2026-01-22 08:40:58
NYHET
Kortare ledtider 2025: Tillsammans för en snabbare och mer förutsägbar nätutbyggnad
I samarbete med Lantmäteriet och länsstyrelser arbetar Energimarknadsinspektionen (Ei) för att utveckla nya metoder och arbetssätt för att korta ledtiderna i tillståndsprocessen. Vi prövar sedan dessa nya arbetssätt i verkliga nätprojekt och särskilt i projekt med stor samhälls- och klimatnytta. Här summerar vi året som gått.
Arbetet bygger mycket på rapporten Kortare ledtider för elnätsutbyggnad – Utveckla arbetssätt och parallella processer (Ei R2023:09) pdf, 5.6 MB.. År 2025 har vi fortsatt att fokusera på att omsätta rekommendationerna från rapporten i praktisk tillståndshantering, det vill säga testa och implementera nya arbetssätt i konkreta nätutbyggnadsprojekt.
Under året har flera nya arbetssätt testats i praktiken, prioriterade pilotprojekt drivits vidare och ett antal myndighetsinterna förbättringsåtgärder genomförts. Vi fortsätter att samla in erfarenheter och resultat av testade åtgärder i våra så kallade dagböcker där berörda aktörer lämnar reflektioner och förslag på förbättringar.
Vi har sedan tidigare ringat in tre huvudområden – stärkt samverkan mellan myndigheter, effektivare arbetsprocesser, och ökad kunskap och tydligare vägledning. Tillsammans syftar insatserna till att göra tillståndsprocessen mer förutsägbar, skapa en bättre planerbarhet och att korta tiden för att bygga ut elnätet.
Samverkan - en nyckelfaktor
Nya arbetssätt är en central del av uppdraget. Ett nytt sätt att arbeta mer öppet och samordnat visar att det här regeringsuppdraget inte bara är ett formellt regeringsuppdrag utan en pågående transformationsresa i hur tillståndsprocessen kan fungera framåt.
Tidig dialog mellan myndigheter och nätföretag
Vi har under året testat gemensamma möten tidigt i processen för att undvika sena omtag och kompletteringskrav, och gemensamma tidplaner har varit en av åtgärderna. Här testar vi att myndigheter och nätföretag planerar delar av prövningen tillsammans, snarare än i separata led. Det kan till exempel vara mellan nätföretag och Ei för att göra koncessionshandläggningen mer transparent eller tidigare i processen då även berörd eller berörda länsstyrelser deltar.
Stärkt samverkan hos länsstyrelserna
Länsstyrelserna har under året arbetat med flera insatser för att stärka kunskapsdelning och skapa enhetliga arbetssätt. Handläggarnätverket (för koncessioner) driver gemensamma aktiviteter och under våren konkretiserades flera nya initiativ och arbetsgrupper. Bland annat har nätverket fokuserat på aktiviteter för att skapa en gemensam helhetsbild av nätutvecklingsprocessen, få mer kunskap om olika aktörers roller och ensa arbetssätt och processer. En av arbetsgrupperna har fokuserat på länsöverskridande rutiner och dokumentation.
Markåtkomst och parallella processer
Arbetet med att effektivisera ledningsrättsprocessen fortsätter. Tillsammans har Lantmäteriet, nätföretagen och Ei visualiserat respektive aktörs process för att identifiera möjlig parallellställning, undvika dubbelarbete och hitta ytterligare effektiviseringar. Exempelvis har Lantmäteriet presenterat en ny beskrivningsmall som ska ge tydligare och mer enhetliga beslut. Nästa steg blir att ta fram ett konkret exempel på beskrivning och ansökningsformulär.
Det pågår också ett arbete där Ei och Lantmäteriet tillsammans utvecklar medgivandet enligt 17§ ledningsrättslagen för att utformningen ska ge en så effektiv handläggning som möjligt hos Lantmäteriet.
Ökad kunskap och tydligare vägledning
En central del av arbetet i år har varit att sprida kunskap. Filmerna om nätutvecklingsprocessen som Ei tog fram tidigare har varit viktiga men vi har även utvecklat informationen på ei.se med mer vägledning, exempelvis inom rennäring och hur naturvärden kan redovisas i tabellform, och tabellen finns även tillgänglig att ladda ner. Ei har även deltagit i Länsstyrelsens handläggarnätverk för att öka kunskapen om Ei:s process och vad som ingår i vår prövning.
Ei har också samarbetat med nätföretagen i en referensgrupp för att samla in synpunkter på hur myndighetens ansökningstjänst (Dinkel) och Företagsportalen kan förbättras. Detta för att ge bättre stöd under ansökningsprocessen och göra det enklare för företagen att följa sina ärenden när dessa handläggs hos Ei.
Gemensamma kommunikationsinsatser och stärkt tidig dialog
Tillsammans med nätföretagen har ett arbete initierats för att stärka kommunikationen till exempelvis markägare. Syftet är att säkerställa att alla aktörer får rätt information i rätt tid och att informationen tydligt förmedlar vem som är avsändare, och vilka rättigheter och vilket ansvar var och en har.
Kommunikation om kötider och kommande projekt
Skillnader i hur länsstyrelser presenterar och hanterar sina kötider skapar utmaningar för nätföretagen. Ett gemensamt arbete har startats upp för att enas om hur kötider ska presenteras (exempelvis genomsnittlig tid, köstatus, beräknad starttid). Det ger nätföretagen bättre förutsättningar att planera nätprojekten. Nätföretagen ska också ta fram rutiner för att presentera tidig kännedom om kommande projekt så att myndigheterna kan planera sin resursanvändning.
Tidigare granskning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n)
En annan åtgärd är att låta länsstyrelser ta del av MKB:n i ett tidigt skede för att möjliggöra rättelser innan handläggningen hos Ei. Detta testas på tre olika sätt: genom att nätföretaget skickar MKB:n till berörd länsstyrelse före koncessionsansökan skickas till Ei, genom att MKB:n och ansökan skickas samtidigt och länsstyrelsen yttrar sig samtidigt till både Ei och nätföretaget, och genom tidigt dialog i form av gemensamma möten mellan nätföretaget, länsstyrelsen och Ei efter inlämning.
En första utvärdering indikerar att myndigheterna generellt ser en tidsvinst med de nya arbetssätten. Nätföretagen uppskattar att arbetssätten är särskilt värdefulla i komplexa projekt, där tidig återkoppling från länsstyrelser underlättar ansökningsprocessen.
MKB:n – tydligare krav och färre kompletteringar
Ei och länsstyrelserna arbetar för att skapa mer och enhetliga bedömningar och tydligare utredningskrav. Ett antal konkreta aktiviteter har både påbörjats och genomförts:
- Exempel på goda och otillräckliga skyddsåtgärder har analyserats.
- Bilagor i MKB-dokumentationen ses över för standardisering och tydligare struktur.
- Förtydliganden om vad som behöver ingå i prövning av biotop- och strandskydd för att undvika krav på kompletteringar.
Snabbare hanteringen av ärenden
Ei och berörda länsstyrelser har bildat en (ny) rennäringsgrupp med uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder som kan förkorta handläggningstiderna i ärenden där rennäringen berörs. Uppdraget syftar till att förbättra samordningen och effektiviteten mellan olika myndigheter samt mellan myndigheter och samebyar. Ett exempel som gruppen har diskuterat är att det saknas nationell samplanering för projekt som påverkar rennäringen och att det i hög grad efterfrågas av samiska företrädare.
Gruppen har under hösten arbetat med att
- skapa en bra plattform för fortsatt dialog
- tydliggöra ansvarsfördelning mellan inblandade parter samt skapa förståelse för roller och ansvar
- identifiera svåra frågor där det i många fall är otydligt i lag och praxis hur just rennäringens intressen ska beaktas i koncessionsprövningen eller i de prövningar länsstyrelserna och Lantmäteriet kan följa upp ett koncessionsbeslut med
- identifiera lagstiftningar och praxis som är motstridiga.
Fördjupat samarbete med Försvarsmakten
För att effektivisera Försvarsmaktens medverkan i tillståndsärenden har arbetsgruppen (som består av Försvarsmakten, elnätsföretag och Ei) tagit fram ett anpassat underlag som tydliggör Försvarsmaktens behov av information. Nya arbetssätt testas i utvalda projekt, både inför samrådet och i remissförfarandet.
2026 utveckla – utvärdera – implementera
2025 sammanfattar vi med att vi tagit tydliga steg framåt inom flera områden! Vi har testat flera nya arbetssätt i praktiken, myndighetssamverkan har intensifierats och fördjupats, vägledning stärkts och flera nya stödverktyg kommit på plats. Tillsammans bidrar årets insatser till en mer effektiv, förutsägbar och transparent tillståndsprocess. Nu ser vi fram emot 2026 och att få möjligheten att fortsätta utveckla men också utvärdera och implementera.