Ulrika Hesslow – tre år vid Ei:s roder

–Ja särskilt elnätsreglering och överföringsbegränsningar är frågor som är lika aktuella idag, säger Ulrika Hesslow, men det har också seglat upp nya frågor. Fjärrvärmeavgifter och inte minst elnätsföretagens effektavgifter har fått stort utrymme, och med all rätt, eftersom det är frågor som berör väldigt många.

Måste bli enklare att vara kund – i synnerhet en flexibel kund

Tätt sammankopplade med effektavgifter och hur el och elnät kan användas mer effektivt, är frågor som handlar om efterfrågeflexibilitet. Begreppet rymmer mycket, men i grunden handlar det om att ta till vara på den potential som redan finns i elsystemet genom att anpassa och flytta förbrukning och produktion, att el och elnät används på ett smartare sätt helt enkelt, både på systemnivå och kundnivå.

– Flexibilitet är inte bara en strategisk fråga för Ei utan även för EU-kommissionen, men det finns fortfarande mycket att göra, framför allt måste det bli enklare att vara kund, säger Ulrika Hesslow.

Smarta tjänster behöver få större spridning, fler energilager, en gemensam datahubb eller IT-lösning som gör det enklare för energitjänsteföretag att agera på marknaden, och bättre incitament för kunder och andra aktörer att ändra sin förbrukning, är några av de åtgärder som Ulrika Hesslow anser behöver komma till stånd.

– Effektavgifter, timpris och framöver även kvartsprisavtal på el är en viktig del för att få fler att använda el smartare, men både tjänster, regler och avgifter måste vara tillgängliga och utformade på ett sätt som gör dem enkla att förstå och agera utifrån, säger hon.

Elnätsreglering – ständigt aktuellt

En annan fråga som är minst lika kundnära som effektavgifterna är nivån på elnätsavgifterna.

När Ulrika Hesslow klev in som generaldirektör hade arbetet med regleringen av el- och gasnät precis klivit in i en ny fas. Kammarrätten hade strax före sommaren meddelat en dom som poängterade att Ei, i egenskap av tillsynsmyndighet, hade ett stort mandat och väntan på regeringens pågående översyn av regleringen på el- och naturgasområdena var stor. Syftet med översynen var att säkerställa att svensk lagstiftning var förenlig med EU-regelverket.

Nu är utredningen Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät (SOU 2023:64) Länk till annan webbplats. klar sedan november 2023 och väntan handlar i stället om den lagrådsremiss och tillhörande proposition som regeringen har aviserat ska komma hösten 2025.

Men någon lugn väntan har det inte varit. I stället har den inneburit ett stort förberedelsearbete för att kunna stå redo när en proposition, som förhoppningsvis innebär en lagändring, väl publiceras. Även om innehållet i lagrådsremiss och proposition ännu är okänt, har det aldrig varit ett alternativ att sitta med armarna i kors och vänta på besked.

– Under de senaste åren har vi jobbat hårt för att ta fram en ny metod för regleringen och förbereda det utökade mandat som vi hoppas att Ei får. Det är viktigt att vi får en reglering som möjliggör energiomställningen och som bidrar till att el- och gasnätsverksamheten bedrivs effektivt. För att klara omställningen kommer det krävas stora investeringar i elnät och smarta lösningar. Men det måste ske på ett kostnadseffektivt sätt så att kunderna ändå får en rimlig elnätsavgift, säger Ulrika Hesslow.

Även om regelverket ännu inte finns på plats presenterade Ei i slutet av maj en inriktning för elnätsregleringen. Ett resultat av ett systematiskt arbete och många möten med företrädare för både kundkollektivet och för energiföretagen.

– Det har varit väldigt bra dialoger både med bransch och kundföreträdare och vi har hela tiden informerat om det arbete som pågår. Det har varit viktigt att intressenter ska kunna följa arbetet och att vi på så vis kunnat få värdefull input från alla parter under arbetets gång. Nu när vi har publicerat vår inriktning ser vi fram emot ytterligare synpunkter och kommentarer, säger Ulrika Hesslow.

Elmarknadsutredningen kan innebära fler uppgifter

Att intäktsramsregleringen kommer att vara en stor fråga för Ei även framöver finns inget tvivel om. Ytterligare framtidsfrågor kan kanske den elmarknadsutredning Länk till annan webbplats. som nyligen publicerades ge ett hum om.

– Vi ser redan nu ett stort skifte på elmarknaden, där många av de frågor som var aktuella för några år sedan har tagits om hand och utretts vidare i elmarknadsutredningen. Till exempel frågan om kapacitetsmarknad, prissäkring genom dubbelriktade differenskontrakt (Contracts for Difference CfD:er), dataverktyg och anvisade elavtal. För Ei:s del får vi se vilka av utredningens förslag som regeringen väljer att gå vidare med, men vi ser att om förslagen blir verklighet så innebär det många nya uppgifter för oss.

Energifrågorna har fått en ny dimension

Drygt tre år har också gått sedan Ryssland invaderade Ukraina och därmed fick också energifrågorna en ny dimension. Försörjningstrygghet och beredskap har hamnat i fokus både i Europa och på Ei och i oktober 2022 utsågs Ei till beredskapsmyndighet.

Det innebär att Ei sedan dess arbetar för att stärka myndighetens beredskap på flera plan. I en orolig värld sätts också energifrågorna i ett nytt ljus.

– Fjärrvärmen blir allt viktigare sett ur ett beredskapsperspektiv och det pratas även mycket om gas och vätgas, i synnerhet på den europeiska scenen. Det pågår många diskussioner just nu, till exempel certifiering av transmissionsnätsoperatörer för vätgas, säger Ulrika Hesslow.

Ei har blivit snabbare på tillståndsprövning

Även om mycket har hänt på de tre år som gått sedan Ulrika Hesslow tillträde som generaldirektör, är många av frågorna som var aktuella då fortfarande i ropet, även om det tagits stora kliv inom flera områden. Ett sådant kliv är arbetet med att korta ledtiderna för elnätsutbyggnad som pågått under många år. En undersökning 2024 visade att tidsspannet från projektstart till driftsättning för ett stort antal nya regionnätsprojekt under de senaste fyra åren enligt uppskattning har sjunkit från 7–11 år till 5–10 år, det vill säga en förbättring på 25–30 procent för majoriteten av projekten.

Även på Ei har handläggningstiderna minskat markant. Till exempel har ansökningar om nätkoncession för linje minskat från i genomsnitt 16,5 månader 2023 till 12 månader 2024.

– Vi har under flera år haft i uppdrag att korta ledtiderna för elnätsutbyggnad och här kan vi verkligen se resultat. Vi har slimmat våra egna processer och bland annat tagit fram en e-tjänst för koncessionsansökan som gör att vi får in mer kompletta ansökningar än tidigare. Mycket av förbättringsarbetet har också skett i samverkan med andra aktörer och vi har kommit en lång bit på väg, men det finns fortfarande åtgärder som skulle kunna minska ledtiderna ytterligare, till exempel genom att ansökningar om olika typer av tillstånd som krävs behandlas parallellt hos inblandade myndigheter och instanser.

Mycket på gång

Nu väntar en försommar då bland annat ett omfattande regeringsuppdrag om implementering av nya regler inom gasområdet ska levereras. Extra fokus kommer även läggas på övervakning av handeln på grossistmarknaderna i och med de förändringar på balansmarknaden som infördes under våren. Därtill fortsätter arbetet med att räta ut frågetecken kring elmarknadens regelverk med energidialoger på flera platser i landet. Men ska något rankas som extra stort är det den tänkta inriktning för hur el- och gasnätsföretagens intäktsramar ska beräknas framöver som presenterades i slutet av maj och där Ei ser fram emot inspel från företag, kunder och andra intressenter.

– De senaste tre åren har gått fort. Samtidigt har väldigt mycket hänt och energifrågorna är kanske, om möjligt, ännu mer aktuella idag. Det gör att en viktig fråga framöver blir att skapa, men också få, de förutsättningar som krävs för att kunna genomföra både de befintliga uppgifter som Ei har, men också nya uppgifter som kommer i och med att energimarknaderna utvecklas och regelverken uppdateras, säger Ulrika Hesslow.

Se även nyhet från 2022: Ulrika Hesslow fick en rivstart som ny generaldirektör på Ei