Ny rapport från Acer: Möjligheter och utmaningar för Europas elförsörjning

Försörjningstryggheten inom elförsörjningen är god i EU:s medlemsländer. Det slår EU:s samarbetsorgan för energitillsynsmyndigheter Acer fast i en ny rapport. Däremot ökar kostnaderna för de olika typer av stödsystem som länderna använder sig av. Acer ger därför ett antal rekommendationer som syftar till att stödja energiomställningen och hålla elpriserna på en rimlig nivå.

Till dig som prenumererar på Ei:s nyheter: Kanske har du fått denna nyhet till din mejlkorg flera gånger? Förlåt, tekniken är inte riktigt med oss, vilket gjort att nyheten tyvärr har skickats ut några extra gånger.

Varje år gör Acer en analys av hur försörjningstryggheten för el utvecklas inom EU. I årets rapport har Acer främst tittat på hur och om medlemsstaterna har använt sig av det europeiska ramverket för att bedöma och hantera risker för försörjningstryggheten, inklusive supportmekanismer såsom kapacitetsmekanismer och stödsystem för icke-fossil flexibilitet.

Acer anger i rapporten att försörjningstryggheten för el inom Europa är god. Europeiska och nationella bedömningar av resurstillräcklighet visar dock att risker finns på längre sikt. Syftet med bedömningarna är att se om det finns tillräckligt med utbud för att möta den framtida efterfrågan av el.

Alla medlemsstater ska övervaka resurstillräckligheten

Alla medlemsstater inom EU ska övervaka resurstillräckligheten i det egna landet baserat på europeisk bedömning av resurstillräcklighet. Medlemsstaterna kan även som ett komplement, utifrån vissa kriterier och förutsättningar, utföra och använda nationella bedömningar av resurstillräcklighet.

Under 2024 beslutade Acer för första gången att godkänna den europeiska resurstillräcklighetsbedömningen för 2023, som är den tredje i raden av europeiska resurstillräcklighetsbedömningar som tagits fram av samarbetsorganisationerna för systemansvariga företag för el (Entso-e).

Kapacitetsmekanism förutsätter en tillförlitlighetsnorm

Att säkerställa att det alltid finns fullständig resurstillräcklighet, utan risk för effektbrist, är inte försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det är med andra ord inte ekonomiskt hållbart att ha kapacitetsresurser i beredskap för de mest extrema situationerna.

EU-medlemsstater som har eller avser att införa en kapacitetmekanism ska därför ha en tillförlitlighetsnorm. En tillförlitlighetsnorm kan bidra till att avgöra vad som är en samhällsekonomiskt optimal nivå för resurstillräcklighet.

En kapacitetsmekanism är en åtgärd för att säkerställa att medlemsstaten uppnår en nödvändig nivå av resurstillräcklighet, genom ersättning till resurser för att de är tillgängliga, det kan till exempel vara ersättning för att ett kraftverk står redo att starta upp sin produktion. Teoretiskt bör tillförlitlighetsnormen reflektera antalet timmar per år som det är acceptabelt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att utbud och efterfrågan av el inte möts. Normen ska beräknas enligt en metod som tagits fram av Entso-e och beslutats av Acer. Förenklat ger normen en avvägning mellan kostnaden att tillföra ytterligare kapacitet i elsystemet och nyttan med att ha mindre bortkoppling av efterfrågan av el, eller energi som inte levereras.

Stora skillnader

Acer konstaterar i rapporten att implementeringen av det europeiska ramverket för att bedöma och hantera risker för försörjningstryggheten inom elförsörjningen fortgår bland EU:s medlemsstater. Stora skillnader i bedömningar och resultat kvarstår dock mellan medlemsstaterna. Dels kan det bero på strukturella skillnader mellan medlemsstaterna, dels att ramverket är brett och därför kan ge utrymme för olika tolkningar och stora variationer.

Kostnader för kapacitetsmekanismer ökar

Även om antalet kapacitetsmekanismer i Europa under den senaste tiden inte har förändrats i särskilt stor utsträckning har de årliga kostnaderna för dessa mekanismer ökat kraftigt.

För att elpriserna ska förbli rimliga och förutsägbara inom EU är det viktigt att dämpa systemkostnaderna, inklusive kostnader för kapacitetsmekanismer. Ett sätt att dämpa dessa kostnader är att minska effekttoppar genom att ge bättre prissignaler till elanvändare. I detta sammanhang kan det föras fram att EU-kommissionen, i den reviderade elmarknadsförordningen (konsoliderad version) Länk till annan webbplats., infört möjligheten att tillämpa statliga stöd till icke-fossil flexibilitet såsom efterfrågeflexibilitet och energilager. Införandet bottnar i den påskyndade utbyggnaden av förnybara och väderberoende energikällor där en lyckosam integration kräver en ökad tillgång till flexibilitetslösningar för att balansera elsystemet över olika tidshorisonter. Med detta stödsystem avses betalningar för den tillgängliga kapaciteten för icke-fossil flexibilitet.

Merparten av kapacitetsmekanismerna fortfarande fossila

Acer konstaterar i rapporten att minst tio EU-medlemsstater infört, eller planerar, att införa stödsystem för icke-fossil flexibilitet, primärt för batterilagring och efterfrågeflexibilitet. Målen för dessa stödsystem varierar mellan att integrera förnybar energi, hantera nätbelastning och stärka försörjningstryggheten.

Acer framför också i rapporten att fossil elproduktionen fortsatt dominerar bland kapacitetsmekanismerna. 85 procent av långsiktiga kontrakt för 2035 har tilldelats fossil elproduktionen, medan fossilfri elproduktion innehar en marginell andel här. Detta kan försvåra en snabb och kostnadseffektiv övergång till ett fossilfritt elsystem.

Acers rekommendationer

I rapporten ger Acer ett antal rekommendationer för att stärka försörjningstryggheten inom elförsörjningen och stödja energiomställningen samtidigt som elpriserna kan förbli rimliga och förutsägbara i Europa.

För det första betonas vikten av att ytterligare integrera den gemensamma elmarknaden, och att undanröja hinder för efterfrågeflexibilitet och nya aktörer. Genom att medlemsstaterna samarbetar mer integrerat för att säkra elförsörjningen kan fördelarna maximeras.

Acer skriver även att det befintliga ramverket för bedömning och hantering av risker relaterat till resurstillräcklighet bör förbättras och implementeras på ett mer konsekvent och enhetligt sätt. Det pågående arbetet med att effektivisera ramverket ger en möjlighet att åtgärda brister och skapa en mer robust och enhetlig grund för bedömningar av resurstillräcklighet.

Slutligen uppmuntrar Acer EU-medlemsstaterna att införa välutformade och samordnade stödsystem där det behövs. Acer framhåller också betydelsen av att utveckla en bästa praxis för utformning av stödsystem och att identifiera möjliga synergier mellan olika typer av stöd. Genom dessa åtgärder kan EU stärka försörjningstryggheten inom elförsörjningen, stödja energiomställningen och samtidigt säkerställa rimliga och förutsägbara priser för elanvändare.

Ei:s roll i arbetet

Som energitillsynsmyndighet i Sverige är Ei en av medlemmarna i Acer och Ei är även representerad i flera av Acers arbetsgrupper. Ei ingår också i Acers beslutande styrelse och tar ställning till Acers förslag till beslut inom flera områden.

Rapporten finns på Acers webbplats: Security of EU electricity supply 2024 Monitoring Report Länk till annan webbplats.