Det här klagar elkonsumenterna på – och det här gör Ei

Höga elnätspriser ligger i topp när Energimarknadsinspektionen (Ei) sammanställer de klagomål som myndigheten får in. På elhandelssidan toppar klagomål över otydliga avtalsvillkor och oschyssta affärsmetoder. Klagomålen ger Ei viktig input i arbetet med tillsyn och regelutveckling.

Konsumenter kan vända sig till Ei med frågor eller klagomål om marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. Nu har Ei sammanställt de vanligaste frågorna och klagomålen som myndigheten får in från konsumenter varje år. Den visar att cirka 60 procent av klagomålen handlar om elnät, medan drygt 30 procent handlar om elhandel. Bara ett fåtal frågor och klagomål rör gasnät och fjärrvärme.

Under 2017 fick Ei in drygt 1 500 frågor och klagomål varav knappt hälften var klagomål.

– Det finns flera myndigheter och organisationer som konsumenter kan vända sig till om de har synpunkter på elmarknaden, till exempel Konsumentverket eller Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Men framförallt tror jag att de flesta vänder sig direkt till sitt elnätsföretag eller sin elhandlare. Vår redovisning täcker därför bara en del av de samlade klagomålen, men den ger ändå en bra fingervisning om vad konsumenterna upplever som problem på elmarknaden, säger Mattias Johansson, analytiker på Ei:s avdelning för konsumenträtt.

Flest klagar på elnätsavgiften

Under 2017 fick Ei in 472 klagomål som handlade om elnät. Nästan 300 av dessa handlade om elnätsavgiften. Därefter hamnade klagomål om höga avgifter för nätanslutning (60 stycken) följt av klagomål över elavbrott och leveranskvalitet (47 stycken).

– Vi får många frågor och klagomål om elnätspriset. Det vi kan göra är att förklara hur modellen med intäktramar fungerar. Ei har även lämnat förslag till regeringen om hur regelverket kan bli tydligare. Men det är viktigt att elnätsföretagen tar ansvar för att förklara för sina kunder varför de har höjt sina avgifter. Som kund ska man kunna få ett svar på det av sitt elnätsbolag, säger Mattias Johansson.

Avtal och oschyssta metoder

Till skillnad mot elnätsavgiften kan de flesta kunder själva välja vilken elhandlare de ska köpa sin el av och därmed i viss mån påverka sin elkostnad. I dagsläget finns cirka 125 elhandelsföretag att välja mellan.

De flesta klagomål som Ei fått in under 2017 vad gäller elhandel handlar om enskilda avtalsvillkor samt om elhandlare som använder sig av olika typer av oschyssta affärsmetoder. Det kan vara klagomål om långa uppsägningstider eller negativ avtalsbindning, det vill säga att elhandlaren skickar en avtalsbekräftelse eller en faktura utan att konsumenten uttryckligen sagt ja till att teckna avtal.

– Regeringen har föreslagit att det ska krävas skriftlig bekräftelse vid telefonförsäljning från och med september 2018. Det är ett välkommet förslag. Om det genomförs blir det tydligare för kunden och det ger kunden en viss betänketid och möjlighet att jämföra med andra erbjudanden, säger Mattias Johansson.

Vad gör Ei med klagomålen?

De klagomål som kommer in till Ei används på flera sätt. Klagomål som indikerar att ett företag inte följer reglerna kan leda till att Ei genomför en tillsynsinsats.

De klagomål som visar att reglerna på elmarknaden inte är tillräckliga eller otydliga är bra underlag för Ei i arbetet med att se över och föreslå tydligare eller nya regler till regeringen.

Genom klagomålen och frågorna blir Ei också uppmärksam på vilka regler som kan vara svåra att sätta sig in i som konsument. Ei försöker på olika sätt att upplysa om vad man som konsument på elmarknaden ska tänka på innan man tecknar ett elavtal.

Har man frågor kan man alltid vända sig till Ei:s konsumentkontakt via telefon eller via Kundo. På Ei:s jämförelsesajt elpriskollen.se finns möjlighet att jämföra elhandlarnas elpriser inför sitt val av elavtal.

Ei:s sammanställning

Elpriskollen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kundo Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.