Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym eller justera uppläsningshastighet.

Bakgrund och genomförande - kommissionsförordningar

År 2009 antogs det tredje europeiska lagstiftningspaketet för el och gas, det så kallade tredje inre marknadspaketet.

Det innebär att EU:s medlemsstater har beslutat att skapa en gemensam inre marknad för el och gas som syftar till att öka försörjningstryggheten, bidra till hållbar energiförsörjning och stärka konkurrensen på el- och gasmarknaderna till nytta för Europas energikunder.

Detaljerade rättsligt bindande regler har förhandlats fram och beslutats i form av kommissionsförordningar (nätföreskrifter och riktlinjer, även kalla nätkoder). Dessa kommissionsförordningar sätter spelreglerna för den gemensamma inre marknaden för el och gas.

Nu genomförs dessa regler vilket betyder att det omgående påverkar el- och gasmarknadens aktörer, till exempel nätföretag, producenter, elhandlare, tillverkare av utrustning, kunder och energitjänsteföretag.

Ei:s uppdrag

Energimarknadsinspektionen (Ei) har i uppdrag att delta i arbetet med kommissionsförordningarna. Vi har bland annat analyserat och sammanfattat innebörden av varje framtagen nätföreskrift och kommissionsriktlinje (kommissionsförordning) i en rapport. I sammanfattningen presenterar vi vad förordningarna förväntas få för konsekvenser för svenska konsumenter, företag och andra aktörer. Den innehåller också en bedömning av vad möjliga avsteg från förordningarna kan innebära. Du hittar rapporten och en sammanfattande broschyr längre ner på sidan.

I regleringsbrevet 2016

I regleringsbrevet (2016) fick Ei uppdrag att utreda behovet av kompletterande nationella föreskrifter med anledning av att några av de nya kommissionsförordningarna hade trätt i kraft, eller förväntades träda i kraft. Regeringens proposition 2017/18:93länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vi bedömde att det i flera fall var nödvändigt med anpassningar av det svenska regelverket med anledning av de nya kommissionsförordningarna.

I regleringsbrevet 2018

I regleringsbrevet för 2018 fick Ei i uppdrag att på ett enkelt sätt sammanfatta hur de nya kommissionsförordningarna och kompletterande regelverken på nationell nivå (inklusive myndighetsföreskrifter) kommer att påverka den svenska elmarknaden och dess aktörer.

Vi gjorde en rapport och en sammanfattande broschyr av rapporten som kortfattat beskriver el- och gasmarknaderna, kommissionsförordningarna, deras konsekvenser och vad som pågår i genomförandet.

Ei:s sammanfattande broschyr om EU-förordningar (även kallad nätkoder)

Så här tas en kommissionsförordning fram

  1. Europeiska kommissionen identifierar och prioriterar
    Första steget i processen är att Europeiska kommissionen identifierar och prioriterar inom vilka områden gemensamma europeiska regler ska tas fram.
  2. ACER tar fram ramriktlinje
    Efter detta steg tar ACER fram ramriktlinjer i samarbete med alla medlemsstaters tillsynsmyndigheter. Innan ACER beslutar om en ramriktlinje erbjuds möjlighet till samråd, och remissynpunkter samlas in muntligt och skriftligt från olika intresseorganisationer. På detta vis har svenska aktörer och intressenter möjlighet att lämna synpunkter.
  3. ENTSO bereder
    När ramriktlinjerna beslutats skriver det europeiska nätverket av transmissionsnätsföretag, ENTSO-E (för el) och ENTSOG (för gas), ett förslag till förordning. Det görs i samarbete med alla europeiska transmissionsnätsföretag. Sverige representeras av Svenska kraftnät för el och Swedegas för naturgas. Även i denna fas genomförs samråd.
  4. ACER granskar
    När ENTSO är klara med ett förslag till förordning granskar ACER förslaget för att bedöma om det är i linje med ramriktlinjen. ACER lämnar ett positivt eller negativt yttrande till ENTSO.
  5. Omarbetning efter ACER:s granskning
    ENTSO justerar förslaget för att sedan låta ACER ta ställning på nytt. Om ACER inte har några invändningar föreslår ACER Europeiska kommissionen att reglerna ska antas.
  6. Förberedande lagstiftningsprocess mellan Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, ACER och ENTSO
    När ACER lämnat ett positivt yttrande till Europeiska kommissionen, är det kommissionens uppgift att se till att reglerna blir juridiskt bindande i form av en förordning. Det innebär att reglerna inte behöver genomföras i den nationella lagstiftningen, eftersom en förordning gäller direkt i varje medlemsstat. De förslag till regler som utarbetats av ENTSO-E respektive ENTSOG går till kommittéförfarande.
  7. Kommittén inleder ett slutförande av förslaget till förordning
    Kommittéförfarandet är medlemsstaternas process för att godkänna en förordning. Under denna process kan texter och innehåll ändras.
  8. Europaparlamentet och rådet godkänner förslaget
    När kommittéförfarandet är avslutat lämnar Europeiska kommissionen förslaget till förordning till Europaparlamentet och rådet. Parlamentet och rådet har 4–6 månader på sig att antingen anta eller förkasta förslaget.
  9. Förordningen träder i kraft
    Europeiska kommissionen antar förordningen vid ett kommissionsbeslutsmöte. Sedan publiceras förordningen i Europeiska unionens tidning (EUT) och träder i kraft 20 dagar efter publicering.

Förordningen börjar gälla direkt i Sverige (eventuella undantag beskrivs i förordningen).

Så här genomförs en kommissionsförordning

  1. TCO (Transmission system operator, det vill säga transmissionsnätsföretag) eller NEMO (nominerad elmarknadsoperatör) förbereder förslag utifrån givet slutdatum i förordningen.
  2. Öppen konsultation (samråd).
  3. TSO eller NEMO skickar in förslaget.
  4. Tillsynsmyndigheter godkänner förslaget eller begär ändringar i förslaget.

Elförordningarna beskriver inom vilka områden mer detaljerade metoder och villkor ska arbetas fram av transmissionsföretagen eller de nominerade elmarknadsoperatörerna, NEMO.

Förslagen lämnas till tillsynsmyndigheterna, som antingen kan godkänna eller begära ändringar av förslaget, en process som får ta högst sex månader.

Vissa metoder och villkor ska tas fram av samtliga transmissionsnätsföretag eller alla NEMO gemensamt, och godkännas av alla tillsynsmyndigheter inom EU. Därefter ska de genomföras.

Andra ska tas fram, godkännas och genomföras på regional nivå eller i en medlemsstat. Historiskt har det skett på nationell nivå och eventuell samordning med aktörer i andra länder har varit frivillig.

Om den grupp av tillsynsmyndigheter som ska samordna sina beslut inte kan komma överens får man inte fatta något nationellt beslut. I sådan fall beslutar ACER om metoderna och villkoren i stället. Innan ACER får ta beslut, måste en majoritet av de nationella tillsynsmyndigheterna vara överens.

Aktörernas intressen bevakas bland annat av en europeisk kommitté av intressenter. Aktörer som distributionsnätsföretag, elhandlare och elproducenter involveras även direkt i utarbetande av metoder och villkor genom att transmissionsnätsföretagen och de nominerade elmarknadsoperatörerna har skyldighet att hämta in synpunkter innan förslagen lämnas till tillsynsmyndigheterna. Ei och övriga tillsynsmyndigheter har även i flera fall valt att genomföra egna samråd.

De godkända metoderna och villkoren ska genomföras av de aktörer som lämnat in respektive förslag, det vill säga berörda transmissionsnätsföretag och NEMO. Tiden för genomförande är ofta en lång process eftersom metoderna och villkoren i många fall kräver utveckling av gemensamma verktyg och IT-strukturer.

Centrala roller i genomförandet av kommissionsförordningarna

Europeiska kommissionen och ACER

Europeiska kommissionen har tagit initiativ till ett flertal förordningar och lotsat förslagen genom beslutsprocessen. Kommissionens roll är också att följa upp att medlemsstaterna följer de beslutade reglerna.

ACER är en myndighet som ska främja samarbetet mellan energitillsynsmyndigheterna i Europa. Den har haft en viktig roll i arbetet med att ta fram förordningarna. ACER tar över beslutsfattandet om de europeiska tillsynsmyndigheterna inte är överens.

Transmissionsnätsföretagen och deras nätverk

Transmissionsnätsföretagen är systemansvariga för överföringssystem i EU. Många förordningar handlar om att ge ramar för de metoder och villkor som transmissionsnätsföretagen ska utarbeta på egen hand eller tillsammans med andra europeiska transmissionsnätsföretag.

Svenska kraftnät är systemansvarig för el i Sverige och är medlem i ENTSO-E, ett europeiskt nätverk för transmissionsnätsföretag inom elområdet. Nätverket har en central roll i att ta fram förslag till metoder och villkor.

Swedegas är Sveriges transmissionsnätsföretag för gas och är medlem i ENTSOG, det europeiska nätverket för transmissionsnätsföretag för naturgas.

Nominerade elmarknadsoperatörer

Det ska finnas minst en nominerad elmarknadsoperatör, NEMO, i varje elområde. I Sverige är det Ei som utser NEMO. De nominerade elmarknadsoperatörerna, de utsedda elbörserna, ska utföra den gemensamma dagen före- och intradagskopplingen, och har en central roll enligt förordningarna. Här kan du läsa mer om bedriva elbörsverksamhet

Energimarknadsinspektionen - nationell tillsynsmyndighet

Varje medlemsstat ska utse en nationell energitillsynsmyndighet. Energimarknadsinspektionen, Ei, är tillsynsmyndighet i Sverige. Tillsynsmyndigheternas viktigaste uppgift i genomförandet av förordningarna är att godkänna de metoder och villkor som föreslås av transmissionsnätsföretag och nominerade elmarknadsoperatörer, godkänna ansökningar och meddela undantag. Mer om energimarknadens aktörer

European Stakeholder Committees

Det är viktigt att intressenterna som är berörda av kommissionsförordningarna ges möjlighet att engagera sig och ställa frågor. Därför finns European Stakeholder Committees, ESC.

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.