Tolv åtgärder ska bidra till ett mer flexibelt elsystem

Förra veckan publicerade EU-myndigheten Acer en rapport som bland annat innehåller tolv åtgärdsförslag för att frigöra mer flexibilitet i elsystemet. Starkare prissignaler som når fram till kunderna, enklare tillträde till marknaden och bredare implementering av smarta mätare är några exempel på åtgärder som lyfts.

EU-myndigheten Acer uppskattar att det kommer att behövas 50 procent mer flexibilitet i elsystemet i Europa fram till 2030. Flexibilitet är elsystemets förmåga att anpassa sig till varierande inmatnings- och uttagsmönster samt tillgång till nätkapacitet. Flexibilitet är en nyckel för att möjliggöra effektiv användning av elnäten.

Hinder och åtgärder

Det finns många åtgärder som kan bidra till att elsystemet blir mer flexibelt, men också hinder som gör att flexibiliteten inte når sin fulla potential. Det kan till exempel vara legala hinder eller att det inte finns tillräckliga incitament för aktörer att ändra sina produktions- eller förbrukningsmönster.

Acer har tittat närmare på hinder för flexibilitet i rapporten: 2025 Monitoring report: Unlocking flexibility: no-regret measures to remove barriers to demand response Länk till annan webbplats.

Tolv åtgärder

I rapporten listar Acer tolv förslag på åtgärder som tillsammans ska bidra till att flexibilitet i elsystemet nyttjas på ett bättre sätt och därmed bidra till att nå EU:s klimatmål. Åtgärderna baseras på de svar som Acer fått in under en konsultation som genomfördes 2023. Energimarknadsinspektionen (Ei) var en av de aktörer som bidrog med synpunkter.

–Vi ser väldigt positivt på de rekommendationer som Acer för fram i rapporten och i Sverige jobbar Ei aktivt med flera av dessa åtgärder. Även i de delar Sverige redan genomfört Acers åtgärder är det viktigt att marknaden för flexibilitetstjänster utvecklas mera så att fler aktörer har möjlighet att delta och bidra till effektiv användning av elnäten, säger Jenny Radkova, analytiker på Ei.

De åtgärdsområden som Acer lyfter fram i rapporten är:

1. Ansvar och roller måste vara tydliga i den nationella lagstiftningen. Det är också viktigt med tydliga åtskillnadsregler exempelvis vad gäller ägande av energilager.
2. Underlätta för nya aktörer att ta sig in på marknaden, genom att ta bort eventuella hinder.
3. Undanröja hinder för aggregatorer att delta på marknaden.
4. Smarta elmätare och IT-tjänster som underlättar för kunder att vara flexibla.
5. Erbjuda dynamiska elavtal till kund.
6. Tidsdifferentierade tariffer, till exempel effektavgifter och lokaliseringssignaler, som incitament för kunder att flytta sin förbrukning.
7. Kunskapsspridning och incitament som leder till att kunder kan och vill vara mer aktiva och bidra med sin flexibilitet.
8. Implementera marknadsbaserad anskaffning av balanstjänster.
9. Minska barriärer för att erbjuda balanstjänster, genom enklare förkvalificeringsprocesser.
10. Balanstjänster ska erbjudas över landsgränserna (inom EU) och via gemensamma plattformar.
11. Underlätta för mindre aktörer genom att ta bort administrativa barriärer.
12. Intäktsramsregleringen ska ge incitament att använda smarta lösningar.

Så här jobbar Ei för mer flexibilitet

EU:s länder har kommit olika långt när det gäller att använda flexibiliteten i elsystemet. För Sveriges del är flera av de åtgärder som Acer föreslår redan på plats, några är påbörjade och andra återstår att genomföra.

Ei har ett uttryckligt uppdrag från regeringen att arbeta för att främja flexibilitet. Det sker på olika sätt. Här är en sammanfattning av Ei:s arbete utifrån Acers rekommenderade åtgärder.

Smarta mätare: Sverige ligger långt fram vad gäller implementering av smarta elmätare. Sedan januari 2025 gäller funktionskrav på elmätare i Sverige vilket bidrar till att öka kundernas möjligheter att vara aktiva på elmarknaden.

Effektavgifter: Till 2027 ska alla nätföretag ha infört effektavgifter och ett femtiotal nätföretag har redan infört detta.

Styr- och informationstjänster: För att kunderna ska kunna bidra med sin flexibilitet är det centralt med styr- och informationstjänster på marknaden. På så vis kan kunderna styra sin förbrukning efter prissignalerna från effektavgifter och elpriset. Ei arbetar med detta. Bland annat genom att utveckla Elpriskollen så att det framöver ska bli möjligt att se utbudet av styr- och informationstjänster där och genom att ställa krav på elnätsföretagen att informera sina kunder om effektavgifter och möjligheterna att anpassa sig efter dem. Däremot har Sverige en bit kvar vad gäller den utveckling av styrtjänster som behövs för att kunder ska kunna styra sin elanvändning per automatik utifrån till exempel elnätsföretagens effektavgifter.

Sprida information: Acer påtalar vikten av att kunderna får kunskap om hur de kan vara flexibla. På Ei jobbar vi för att öka kunskapen till kunderna om fördelarna med att vara flexibel. För att sprida information om hur kunderna kan bli mer aktiva och smarta i sin elanvändning har en ny sida lanserats på ei.se: Använd el smartare

Dynamiska elavtal: Ytterligare en viktig åtgärd är att stimulera användningen av dynamiska elavtal (timprisavtal, och framöver kvartsprisavtal). Många elhandlare i Sverige erbjuder redan denna typ av elavtal, och Ei arbetar därför för att kunderna ska bli medvetna om för- och nackdelar med dessa avtal för att fler ska gå över till dynamiska elavtal och på så vis i större grad kunna påverka sina elkostnader genom att justera sin förbrukning. Ei arbetar också med att utveckla Elpriskollen så att fördelarna med timprisavtal ur ett kund- och samhällsperspektiv ska framgå tydligare.
När det gäller roller och ansvar på elmarknaden är det en fråga som också Ei anser är viktig att tydliggöra i det svenska regelverket för elmarknaden. För närvarande är det en fråga som bland annat utreds i den pågående elmarknadsutredningen.

–Elmarknadsutredningen kommer att redovisa sina förslag den 25 april. En del av elmarknadsutredningens uppdrag är att förtydliga roller och ansvar för exempelvis aggregatorer, säger Elin Broström som är enhetschef på Ei och expert i elmarknadsutredningen.

Förbättra balansmarknaden: Flera av Acers åtgärdsförslag syftar till att förbättra balansmarknadernas funktion. För närvarande reformeras balansmarknaden i Sverige på flera sätt. I januari 2022 avskaffades exempelvis kravet på kostnadsbaserade bud avseende frekvenshållningsreserver (FCR) och sedan dess har alla balanstjänster i Sverige upphandlats med marknadsbaserade metoder. En annan milstolpe är att balanstjänster erbjuds sedan i mars i år över landsgränserna i Norden. Däremot ligger Sverige efter när det gäller att utbyta balanstjänster med övriga Europa på grund av att Svenska kraftnät är försenade avseende anslutningen till de europeiska balanseringsplattformarna PICASSO och MARI som medför att balanstjänster kan utbytas inom hela EU.

Ei arbetar även löpande med att följa upp Svenska kraftnäts förkvalificeringsprocesser för deltagande på balansmarknaden. I den senaste uppföljningen rekommenderade Ei att Svenska kraftnät fortsatt ser över förkvalificeringsprocessen för att underlätta och möjliggöra att samtliga teknikslag kan delta på balansmarknaden.

Utvecklad elnätsreglering: Acer påtalar vikten av att intäktsramsregleringen för elnätsföretagen ger nätföretagen incitament att använda smart teknik. Ei arbetar löpande med att se över den svenska elnätsregleringen. För den innevarande tillsynsperioden 2024–2027 får elnätsföretagen full kostnadstäckning för flexibilitetsåtgärder, vars specifikationer och marknadsprodukter offentliggjorts efter godkännande av Ei. Inför kommande tillsynsperiod (2028–2031) är Ei:s inriktning bland annat att se över effektiviseringsincitamentet och däribland förstärka elnätsföretagens incitament att optimera de totala kostnaderna i nätverksamheten.

Rapporten och mer information finns på Acers webbplats Länk till annan webbplats..

Ett förtydligande lades till i nyheten 16 april 2025.