Fler möjligheter finns att använda flaskhalsinkomster utifrån dagens regelverk

Flaskhalsinkomster kan användas till fler åtgärder än vad som görs i dag, så länge åtgärderna bidrar till att hantera kapacitetsbegränsningar i elsystemet. Det är en av slutsatserna i Energimarknadsinspektionens (Ei:s) rapport om hur flaskhalsinkomster får användas enligt gällande regelverk och om det finns andra samhällsekonomiskt effektiva användningsområden än vad dagens regler tillåter.

Flaskhalsinkomster uppstår när det finns begränsningar i överföringskapaciteten mellan elområden. Under senare år har dessa inkomster ökat kraftigt i Sverige och flera andra europeiska länder, vilket har lett till diskussioner om hur flaskhalsinkomster får användas och om regelverket bör förändras.

– Vår bedömning är att regelverket inte är så snävt som det ibland kan uppfattas. Det finns utrymme att pröva fler åtgärder, exempelvis energilagring, flexibilitetslösningar och vissa investeringar i lokal- och regionnät. Det väsentliga är att åtgärderna hanterar eller minskar kapacitetsbegränsningarna i elsystemet, säger projektledare Linnea Tengvall på Ei.

Funktionen avgör om en åtgärd kan användas

Flaskhalsinkomster får användas för att säkerställa att tilldelad överföringskapacitet är tillgänglig. Flaskhalsinkomster får också användas till att bibehålla eller öka överföringskapaciteten mellan elområden, eller till nätinvesteringar som minskar överbelastningen i elsystemet.

Det är inte tekniken i sig som avgör om en åtgärd kan omfattas av regelverket, utan vilken funktion åtgärden har i elsystemet.

– Det innebär att varje åtgärd behöver bedömas utifrån hur den är utformad och hur den bidrar till elsystemet. Men det är viktigt att komma ihåg att även andra regelverk kan avgöra om åtgärden är möjlig att genomföra, till exempel regler om åtskillnad och statsstöd, berättar Linnea Tengvall.

Förslagen visar på fler möjligheter

Inom regeringsuppdraget tog Ei emot över 100 förslag från aktörer och allmänhet på möjliga användningsområden för flaskhalsinkomster. Ei:s rapport visar att flera av förslagen gäller åtgärder som Svenska kraftnät och Baltic Cable redan har använt flaskhalsinkomster till. Exempelvis har Svenska kraftnät årligen sänkt elnätsavgifterna för sina kunder.

Den rättsliga analysen visar vilka föreslagna åtgärder som kan rymmas inom dagens regelverk och vilka åtgärder som med stor sannolikhet inte ryms inom det. Slutsatserna kan vara relevanta då Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att dels föreslå nya användningsområden för flaskhalsinkomster som ryms inom nuvarande regelverk, dels föreslå användning till andra ändamål än de som specifikt nämns i regelverk.

Sett till de flaskhalsinkomster som Svenska kraftnät har ackumulerat under de senaste åren och till det utrymme som finns i nuvarande regelverk, uppmuntrar Ei Svenska kraftnät att använda en större andel flaskhalsinkomster så att dessa kommer till nytta för elkunder och marknadens aktörer.

Om regeringsuppdraget

I regeringsuppdraget har Ei redogjort för hur flaskhalsinkomster får användas enligt dagens regelverk och analyserat ett antal åtgärder utifrån både regelverket och samhällsekonomiska perspektiv. Rapporten beskriver även hur flaskhalsinkomster uppstår, hur de har utvecklats över tid och hur de används i Sverige och andra europeiska länder.

I arbetet har Ei fört dialog med bland annat europeiska tillsynsmyndigheter, Acer*, Svenska kraftnät och Baltic Cable.

Fotnot: *Acer (The European Agency for the Cooperation of Energy Regulators) är en byrå för samarbete mellan EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet.