Vill du lyssna på innehållet på ei.se? Starta genom att trycka på Spela upp i verktygspanelen. Du kan också pausa, stoppa, spola framåt eller bakåt, justera volym och uppläsningshastigheten.

2022-01-17 08:07:01

Elpris - lärdomar 2021

Vilka lärdomar kan vi dra utifrån nuvarande situation med höga elpriser?

Denna text är publicerad i december 2021.

Hösten och vinterns höga elpriser på grossistmarknaden för el ökar kostnaderna för el såväl för industrin som för svenska hushåll och företag. Men grossistprishöjningarna kommer att ha olika effekter för elkunderna beroende på elavtal. Vissa kommer att vara mer skyddade mot höga priser än andra beroende på hur mycket de höjda grossistpriserna ”slår” igenom till elkunden. Hur sårbar en enskild kund är för variationer i elpriset beror även på kundens inkomst och ekonomiska situation i övrigt.

Det är i dag svårt att veta hur elpriset kommer att utvecklas på sikt och om nuvarande pristoppar är tillfälliga. Men vi kan förvänta oss ökade prisfluktuationer i framtiden som en effekt av mer intermittenta kraftkällor (Ei R2020:09 Genomförandeplan med tidsplan för att förbättra elmarknadens funktion Pdf, 933.5 kB.). Ei anser att vissa åtgärdar krävs för att förbereda elsystemet för elprisvariationer i framtiden.

Konsekvenser av grossistprisökningarna

De högre grossistpriserna innebär generellt att elproducenter med låga rörliga produktionskostnader, till exempel vindkraftsproducenter, får en ökad inkomst. Detta kan innebära att det tillgängliga kapitalet för att investera i förnybar energi ökar på sikt. Generellt bör också intresset för att bygga mer elproduktion öka, särskilt i södra Sverige där priserna på el varit högst.

Elhandlarna får ökade kostnader för att köpa in el. Men de kan minska sina risker för oväntade prisökningar genom finansiella risksäkringsprodukter. En elhandlare som har valt en svag risksäkringsstrategi eller en verksamhetsmodell med en lägre tolerans för prisökningar, är därför mer sårbar för prisökningarna i grossistmarknaden jämfört med de elhandlare som har lyckats försäkra sig emot prisvolatilitet. Att risksäkra sin portfölj är däremot inte gratis, så valet av risksäkringsnivåer är ett företagsekonomiskt beslut för den enskilde elhandlaren.

Även om priset på grossistsmarknaden har ökat och inköpspriset för elhandlaren ökat under hösten och vintern, betyder inte pristopparna att alla elkunder påverkas i samma utsträckning. Hur mycket de ökade priserna slår igenom beror på vilken typ av elavtal som elkunden har. Kunder som påverkas mest av prishöjningarna är de med icke-flexibel förbrukning och ett ’rörlig’ avtal med ett pris som ändras per timme eller månadsvis. För närvarande är det uppskattningsvis cirka 1 procent av kunderna i Sverige som har ett rörligt timavtal. Antalet kunder med rörligt månadsavtal var mellan 53 och 62 procent i södra Sverige (elområde SE3 och SE4) under 2021 (Källa: Fördelning av avtal på olika avtalstyper (scb.se Länk till annan webbplats.). Det innebär att lite mer än hälften av elkunderna kommer att få direkta prisökningar om kunden inte ändrat sin förbrukning. För kunder med fasta elprisavtal blir det i det korta perspektivet ingen prishöjning.

Sammanfattningsvis finns det en stor variation i hur grossistpriserna påverkar de olika aktörerna på elmarknaden och elkunderna, där vissa är mer sårbara än andra. Vissa positiva effekter finns också eftersom de högre priserna kan antas få positiva effekter på investeringarna i ny elproduktion på längre sikt, vilket i sin tur gör att utbudet av el ökar. 

Behöver något åtgärdas?

De höga elpriserna har lett till att elmarknaden har hamnat högt upp på den politiska agendan i både Sverige och EU. Aktuella frågor är till exempel om elmarknaden fungerar eller om vi behöver vidta några åtgärder? Det diskuteras också om det finns behov av att subventionera elen för att hjälpa sårbara kunder. I Norge har till exempel förslag tagit fram om att ge kunderna visst stöd vid höga elpriser. Behovet av sådant stöd är inte en fråga för Ei utan i denna artikel fokuserar vi på elmarknadens ”design” och vad som kan förbättras.

Det är för tidigt att se över de grundläggande principerna i elmarknadens design på grund av pristopparna

På en väl fungerande marknad ska priset gå upp vid brist. Pristoppar ger tydliga signaler till marknadsaktörerna om var investeringsbehovet finns, vilket är viktigt om utbud och efterfrågan ska vara i balans.

Över tid har den integrerade elmarknaden inom Norden och EU bidragit till lägre elkostnader med en mer effektiv resursanvändning och investeringar i billigare och fossilfri elproduktion, samt lägre koldioxidutsläpp över hela Europa. Det är Ei:s uppfattning att den europeiska elmarknadens ramverk är mer samhällsekonomiskt fördelaktigt än alternativen. Det betyder dock inte att det inte finns förbättringar att göra och här återges några av de åtgärder som Ei förespråkat de senaste åren.

1. Efterfrågan på el behöver bli mer flexibel

Som nämnts i Ei:s tidigare text om elpriset är konsumenters elförbrukning idag inte särskilt flexibel. Det betyder att konsumenterna inte anpassar sin efterfrågan på el efter hur elpriset varierar. Låg flexibilitet leder till att elsystemet blir mer belastat när priserna är höga, vilket drar upp priserna ännu mer när elen kostar som mest.

Att flytta eller minska efterfrågan på el, som visas av figur 1, kan exempelvis innebära att en villaägare eller ett flerfamiljshus laddar ett batteri eller en elbil billigt på natten och sedan använder den billiga elen under dagen för att undvika högre elpriser. Det kan också innebära att värmepumpar flyttar aktivering eller optimerar när de används under korta perioder för att minska kostsamma nätbegränsningar eller höga elpriser mitt på dagen.

Stapeldiagram som visar förändringar i energikostnader om man styr sin förbrukning till olika tider på dygnet. Samma information som illustrationen innehåller finns också som text på webbsidan.

Figur 1: Det orangea området visar hushållets energikostnader för elanvändning under pristopparna utan flexibilitet, och det randiga området visar elkostnader med samma elanvändning när ett batteri laddas under natten

Svenska konsumenter skulle alltså kunna spara pengar på att få till en mer flexibel elanvändning. År 2016 beräknade Ei att efterfrågeflexibilitet i form av resurseffektiviseringar kunde ha besparat kunder, framförallt hushåll, energikostnader på mellan 381-675 miljoner kronor årligen. Med rätt teknik installerad skulle dessutom 370 miljoner kronor som går till frekvenshållning kunnat effektiviseras bort, och upp till 587 miljoner kronor i kostnader som uppstod från lokala nätproblem årligen kunnat undvikas. Notera att elpriset var betydligt lägre under den perioden så fördelarna är i dag förmodligen högre (Ei:s rapport 2016:15, sidan 28, Svenska kraftnät bedömer att andelen förbrukning som kan skjutas på, kommer att öka i takt med att vi får fler elbilar fram till 2040: Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan2020-2029 Länk till annan webbplats.).

För att få kundernas efterfrågan att bättre anpassa sig till marknadspriserna rekommenderar Ei följande:

  • Tydliga regler för flextjänster: Ta bort de barriärer som hindrar utvecklingen av tjänster för efterfrågeflexibilitet som bland annat identifierats i Ei:s rapport Ei R2020:10 Pdf, 604.6 kB.. Dessutom implementera NordREG:s och Ei:s rekommendationer rörande oberoende aggregatorer.
  • Effektiva incitament för elhandlare: Se över vilka faktorer som medför att elhandlare inte erbjuder och marknadsför flexibilitetstjänster i erforderlig utsträckning.
  • Kunders förståelse: Genomför informationskampanjer som syftar till att främja flexibel elkonsumtion. Informationskampanjerna bör på ett pedagogiskt vis lyfta upp de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med att investera i den teknik och de livsstilsförändringar som behövs för att få till en mer flexibel elkonsumtion.
  • Gör elnäten smartare: Funktionaliteter som smarta elnät kan bidra med handlar exempelvis om att underlätta elanvändarnas konsumtionsbeslut och att underlätta för flexibilitetsresurser så att elsystemets tillgångar optimeras (Utvärdering av kostnader och nyttor av smarta elnät Ei R2021:06 Pdf, 2.1 MB.).

2. Regulatoriska hinder som försvårar utbudet av systemkritiska tjänster behöver undanröjas

På dagens elmarknad handlas el på flera delmarknader. När vi i dagligt tal pratar om grossistpriset på el, är det priset på den så kallade dagenföremarknaden. El handlas även inomdagen, på intradagsmarknaden, och i själva drifttimmen, den så kallade balansmarknaden. Idag finns det enligt Ei förhållanden på balansmarknaden som utgör inträdeshinder och hinder för en effektiv prisbildning. Dessa hinder försvårar för innovativa aktörer, produkter och tjänster, som till exempel energilager, oberoende aggregatorer, och frekvensreglering att komma in på marknaden. Sammantaget kan dessa aktörer, produkter och tjänster bidra med att säkerställa elsystemets stabilitet och samhällsekonomisk effektivitet. Ei har föreslagit en rad åtgärder (Rapporten Ei R2020:09) för att hantera dessa regulatoriska brister.

3. Elnätet behöver förstärkas och kapaciteten i elnätet förbättras

Bristande överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige leder till högre elpriser i södra Sverige än i norra. Höga priser i söder beror på att man inte i tillräcklig omfattning kan ta del av billig el från vattenkraften i norr. Men utmaningarna i elnätet är mer komplexa än så. Elektrifiering, urbanisering och en åldrande nätinfrastruktur har lett till en ansträngd kapacitetssituation i delar av Sveriges elnät.

Svenska kraftnät planerar att göra mycket omfattande investeringar i transmissionsnätet. Även lokal- och regionnäten planerar för stora investeringar. Det finns dock osäkerheter kring vilka behov som kommer att finnas i framtiden. Dessa osäkerheter beror bland annat på teknikutvecklingen, digitaliseringen, urbaniseringen och elektrifieringen av samhället. Ei har föreslagit åtgärder för att förbättra kapaciteten i elnätet, vilka kan sammanfattas i nedanstående punkter:

  • Förbättrad planering och koordinering i samband med nätutveckling.
  • Förbättrade anslutningsprocesser.
  • En mer kostnadseffektiv driftsäkerhet.
  • Effektiv prissättning för att motverka luftbokningar i nätet.

Utöver de föreslagna författningarna anser Ei det viktigt att genomföra de föreslagna författningarna som presenterades i rapporten Ren energi inom EU (Ei R2020:02). Dessa EU-regler bidrar till att klargöra ansvarsförhållandet bland marknadens aktörer för att avhjälpa problem kopplade till kapacitetsbrist. De främjar också användningen av flexibilitetsresurser i elsystemet.

Kontakt
David Fried
Nationalekonom

016-16 25 35

Skicka meddelande till oss

Eftersom Energimarknadsinspektionen (Ei) är en myndighet gäller offentlighetsprincipen. Det innebär att innehållet i ditt meddelande kan bli allmän handling och lämnas ut om någon begär det. Fyll i dina kontaktuppgifter om du vill att vi ska kunna nå dig, men undvik helst känsliga uppgifter i meddelandet.

Läs mer här om allmänna handlingar och offentlighetsprincipen och hur vi hanterar personuppgifter.








AvsandarURL