Ei förtydligar – finansiering av elnätsföretagens beredskapsåtgärder

Det ställs allt större krav på robusthet och beredskap i våra svenska elnät och Energimarknadsinspektionen (Ei) har den senaste tiden fått flera frågor om vad som gäller om finansiering av åtgärder som nätföretag avser att genomföra. Här reder Ei ut vad som gäller.

När Sverige stärker sitt totalförsvarsarbete i en orolig omvärld är energisektorn en viktig pusselbit. Den 1 oktober 2022 trädde en ny myndighetsreform i kraft för krisberedskap och civilt försvar. Beredskapssektorer upprättades, varav en är energiförsörjning. Samtidigt ökar krav och förväntningar på robusthet och beredskap i europeiska och nationella regelverk, och behovet av åtgärder som stärker robustheten i det svenska elnätet kommer att öka framöver.

Ei har fått flera frågor om hur nätföretag får finansiera dessa typer av åtgärder och vill därmed i denna artikel reda ut vad som gäller.

Nätföretagen har ett långtgående ansvar för robustheten i sina nät

Ett elnätsföretag har ett långtgående ansvar för sitt elnät, bland annat i form av ansvar för drift och underhåll, utbyggnad och anslutningar. Elnätsföretaget ansvarar också för att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, samt att nätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el (se 3 kap. 1 § ellagen). För att bedriva elnätsverksamheten får elnätsföretagen täckning för kostnader för driften av en nätverksamhet som bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Kostnader för åtgärder som följer av gällande regelverk, nationella såväl som europeiska, ingår i de kostnader som ett nätföretag får inkludera i sin intäktsram och därmed får täckning för i form av nätavgifter. Detta är också fallet för åtgärder som syftar till att uppfylla krav på robusthet och beredskap, och gäller oavsett om kostnaderna utgörs av löpande kostnader, som personal- och underhållskostnader, eller om det handlar om inköp och investeringar. För att elnätsföretagen ska få täckning för sina kostnader via intäktsramen krävs att kostnaderna är rimliga, effektiva och proportionerliga.

Nätkunderna ska inte betala för åtgärder som finansierats av beredskapsmedel

Det är viktigt att nätkunderna inte betalar för beredskapsåtgärder som har finansierats via andra medel. Det gäller exempelvis Svenska kraftnäts elberedskapsanslag och innebär att nätföretaget inte ska inkludera kostnader som har täckts av sådana medel vid inrapportering av uppgifter för beslut av intäktsramar till Ei.