Markkabel kontra luftledning är ord som ofta hörs i debatten när nya kraftledningar ska byggas. Frågor om kostnader som är förenade med de olika alternativen, eller vilka motstående intressen som finns, är viktiga. Lika viktigt när valet ska göras är hur tekniken och sträckningen påverkar fridlysta växter, unika naturmiljöer och den biologiska mångfalden.

Energimarknadsinspektionen hanterar varje år cirka 100 ansökningar från företag som vill bygga nya kraftledningar, komplettera befintliga ledningar eller riva gamla ledningar.

Men vad är det egentligen som Ei tittar på i sin prövning och vad är bra att lägga extra krut på om man som företag ska skicka in en ansökan?

Ellagen och miljöbalken

När Ei ska pröva en ansökan läggs stort fokus på att analysera att ledningen uppfyller alla de kriterier som finns fastslagna i ellagen. Det handlar bland annat om ledningens konstruktion, anslutning, spänning, lokalisering och om det finns alternativa sträckningar. Ledningens påverkan på kulturmiljön och människors hälsa är andra parametrar som bedöms.

Men en stor del av bedömningen handlar också om hur den planerade kraftledning kommer att påverka vår naturmiljö.

– Vi bedömer alltid en ansökan utifrån de bestämmelser som anges i miljöbalken, säger Ulrica Andersson, analytiker och miljövetare på Ei. Vi tittar på allt ifrån om det finns skyddsvärd skog, rennäring eller fridlysta arter i området till om det finns farliga kemikalier i ledningsstolparna.

Att planera och bygga ledningar tar tid

Att få en ny kraftledning på plats tar tid. I genomsnitt tar det drygt ett år för Ei att hantera själva ansökan. Men innan den överhuvudtaget når Ei har företaget ofta arbetat så länge som tre år med att ta fram underlaget och genomföra de samråd som krävs.

– Räknar man sedan med den efterföljande byggnationen rör det sig ofta om ungefär tio år från det att behovet uppstod till att en ledning står på plats, säger Ulrica Andersson.

Samrådet viktigt i miljökonsekvensbeskrivningen

Samtidigt måste det få ta sin tid. En kraftledning ska stå på platsen under många år framöver. När Ei beslutar om en ledning ska få tillstånd eller inte så måste myndigheten se vilka andra intressen som finns. Därför kräver miljöbalken att företagen gör en miljökonsekvensbeskrivning och genomför samråd med dem som berörs av en ledning.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska utformas efter den kunskap och information som har samlats in under samrådet och beskriva alla direkta och indirekta effekter som ledningen kan ha på människor, naturmiljö, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt.

Naturvärdesinventeringar ger en detaljerad bild

För att Ei ska kunna göra en ordentlig prövning krävs ibland att företaget, som en del av sin miljökonsekvensbeskrivning, har gjort en naturvärdesinventering. Undantag kan göras om den tänkta ledningen har en sträckning helt i stadsmiljö eller utmed en stor väg.

Enkelt förklarat ska en naturvärdesinventering hitta naturvärden i området som har en positiv betydelse för biologisk mångfald. Om det till exempel finns lövskog, bäckar och våtmark som är viktiga för att ekosystemet ska fungera och för att olika arter ska kunna leva och fortplanta sig, så måste man ta hänsyn till det.

– Det finns mycket som kan störa eller förstöra balansen i ett ekosystem, till exempel miljöförstöring eller utrotning av en art. Genom naturvärdesinventeringen kontrollerar vi att påverkan på ekosystemet blir så liten som möjligt, säger Kristina Pers, handläggare och biolog på Ei.

Det finns goda skäl för företagen att lägga lite extra krut på miljökonsekvensbeskrivningen och på sin naturvärdesinventering. En naturvärdesinventering som behöver kompletteras kan i värsta fall leda till ett helt års försening.

– Det är relativt vanligt att vi måste be om kompletteringar och ofta handlar det om artskyddet. Tyvärr innebär det ofta att man måste undersöka området på plats under rätt tid på året. Det går till exempel inte att se vilka sommarväxter som finns i området under vintern, säger Kristina Pers.

Kunskapen ökar

På Ei har miljöfrågorna, precis som i samhället i stort, fått större utrymme de senaste åren. Från att Ei:s avdelning för tillstånd och prövning i princip endast bestått av jurister har myndigheten de senaste åren anställt fler miljövetare. Dessutom har Ei i större utsträckning än tidigare tagit hjälp av experter för att ytterligare öka kompetensen på myndigheten.

– Vi samlar bland annat in kunskap genom studiebesök och genom att bjuda in experter inom olika områden, säger Ulrica Andersson.

Förra året var exempelvis en fågelexpert på Ei för att berätta hur fåglar kan påverkas av luftledningar genom till exempel kollision eller strömgenomgång, vilka arter som är mer drabbade och hur en fågelinventering kan genomföras. Under året gjordes även studiebesök på Kemikalieinspektionen för att samla mer kunskap om de miljöfarliga ämnen som kan finnas i exempelvis ledningsstolpar.

Senare i höst står ett studiebesök hos en tillverkare av kraftledningsstolpar på programmet och en forskare från statens lantbruksuniversitet har bjudits in för att berätta om kraftledningars påverkan på rennäringen.

Inga lätta beslut

Miljöfrågorna är viktiga och inga beslut tas lättvindigt. Det är många intressen att ta hänsyn till när en kraftledning ska byggas.

– Det är svåra frågor och det finns många aspekter att ta hänsyn till när vi prövar en ansökan om ny kraftledning. Det finns ett stort behov av att bygga ut elnäten, både för att öka kapaciteten i vissa regioner, men också för att kunna ansluta förnybar energi på ett bra sätt. Samtidigt måste utbyggnaden ske så att vi tar hänsyn till naturmiljöer och skyddade arter. Och för att kunna ta den hänsynen krävs kunskap om den biologiska mångfalden i området som ledningen ska byggas i, säger Ulrica Andersson.

Mer information om vad en ansökan ska innehålla och vilka regler som gäller för kraftledningar