Vinster, investeringar och koncernbidrag – så här lönsamma är elnätsföretagen

Elnätsföretagens ekonomiska ställning är stark och elnätsavgifterna har höjts betydligt mer än priset på andra varor och tjänster i samhället. Det visar den rapport som Energimarknadsinspektionen (Ei) nu lämnar till regeringen.

Ei har i rapporten tittat på ett antal nyckeltal för att kartlägga elnätsföretagens ekonomiska ställning. Syftet är att se hur regleringen av elnätsföretagens intäktsramar har fallit ut. Uppdraget kommer från regeringen som vill ha bättre underlag för att kunna bedöma om Sveriges elkunder betalar skäliga elnätsavgifter eller inte.

Elnätsföretagens lönsamhet är god

Elnätsföretagens vinstmarginal har uppgått till mellan 16 och 23 procent (medianvärde) under åren 2020–2024. Majoriteten av elnätsföretagen har också en något högre avkastning på eget kapital jämfört med ett genomsnittligt företag inom elhandel och elproduktion. Detta trots att företag inom elhandel och elproduktion har en högre marknadsrisk än elnätsföretag som verkar på en monopolmarknad.

— Att elnätsföretagen har så pass hög avkastning, högre än företag inom elhandel och elproduktion, bekräftar den bild vi har och visar att den översyn av intäktsramsregleringen som Ei genomför är välbehövlig. En lagändring i slutet av förra året har gjort att vi nu arbetar om regleringen för att den bättre ska spegla elnätsföretagens kostnader, säger Daniel Waluszewski, enhetschef på Ei.

Intäktsramarna som Ei beslutar om bestämmer hur stora intäkter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder. I intäktsramen ingår en beräknad avkastningsränta (så kallad kalkylränta). Elnätsföretagen har i genomsnitt haft en högre avkastning 2020–2024 än kalkylräntan i Ei:s beslut om intäktsramar. Det förklaras av att regleringen innehåller flera andra delar som också påverkar nätföretagens avkastning, exempelvis värderingen av befintliga anläggningar, hantering av kundfinansierade anslutningsavgifter och effektiviseringskrav.

Många elnätsföretag lämnar stora koncernbidrag

Ei redovisar i rapporten även uppgifter om koncernbidrag och utdelning till ägare. Koncernbidrag används för att jämna ut resultat mellan företag inom en koncern genom överföring av resultat mellan bolagen. Det kan till exempel innebära att ett kommunalägt elnätsföretag ger ett koncernbidrag som används inom andra delar av den kommunala verksamheten.

Under åren 2020–2024 har cirka åttio elnätsföretag per år varit nettogivare av koncernbidrag och totalt uppgår nettot av de koncernbidragen till cirka 20 miljarder kronor för de aktuella åren.

Utdelning är den del av ett företags vinst som delas ut till ägarna. Ett företag som går med vinst kan välja att antingen återinvestera vinsten i verksamheten eller dela ut hela eller delar av vinsten till ägarna i form av utdelningar.

Antalet företag som har delat ut pengar under perioden 2020–2024 uppgår till cirka 20 per år.

Elnätsföretagen har en stark finansiell ställning

Elnätsföretagen har överlag en hög soliditet, något som förenklat innebär att företagen har en hög nivå av eget kapital. Vid en jämförelse av medianen för elnätsföretagens soliditet under perioden 2020–2024 framkommer att den är högre än motsvarande siffra för företag verksamma inom elhandel och elproduktion.

Svenska elnätsavgifter ökar mer än annat i samhället

Från 2005 till 2026 har elnätsavgiften i genomsnitt ökat med 115 procent för hushåll och 85 procent för större säkringskunder (till exempel företagskunder). Konsumentprisindex har ökat med 49 procent fram till år 2025. Elnätsavgifterna för hushåll i Sverige har sedan år 2017 utvecklats i ungefär samma takt som i Danmark, och något mer än i Finland. I Norge ses en högre ökning under senare år. För icke-hushållskunder, alltså i regel företag, har elnätsavgiften ökat betydligt mer i Sverige jämfört med ökningen i Danmark, Finland och Norge.

Investeringarna i elnätet ökar

Elnätsföretagen gör olika typer av investeringar i elnätet. Cirka 60 procent av den totala investeringsvolymen i lokal- och regionnäten under perioden 2016–2023 uppskattas vara reinvesteringar, det vill säga investeringar för att ersätta befintliga anläggningar med samma funktionalitet. Resterande cirka 40 procent bedöms vara nyinvesteringar, vilket omfattar både kapacitetshöjningar i befintligt nät och investeringar i helt nya anläggningar. I tabellen nedan redovisas kostnaden för investeringar under perioderna 2016–2019, 2020–2023 och de investeringar som planeras under perioden 2024–2027.