Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2024-12-13 20:23:36

Sammandrag från EFFEKT-dialogens dialogtillfälle den 25 april 2022

Här kan du ta del av av det som togs upp på seminariedagen. Du hittar bland annat de frågor som ställdes digitalt i chatten med kompletterade svar från Energimarknadsinspektionen (Ei). Det finns också en sammanfattning av de diskussioner som fördes i rundabordssamtalen.

Agenda den 25 april

  • Om EFFEKT-dialogen – Karin Alvehag och Therése Hindman Persson
  • Tariffer för effektivt nätutnyttjande – Johan Carlsson och Jens Lundgren
  • Framtidsspaning – Mattias Önnegren
  • Rundabordssamtal: Regulatoriska sandlådor – Melina Kotsinas

Alla talare kom från Ei och moderator var Åsa Elmquist, Energiforsk.

Om EFFEKT-dialogen

Mer om programpunkten "Om EFFEKT-dialogen" hittar du i den presentation som visades den 25 april Pdf, 6.2 MB., övriga programpunkter hittar mer information om lite längre ner på denna sida.

Tariffer för effektiv utnyttjande av elnätet

I januari 2019 fick Ei föreskriftsrätt om nättariffer som främjar ett effektivt utnyttjande av elnäten. Problemet som föreskrifterna ska lösa är att de ska hjälpa elnätsföretagen att sätta tariffer som bättre bidrar till ett effektivt nätutnyttjande.

  • Dagens nättariffer ger inte rätt prissignaler till nätanvändarna.
  • Ökad andel mikroproduktion skapar ökade behov av kostnadsriktiga tariffer.
  • Flera elnät börjar få brist på ledig kapacitet.
  • Historiskt har det inte funnits möjlighet att ha avancerade tariffer. Digitalisering ger den möjligheten.

I presentationen från och med bild 9 hittar du mer information om det som togs upp under programpunkten "Tariffer för effektiv utnyttjande av elnätet". Du hittar också mer information i Ei:s föreskrift EIFS 2022:1.

Presentationen som visades den 25 april Pdf, 6.2 MB.

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet - EIFS 2022:1

Frågor som ställdes i chatten under programpunkten - Tariffer för effektiv utnyttjande av elnätet

Här nedan kan du ta del av de frågor som ställdes i chatten. Några av frågorna har vi justerat för att på ett bättre sätt kunna redogöra för sammanhang och för att tydliggöra vissa delar av frågan.

15 minuters avräkning innebär att kunders konsumtion mäts med denna tidsupplösning. Att gå från timme till 15 minuter innebär en förbättring då det blir en högre upplösning. Detta gör att prissignalen blir mer exakt. Om tariffen ska gå över till 15 minutersupplösning behöver utvärderas ytterligare utifrån vilka nyttor och kostnader det medför för kunder och nätföretag. På längre sikt ser Ei att det är lämpligt att samma marknadstidsenhet används på både elhandelsmarknaden och för nättariffer.

Det är svårt att lämna ett sådant generellt svar eftersom förutsättningarna är så olika för alla nätföretag. I konsekvensutredningen presenteras skattningar av tariffkomponentens storlek utifrån simuleringar (Sweco, 2019 och egna beräkningar) vilka visar att avgiften kan vara mellan 0-30 procent av den totala kostnadsmassan. Den exakta andelen kommer dock att skilja mellan olika företag beroende på förutsättningar så företagen måste göra den här beräkningen individuellt.

Enligt ellagen får en elanvändare av nätföretaget inte debiteras merkostnader för att den har ingått ett elavtal som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme (3 kap. 11 § andra stycket, från 1 juli 2022 6 kap. 5 § andra stycket). Även andra kostnader för mätning regleras i ellagen. Om kunden begär timmätning och kundens befintliga elmätare inte kan avläsas per timme, ska elnätsföretaget byta elmätare inom 3 månader efter det att kunden framfört sin begäran.

Den nya föreskriftens tariffkomponenter stämmer inte alltid överens med hur nätföretag idag har satt upp sina tariffer. Det innebär att det inte går att ge ett generellt svar på hur företagen behöver göra framöver för att justera sina tariffer till det nya regelverket.

I konsekvensutredningen redogör Ei för hur man tänker kring fördelning av kostnader mellan olika kundkategorier. Vad gäller residuala kostnader, det vill säga den kostnadskomponent som i föreskriften benämns fast avgift, ska den fördelas så att den inte påverkar kundernas konsumtions- och investeringsbeslut. Det kan innebära att olika kundkategorier får olika stora fasta kostnader. Att energiavgiften samt effektkomponenten är kostnadsreflektiva är viktigt för att kunden ska få rätt prissignaler.

Inledningsvis i projektet genomförde THEMA en konsultstudie åt Ei som kvalitativt redogjorde för vilka tariffer som används i Sverige idag. Studien utvärderade dock inte kvantitativa utfall. Ei har istället med hjälp av SWECO genomfört simuleringsstudier i flera omgångar i syfte att förstå hur olika tariffkonstruktioner kan påverka olika kundkategorier.

Effektavgiften är en komponent som innehåller information till kunderna om hur deras nuvarande beteende påverkar framtida behov av investeringar i överföringskapaciteten. Syftet med prissignalen är att visa kunderna vilka kostnader deras nätanvändning för med sig och därigenom ge dem incitament att anpassa sin förbrukning och därmed påverka behoven av investeringar i nätet. En framåtblickande tariffkomponent ska därmed främja ett effektivt nätnyttjande på lång sikt.

Bland annat deltar Ei i ACERs arbete med att ta fram en ramriktlinje (framework guidline) som ska ligga till grund för nya EU-regler för efterfrågeflexibilitet. De nya reglerna ska förtydliga villkoren för marknadsbaserad upphandling av flexibilitetstjänster. Det går att läsa mer om de nya reglerna i den här nyheten.

I Storbritannien har tillsynsmyndigheten för energi Ofgem:s Innovation Link hand om administrationen av den regulatoriska sandlådan. I Tyskland är uppgifter fördelade mellan ministeriet (BMWi) och nationella tillsynsmyndigheten (Bundes- netzagentur). I Frankrike har den nationella tillsynsmyndigheten ansvar för administrationen men i vissa specifika fall kan uppgifterna delas ut.

Framtidspaning med fokus på energiomställningen

Projektet för framtidsspaning är egeninitierat av Ei med fokus på energiomställning. Syftet är att utforska och analysera trender inom energimarknaderna, sprida information och identifiera förslag till djupare analyser.

En framtidsspaning är att vätgasens roll kommer att vara betydande i den globala klimatomställningen och energimarknaderna. I den här rapporten har Sweco analyserat den kommande vätgasutvecklingen. Du kan också läsa om det som berör Ei:s verksamhetsområden utifrån perspektiven produktion, distribution, lagring och användning av vätgas.

Swecos rapport - Internationell och nationell sammanställning av vätgas och vätgasklusters utveckling Pdf, 2.1 MB.

Regulatoriska sandlådor - rundabordssamtalen

Här kan du ta del av sammanfattning av diskussioner och samtal som från rundabordssamtalen. Mer information om projektet hittar du på Ei:s projektsida för regulatoriska sandlådor.

Vilka regulatoriska utmaningar eller hinder för innovation möter ni i er dagliga verksamhet?

Under samtalen har det identifierats olika utmaningar och hinder för innovation, här kan du ta del av en sammanfattning av det som kom fram i samtalen.

Osäkerhet kring investeringar och finansiering

Investeringsviljan från aktörer som deltar i sandlådan kan riskeras att hämmas om det inte finns en finansieringssäkerhet eller ett upplägg för projektavslut. En regulatorisk sandlåda bör ha ett upplägg för projektavslut på samma sätt som många pilotprojekt har. Det gavs exempel på pilotprojekt som hade kortsiktiga perspektiv och osäkra finansieringsformer. Denna osäkerhet ansågs vara ett hinder för aktörer.

En deltagare ansåg att det bör finnas en bredare nytta exempelvis genom att projektet har potential att fungera i en verklig miljö efter testperioden. En deltagare uttryckte att det inte ska testas bara för testandets skull. Ett exempel som lyfts upp är åtskillnad (mellan elnäts- och elhandelsgrenarna i en koncern), då det inte är så troligt att reglerna för åtskillnad kommer att ändras så ansågs det onödigt att testa eftersom det troligtvis inte kommer att bli verklighet efter testperioden. Ovanstående exempel belyser en osäkerhet av investeringsviljan hos aktörer, det efterfrågas en utarbetad exitstrategi eller plan för vad som händer efter en testperiod.

Regulatoriska hinder som försvårar innovation

Under samtalen, diskuterades olika regleringsexempel som försvårar eller kan försvåra innovation. Ett exempel gällande solcellspark lyfts också fram, när en solcellspark ska byggas gemensamt och delas med cirka 200 hushåll är det en svårighet att göra det gynnsamt för alla inblandade parter.

En deltagare belyser att från ett elnätsperspektiv finns det hinder kopplade till nuvarande reglering som medför att man inte gärna vill investera i kortsiktiga projekt. Till exempel finns det eftersläpning i ersättning av löpande påverkbara kostnader och effektiviseringskrav. En aggregator lyfter fram att regler kring till exempel förkvalificering inte är anpassade för nya typer av aktörer. För en aggregator måste varje enskild aktör kvalificeras, vilket är en administrativ tung och tidskrävande process.

Efterfrågeflexibilitet hos konsumenter är en outnyttjad potential

En deltagare lyfter att det är viktigt att utnyttja efterfrågeflexibilitet hos konsumenter för att hantera en ökad elkonsumtion som delvis kommer från elbilar. I relation till efterfrågeflexibilitet hos konsumenter, är det viktigt att de får vägledning i samband med förändringen (exempelvis i form utav informationsinsatser) så att olika verktyg för efterfrågeflexibilitet kan utnyttjas på bästa sätt. Ett exempel på ett viktigt verktyg som lyfts i samtalet är automatisering.

Otydlighet i regelverk

Likt exemplet från Storbritanniens regulatoriska sandlåda tror vissa deltagare att innovationstakten skulle gynnas av att ha en rådgivande funktion hos regulatorn. Det råder en konsensus om att det inte alltid är tydligt vad som gäller för olika regelverk, detta kan riskera att innovation hämmas eftersom man inte vet om en tjänst eller produkt får användas på marknaden. Detta liknar en slutsats i en av Ofgem:s rapporter om regulatoriska sandlådor, som belyser att det är inte alltid klart för innovatörer vad de kan och inte kan göra. Innovatörer behöver ofta regulatorisk rådgivning, inte alltid en regulatorisk sandlåda.¹ Ett specifikt exempel som togs upp var skillnaden mellan möjligheten att driva pilotprojekt för tariffer och att testa tariffer i en regulatorisk sandlåda.

Otydlighet i ansvarsfördelning

Två aktörer lyfter frågan om ansvarsfördelning och skadeansvar. Många aktörer kan påverkas av ett test, vems ansvar är det om någon påverkas negativt? Hur långt ut i energisystemet förväntas projektet analysera konsekvenser? För till exempel elnät regleras skadeansvar i elsäkerhetslagen 7–14 §§, Frågor som krav på samråd och systemkonsekvensbeskrivningar vid ansökan till regulatoriska sandlådor diskuteras.

Övriga samtal berörde även teman om vätgasproduktion, energilager, ett Gotlandsprojekt om regulatoriska sandlådor², nätkapacitet, distribuerad produktion etcetera

Fotnot 1 Ofgem — Insights from running the regulatory sandbox
Fotnot 2 Regionen skickar begäran om regelundantag för energigemenskaper till regeringen.

Vad ser ni för möjligheter och/eller svårigheter med regulatoriska sandlådor?

Här sammanfattar vi det som kom fram under samtalen om svårigheter och möjligheter med regulatoriska sandlådor.

Möjlighet till regulatorisk rådgivning

Ett av de hinder som identifierades i den tidigare frågan var att otydlighet i regelverk kan hämma innovationstakten. Genom att inkludera en rådgivande funktion i en regulatorisk sandlåda tror vissa deltagare att det skulle underlätta att navigera i ett brokigt energimarknadslandskap, samt bjuda in fler (och nya) aktörer på marknaden att få möjlighet att se om deras produkt, tjänst eller affärsmodell är möjlig att testa i en regulatorisk sandlåda (alternativt inom nuvarande regelverk).

Det är en viktig funktion att myndigheten förstår olika aktörers perspektiv. I relation till detta tema lyftes även balansen av aktörer, om det är för många aktörer inblandade finns det en risk att processer blir tidskrävande. En deltagare ansåg att regulatoriska sandlådor kan vara en bra möjlighet för aktörer som finns i utkanten av branschen att ta plats i diskussionen. Det upplevs som ett naturligt forum för att ta policyförslag vidare. En aktör framhöll värdet av att ha tid och plats för en tätare dialog med myndigheten, om en specifik fråga och specifika projekt.

Samverkan och dialog

Vissa deltagare var positiva till att inkludera en samverkan mellan olika myndigheter och aktörer såsom Energimyndigheten, Vinnova och akademin. Det diskuterades även att det fanns ett värde i gemensamma lösningar och samverkan mellan aktörer som vill delta i en regulatorisk sandlåda, samt en möjlighet att dela ”lessons-learned”.

Å andra sidan hävdade vissa deltagare att ett ”måste” med att dela med sig av lärdomar kan hämma startups. En annan risk som kopplades till samverkan är att det kan ta tid när många olika aktörer behöver samråda, men å andra sidan kan en regulatorisk sandlåda möjliggöra för dialog mellan intressenter och olika aktörer. En deltagare lyfte även att samverkan mellan nätföretag och universitet är värdefullt, i det fallet gällande kunders drivkrafter och sociologi.

Främja innovationskulturen på energimarknadsområdet

Vid ett tillfälle diskuterades det att en ”göra fel”-kultur kan vara bra för innovationskulturen på energimarknadsområdet. Ett exempel ges att om ett undantag från ett regelverk är tillåtet i en testmiljö i sandlådan men inte ute i verkligheten kan det bli svårt att investera i projektet om det inte finns möjlighet att fortsätta.

En deltagare lyfter möjligheten att undersöka sektorskopplingar, exempelvis mellan el och fjärrvärme. En annan aktör lyfter vikten av att själv få forma sitt projekt, och att kunna ansöka för det behov som finns. En annan lyfter att väl acceptansen finns hos kunderna kan spridningseffekten för ny teknik bli stor.

Möjlighet att inkludera konsumenter och användare

Regulatoriska sandlådor kan möjliggöra involverandet av användare i en testprocess, detta kan i sin tur gynna acceptans, investeringsvilja och viljan att anpassa sig (exempelvis effekttariffer eller efterfrågeflexibilitet hos konsumenter).

Bland annat ges det exempel på att det inte går att bygga smarta tekniska lösningar eller smarta elnät innan de introduceras för användare/konsumenter. Men detta tema lyftes även som en risk om konsumenter involveras och sedan känner att de inte får tillräckligt med information eller känner sig utelämnade. Vissa deltagare lyfte även fram vikten av att skydda konsumenter och minimera risker när en testmiljö ska genomföras. Men att å andra sidan kan en testmiljö skydda konsumenter genom att testa en produkt, tjänst eller modell innan den kommer ut på marknaden.

Utarbetad exitstrategi

Exitstrategin för en sandlåda, alltså vad som händer när ett projekt blir klart alternativt avslutas på förhand är viktig att utforma på ett bra vis. Vissa deltagare belyser även vikten av att ha en utarbetad exitstrategi så att aktörer ska våga satsa och testa olika innovationer. En deltagare lyfter vikten av att sprida resultaten när en regulatorisk sandlåda är klar (under kontrollerade former för att behålla informationssäkerhet).

Administration

Vissa deltagare lyfter att den administrativa bördan bör hållas minimal. Därav är allt för mycket administration i ansökningsprocessen en risk. Administrationen bör alltså minimeras, är ett medskick från deltagare. Samtidigt är det viktigt att dokumentera och informera berörda parter.

Finansiering

Inom temat för finansiering (och administration) lyfte en deltagare risken med att små elnätsföretag inte har samma förutsättningar som större att investera i innovation sett till finansiering och administration, därav bör det finnas en utarbetad struktur som kan stödja mindre aktörer att delta i en regulatorisk sandlåda.

Inom samma tema lyfte en annan deltagare att en finansieringsmekanism skulle kunna underlätta inkluderandet av forskningsinstitut som är beroende av finansiering, genom att bland annat inkludera en lösning för finansiering i utlysningen. Å andra sidan riskerar det att öka administration och skapa längre tidsprocesser vilket skulle kunna hämma projekten.

Vägledning

Deltagare från övrig offentlig sektor lyfte vikten av att myndigheten ger vägledning och pekar ut riktningen för energiomställningen. Att fastställa kompassriktningen. Det behövs tydliga mål för vad som ska uppnås med den regulatoriska sandlådan. Att hänvisa till allmänna miljömål är ineffektivt när elsystemet redan är fossilfritt.

Hur kan vi främja innovation för att nå en hållbar och effektiv energiomställning?

Här sammanfattar vi det som kom fram i samtalen när vi bad deltagarna blicka in i framtiden utifrån frågeställningen om hur vi kan främja innovation för att nå en hållbar och effektiv energiomställning.

Samarbete och gemensamma lösningar mellan olika aktörer

Ett exempel som lyftes under samtalen var att i vissa projekt kan det vara värdefullt att inkludera många olika aktörer för att fånga in olika perspektiv så att sandlådan kan vara väl fungerande. Bland annat kan möjligheten att involvera akademin och forskningsinstitut gynna analyser och utvärderingar för innovationen.

En risk med att involvera många olika aktörer är att det riskerar att bli en tidskrävande process. Det finns en möjlighet att en regulatorisk sandlåda och dess gemensamma ytor kan bidra till en tätare dialog och kunskapsutbyte mellan aktörer. En deltagare lyfte att det till exempel är svårt att bygga programvaror när olika aktörer använder olika IT-strukturer. Regulatoriska sandlådor skulle kunna öka standardisering och styra mot nyttan av att ha gemensamma lösningar.

Effektiv administration

Ett område som lyftes i samtalen berörde administrationen av en sandlåda och ansökningsprocesser. Några deltagare såg vikten av att minimera administrationen för ansökningar till sandlådan då detta eventuellt kan vara en tidskrävande och resurstagande process. I samband med administrationen av en sandlåda lyftes det även upp förslag om transparanta exitstrategier, alltså vad som sker när sandlådan är klar och hur det kan bidra till utvärdering av en sandlåda.

Samtalsytor för innovation

Många aktörer brottas med liknande frågeställningar, en deltagare framhäver tillgången till samtalsytor för innovation för att främja samverkan och kunskapsutbyte. Även om det finns framtagna ytor för samarbete så är innovation inte i lika mycket fokus som beprövad teknik enligt en deltagare.

Exempelvis kan lärdomar från tidigare projekt i en regulatorisk sandlåda ge en vägledning för kommande innovationsprojekt, förutsatt att det finns möjlighet för transparens i de olika processerna. En deltagare belyste även att det finns utmaningar kopplade till säkerhet och datadelning som bör ses över inför skapandet av en eventuell sandlåda. Det lyftes även att regulatorisk rådgivning kan främja innovationstakten för att nå en effektivare energiomställning.

Involvera konsumenter på ett säkert sätt

Vissa deltagare tror att regulatoriska sandlådor kan främja intressant innovation som kan vara en nyckel till effektiv energiomställning. Ur ett konsumentperspektiv är det av stor vikt att konsumenter skyddas under hela processen, en regulatorisk sandlåda kan möjliggöra ”säker innovation” alltså att innovation testas i en testmiljö där det även finns krav på att konsumenter ska skyddas.

En gemensam förhållningspunkt är att konsumenter involveras i energiomställningen på olika sätt, ett förslag är att bygga in pedagogiska incitament samt automatisering. En deltagare lyfter att det är viktigt att vara medveten om användarperspektivet, för att inte pressa ut ny teknik som sedan inte används eller fungerar dåligt för användarna. Det kan finnas en risk att en typ av lösning slår oskäligt hårt mot en kundkategori.

Regulatorisk rådgivning och utveckling

Vissa deltagare samtalade om vikten av regulatorisk rådgivning och hur det kan medföra att regleraren och intressenter tillsammans kan diskutera fram lösningar som kan testas inom nuvarande regelverk.

Det kan alltså råda en uppfattning hos intressenter att det finns regulatoriska hinder men sedan kan det visa sig att det redan går att testa innovationer, alternativt med mindre justeringar och feedback från regulatorn. Behovet av regulatorisk rådgivning är stort enligt en aktör, och en förutsättning för en effektiv energiomställning. Det lyftes även att det är bra om regulatorn, på ett transparent förhållningsätt, kan se till så att lärdomar kan delas vidare till andra aktörer, och skapa ringar på vattnet.