Syfte med ledningen

Beskrivningen av syftet med ledningen ska göra det möjligt för oss på Ei att bedöma om ledningen är lämplig från allmän synpunkt (ellagen 2 kap. 6 §).

I beskrivningen av syftet ska det tydligt framgå vilka behov ledningen ska uppfylla, eller vilka problem den ska lösa. Av syftesbeskrivningen ska de positiva konsekvenserna, eller nyttorna, med ledningen framgå. Påverkan på följande faktorer bör beskrivas, i den mån de bedöms vara relevanta i det aktuella fallet:

  • Överföringskapacitet.
  • Driftsäkerhet. Med driftsäkerhet avses elnätets förmåga att klara oförutsedda fel vid normaldrift, så att elleveranserna inte påverkas, eller påverkas så lite som möjligt. När påverkan på driftsäkerhet redovisas i ansökan bör det anges vilken eller vilka aspekter som har varit styrande för investeringen. Exempelvis leveranssäkerhet och/eller redundans, elkvalitet eller annat. Det bör även framgå huruvida åtgärden beror på krav, lag, föreskrift och/eller en generell förbättringsåtgärd.
  • Nätförluster. Med nätförluster avses de förluster som uppstår i överföringen av el och definieras som skillnaden mellan hur mycket el som matas in och hur mycket som tas ut från nätet. Förlusterna kan öka eller minska beroende på vilken typ av investering som görs.
  • Elmarknadsnytta. En investering som ökar överföringskapaciteten mellan elområden möjliggör att el från ett lågprisområde kan exporteras till ett högprisområde och därmed ersätta dyrare produktion. Det innebär en ökad elmarknadsnytta eftersom befintliga produktionsresurser kan användas mer effektivt och kunder med högre betalningsvilja kan nås.

I möjligaste mån bör dessa effekter kvantifieras och värderas ekonomiskt. De positiva effekterna kan sedan vägas mot de kostnader som uppkommer i samband med ledningen.

Alternativredovisning

För att kunna pröva om den ansökta ledningen är lämplig behöver Ei information om de alternativa ledningssträckningar som man som sökande har utrett, vilket framgår av 5 § punkt 5 i elförordningen (2013:208). Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) är skyldigheten att utreda och redovisa alternativ större.

Som sökande lämnar man denna information genom en så kallad alternativredovisning. Formellt ingår alternativredovisningen i MKB:n. Ei önskar dock att alternativredovisningen bifogas som en egen bilaga..

Alternativ ska redovisas med utgångspunkt i verksamhetens art och omfattning. Exempelvis har en längre ledning fler potentiella alternativ än en kortare ledning.

Om sökanden ska göra en specifik miljöbedömning

Om verksamheten kan antas få betydande miljöpåverkan, ska man som sökande göra en specifik miljöbedömning. Detta innebär att vissa av uppgifterna nedan är obligatoriska att redovisa i MKB:n. Detta framgår av 6 kap. 35 § andra punkten miljöbalken och 17 § miljöbedömningsförordningen (2017:966).

Om verksamheten inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan

Om länsstyrelsen har fattat ett beslut om att verksamheten inte medför betydande miljöpåverkan, så behöver man som sökande inte göra en specifik miljöbedömning. Det räcker då att man gör en liten miljökonsekvensbeskrivning. Vad som ska ingå i en liten miljökonsekvensbeskrivning får avgöras från fall till fall. Man måste som sökande ha med de upplysningar som behövs för att Ei ska kunna göra en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan ge upphov till.

Även i dessa fall, där en del av nedanstående uppgifter inte formellt krävs som en del i miljökonsekvensbedömningen, är denna redovisning i regel en viktig del av beslutsunderlaget för Ei. Uppgifterna bör därför alltid redovisas om det inte är uppenbart att de inte behövs. Annars riskerar man som sökande förseningar om uppgifterna visar sig behövas under Ei:s handläggning och Ei tvingas begära in uppgifterna för att kunna avgöra ärendet.

Innehåll i alternativredovisning

Alternativa sätt att uppfylla syftet

Som sökande ska man redovisa de alternativa lösningar till att ansöka om ny nätkoncession/förnya nätkoncessionen som man har utrett. Det kan till exempel vara att göra någon annan åtgärd i elnätet än att bygga en ny ledning. Ei vill även att man anger vilka kostnader och nyttor som är förknippade med de alternativa lösningarna. Vi begär denna information för att klargöra att den föreslagna ledningen är det bästa och/eller rimligaste alternativet för att uppfylla syftet.

Om det är uppenbart att ett redovisat alternativ saknar miljömässiga fördelar, behöver kostnaderna för detta alternativ inte redovisas. I så fall behöver man som sökande motivera detta. Om man bedömer att det helt saknas alternativa sätt att uppfylla syftet, ska man ange och motivera det.

Stråk och sträckningar

Som sökande ska man redovisa de olika stråk och sträckningar som har utretts. Detta för att Ei ska kunna bedöma om den sökta ledningssträckan uppfyller kravet på den mest lämpliga lokaliseringen. Av redovisningen bör skälen för de val man gjort med hänsyn till miljöeffekter framgå. Det är viktigt att det av redovisningen tydligt framgår varför de bortvalda sträckningarna inte är lämpliga.

Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska MKB:n alltid innehålla uppgift om möjliga alternativa platser, och skälen för valet av plats med hänsyn till skillnader i miljöeffekterna mellan den valda platsen och alternativen. Detta framgår av 17 § första punkten miljöbedömningsförordningen (2017:966) jämte 6 kap. 35 § andra punkten miljöbalken.

Teknikval (luftledning, mark- eller sjökabel)

Det är viktigt att redovisa alternativa sätt att utforma ledningen. Det vill säga om ledningen kan utformas som luftledning, markkabel, sjökabel eller en kombination av dessa. Det förordade alternativet ska motiveras utförligt och avfärdade alternativ bör beskrivas ingående.

Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska MKB:n alltid innehålla uppgift om möjliga alternativa utformningar och skälen för den valda utformningen med hänsyn till miljöeffekter. Detta framgår av 17 § första punkten miljöbedömningsförordningen (2017:966) jämte 6 kap. 35 § andra punkten miljöbalken.

Skyddsåtgärder

Utöver att pröva om sökanden har valt det bästa av ett antal utpekade alternativ, behöver Ei ta ställning till om det valda alternativet har fått den bästa möjliga utformningen. Det räcker nämligen inte att det sökta alternativet är bättre än något annat alternativ, om det ändå leder till intrång som hade kunnat undvikas eller minimeras. När man som sökande utformar sitt huvudalternativ ska utgångspunkten vara att intrång ska undvikas eller minimeras. Om sträckningen leder till större intrång på någon specifik plats (till exempel vid en korsning av ett naturreservat eller en passage i närheten av boendemiljö) behöver det alltså övervägas vilka alternativ som finns för att undvika eller minska negativ påverkan. Till exempel kanske man kan välja en annan sträckning, skydda värdefulla träd eller utföra magnetfältssänkande åtgärder.

Ibland kommer man som sökande fram till att det inte är rimligt att vidta en skyddsåtgärd, trots att åtgärden hade kunnat minska påverkan på miljön eller människors hälsa. Då behöver Ei en motivering till detta. Vi behöver nämligen pröva om den sökande har rätt i att det inte är rimligt att kräva att skyddsåtgärden vidtas.

För att Ei ska kunna se att de större intrång som ledningen kommer att medföra är motiverade, behöver vi en redovisning av de platsspecifika skyddsåtgärder som har övervägts och motiveringen till varför de har avfärdats. Vi vill att man som sökande redovisar de ekonomiska och miljömässiga effekterna av skyddsåtgärderna.

Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska MKB:n alltid innehålla uppgift om undersökta möjliga alternativ i fråga om teknik, storlek, omfattning, skyddsåtgärder, begränsningar, försiktighetsmått och andra relevanta aspekter, och skälen för de val som har gjorts med hänsyn till miljöeffekter. Detta framgår av 17 § tredje punkten miljöbedömningsförordningen (2017:966) jämte 6 kap. 35 § andra punkten miljöbalken.

Nollalternativet

Som sökande ska man beskriva det så kallade nollalternativet, det vill säga hur situationen skulle bli om nätkoncession inte beviljas eller förlängs. Man ska beskriva nollalternativet både med avseende på situationen för elnätet och för miljön. Om projektet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan, BMP, så är det i allmänhet tillräckligt att beskriva situationen för elnätet om ledningen inte byggs.

Kostnadsberäkning

För att Ei ska kunna pröva om den ansökta ledningen är lämplig från allmän synpunkt och om den utgör det bästa rimliga alternativet behöver man som sökande bifoga en kostnadsberäkning till ansökan. Att en sådan krävs framgår av 6 § första punkten elförordningen (2013:208). Ei vill även att kostnaden för minst en alternativ sträckning och ett alternativ med annat teknikval beräknas. Om ett avfärdat alternativ har någon miljömässig fördel behöver Ei pröva om det är rimligt att kräva det alternativet. Generellt sett krävs en mer detaljerad beskrivning av kostnaderna vid stora intrång och starka motstående intressen. Om det är uppenbart att alternativen inte har några miljömässiga fördelar så behöver de inte kostnadsberäknas. Som sökande behöver man då istället motivera denna bedömning.

Ansökan bör innehålla uppgifter om både kostnad för att uppföra ledningen (investeringskostnad) och årlig drifts- och underhållskostnad. Investeringskostnaden kan redovisas som en engångssumma vid en given tidpunkt för respektive alternativ (ingen fördelning av kostnader över tid eller nuvärdesberäkning krävs). Därutöver ska beräknade årliga drifts- och underhållskostnader för respektive alternativ redovisas. Kostnaderna ska anges som en årlig summa. Vi behöver både ha uppgifter om kostnader för att uppföra ledningen, och för drift och underhåll eftersom det visar på den totala kostnaden över tid, vilket är viktigt i jämförelsen av olika alternativ.

Kostnadsberäkningen bör redovisas i en tabell, ofta kan det vara tydligast att redovisa beräkningen i en Excel-fil. Redovisningen ska omfatta huvudalternativ, alternativ sträckning och alternativt teknikval. Uppgifter bör finnas om följande:

  • direkta byggkostnader
  • omställningskostnader
  • kostnader för fältprojektering, tillståndsprocess, markanvändning och eventuella avvecklingskostnader.

Kostnaderna för skyddsåtgärder bör också redovisas i en tabell, med för åtgärden relevanta kostnadsposter.

Vid osäkerhet om kostnadernas storlek kan man som sökande ange ett spann inom vilket kostnaderna bedöms hamna.