djuren (se 9 a § artskyddsförordningen). Det aktualiseras inte vid exempelvis byggnation av en kraftledning när syftet med åtgärden är ett annat än att skada, döda eller samla in djuren. Ni behöver därför inte redovisa dessa arter i er artskyddsutredning.
  

Ta reda på vilka miljöer som kan vara viktiga för groddjur och kräldjur

Ett bra sätt att ta reda på om det finns risk att påverka fridlysta groddjur eller kräldjur är att tidigt genomföra en förstudie. Det är särskilt viktigt om det finns uppgifter om förekomst av arter alternativt kända eller potentiella livsmiljöer längs ledningssträckan.

Miljöer som kan nyttjas av groddjur

• Småvatten och andra lämpliga lekvatten
• Fuktiga miljöer
• Död ved och stubbar
• Rösen, stenmurar och blockmarker
• Håligheter (till exempel gamla sorkgångar)
• Sandiga och grusiga marker

Vilka miljöer som är viktiga skiljer sig mellan olika arter. Stenrösen och håligheter nyttjas även av kräldjur som övervintringsplatser. Vissa grod- och kräldjur nyttjar även sandblottor (strandpadda och hasselsnok).
Lekvatten och närliggande landmiljöer kan vara fortplantningsområden eller viloplatser.

Hur stort område som är relevant och vilken funktion olika miljöer har varierar mellan arter och platser och behöver därför bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.

När behövs en riktad inventering?

Att endast genomföra en förstudie utan efterföljande inventering kan vara tillräckligt om

• viktiga livsmiljöer saknas
• påverkan kan undvikas genom anpassningar av sträckning, metoder eller skyddsåtgärder
• vattenmiljöer inte bedöms vara funktionella lekvatten.

Om förstudien visar att det finns lämpliga lekvatten eller andra potentiella livsmiljöer som kan påverkas kan ni behöva genomföra en inventering. Det gäller särskilt om det finns indikationer på förekomst av groddjur eller om det saknas tillräcklig kunskap om vilka arter som förekommer och hur de nyttjar området. Utan sådan kunskap kan det vara svårt att bedöma om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga och om åtgärden är förenlig med artskyddsförordningen.

Om inventeringen visar förekomst av skyddade arter i flera berörda livsmiljöer kan även andra potentiella livsmiljöer inom påverkansområdet behöva undersökas.

Ta stöd av inventerare vid bedömning av om en inventering av groddjur behövs. Ni kan även stämma av era bedömningar med länsstyrelsen och beskriva hur ni resonerat kring vilka inventeringar som behövs.

Exempel på lämpliga hänsyns- och skyddsåtgärder för groddjur

Vilka hänsyns- och skyddsåtgärder som är lämpliga beror på vilken art som förekommer, hur arten använder området och vilken påverkan som kan uppstå.

Exempel på åtgärder är

• Undvik körning, stolpplacering och andra markarbeten i eller i direkt anslutning till lekvatten och andra viktiga livsmiljöer. Anpassa vid behov tidpunkten för arbetena efter vilken art som förekommer och hur arten nyttjar området.
• Undvik att ta bort död ved, stubbar, stenrösen och andra strukturer som har betydelse som vilo- eller övervintringsplatser. Om påverkan måste ske bör åtgärden äga rum under sommaren när groddjuren huvudsakligen finns i sina lekvatten.
• Vid behov använda groddjursstängsel för att hindra djur från att ta sig in i arbetsområdet.
  

Skyddsåtgärder för kräldjur

För kräldjur kan det vara viktigt att undvika påverkan på exempelvis stenrösen, stenmurar, sandiga miljöer och andra platser som används för fortplantning, vila eller övervintring. Ta stöd av sakkunnig när ni planerar hänsyns- och skyddsåtgärder.

Beskriv i ansökan vilka åtgärder ni avser att vidta och vilken påverkan som återstår efter åtgärderna. Om det finns osäkerhet om den planerade åtgärden är förenlig med artskyddsförordningen eller om dispens kan krävas bör frågan tas upp med länsstyrelsen.