Vad krävs för att elfordon ska kunna bidra med flexibilitet till elsystemet? Ei har gjort en första bedömning

Vart tredje år ska Energimarknadsinspektionen (Ei) bedöma hur elfordon och utbyggnaden av publik laddinfrastruktur kan bidra med flexibilitet i elsystemet. Nu är den första bedömningen klar.

2024-09-06 Nyheten har uppdaterats med några förtydliganden.

Ett elsystem med mer variabel elproduktion, till exempel sol- och vindkraft är beroende av att det finns flexibla resurser som vid behov kan gå in och balansera elsystemet. Det kan till exempel handla om små eller stora elförbrukares förmåga att vara flexibla i sin elanvändning (efterfrågeflexibilitet) eller en elproducents förmåga att anpassa produktionen utifrån systemets behov. En tredje flexibilitetsresurs är energilagring.

I takt med att antalet elfordon ökar och infrastrukturen för laddning byggs ut, ökar också möjligheten att utnyttja det faktum att elfordon kan ses som mobila energilager. De är därmed en resurs som kan bidra med nödvändig flexibilitet till elsystemet, det vill säga en förmåga att anpassa sig efter systemets behov.

När transportsektorn elektrifieras ställs nya krav på elsystemet. Därför måste integreringen av elfordon i elsystemet ske på ett effektivt sätt. Laddningen av elfordon bör till exempel optimeras och styras på ett sätt som inte orsakar överbelastning i elnäten.

Ska analyseras vart tredje år

I september 2023 antogs en ny EU-förordning (Europaparlamentets och rådets förordning 2023/1804 om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel, även kallad AFIR). Förordningen ska säkerställa att medlemsstaterna uppfyller minimikrav för utbyggnaden och driften av laddnings- och tankinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten, för att uppnå EU:s klimatmål. Som en följd av förordningen ska Ei vart tredje år ska bedöma:

• hur utbyggnaden och driften av laddningspunkter skulle kunna göra det möjligt för elfordon att ytterligare bidra till energisystemets flexibilitet (artikel 15.3)
• hur dubbelriktad laddning kan bidra till minskade kostnader på användar- och systemnivå och till en ökning av andelen förnybar el i elsystemet (artikel 15.4)

Nu har Ei gjort en första bedömning för Sveriges del. Bedömningen avser, liksom förordningen, publika laddpunkter (laddpunkter som är tillgängliga för allmänheten).

Ei:s bedömning ska även bidra till det handlingsprogram som Energimyndigheten tidigare i år fick i uppdrag av regeringen (Uppdrag att bistå med underlag och bedömningar så att Sverige kan uppfylla de skyldigheter som följer av EU-förordning 2023/1804 Länk till annan webbplats.) att ta fram, enligt artikel 14 i förordningen.

Fem förutsättningar

I sin bedömning har Ei identifierat ett antal förutsättningar som Ei anser behöver finnas för att elfordon ska kunna bidra med flexibilitet genom laddinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och för att integrering av elfordon ska vara så effektiv som möjligt.

Förutsättningarna är:

• Laddpunkterna behöver vara anslutna till elnätet.
• Behoven av flexibilitet behöver vara identifierade och kommunicerade.
• Elfordon och laddpunkter behöver kunna svara på signaler om behov av flexibilitet.
• Prissignaler och andra incitament behöver vara korrekta för att främja flexibilitet när den behövs.
• Elfordonsanvändare behöver ha förmåga och vilja att ladda flexibelt.

Det finns flera utmaningar relaterade till de uppräknade förutsättningarna. I rapporten har Ei därför även fört fram ett antal rekommendationer för att förbättra förutsättningarna för flexibilitet från elfordon genom publik laddinfrastruktur. Rekommendationerna riktar sig bland annat till myndigheter, elnätsföretag och andra berörda aktörer. Rekommendationer som riktas till elnätsföretag ska bland annat beaktas i elnätsföretagens nätutvecklingsplaner.

Ei:s rapport: Förutsättningar för elfordon att bidra till elsystemets flexibilitet och hur dubbelriktad laddning kan bidra till minskade kostnader Ei R2024:08