2025-04-27 09:24:08
Fördelarna med att använda el flexibelt
Fördelarna med att använda el flexibelt är många, både för dig och din ekonomi och för samhället i stort.
Du kan sänka dina elkostnader genom att använda el flexibelt och samtidigt gör du nytta för samhället.
När du använder el flexibelt bidrar du till klimatomställningen, fortsatt tillväxt och balans i elsystemet. Med fler flexibla elanvändare minskar risken för effektbrist, begränsningar i elnätet och onödigt höga elkostnader.
Nytta för din ekonomi och för samhället
Flexibilitet berör flera delar i elsystemet vilket ger dig som elanvändare möjlighet att bidra på flera sätt som är till nytta både för din ekonomi och samhället. Här sammanfattar vi några av dem.
- Om du har valt timprisavtal och anpassar din elanvändning efter timpriset kan du sänka dina elkostnader och samtidigt bidra till att upprätthålla handelsbalansen på elmarknaden.
- Om ditt elnätsföretag har effektavgift och du anpassar din elanvändning efter effektavgiften kan du sänka din elnätskostnad samtidigt som belastningen på ditt lokala elnät minskar.
- Om du kan sälja din flexibilitet från till exempel en värmepump eller elbil får du ersättning samtidigt som du bidrar till att upprätthålla balansen i det lokala elnätet.
- Om du kan sälja din flexibilitet från egenproducerade el som lagras i ett hembatteri får du ersättning samtidigt som du bidrar till att upprätthålla balansen i elnätet.
- Om du kan använda el när vinden blåser eller när det finns mycket solenergi gynnar du produktionen av förnybar el och bidrar till klimatomställningen. Information om vilka produktionsslag som används just nu
Länk till annan webbplats. (svk.se)
Så här fungerar elsystemet
Elsystemet kopplar ihop dem som producerar el med dem som använder elen. Genom elnätet transporteras elen till elanvändarna.
Sveriges elnät
Sveriges elnät är uppbyggt i tre olika nivåer; transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Varje nivå ägs och förvaltas av olika aktörer som alla är i behov av flexibilitet. Några av dessa aktörer har etablerat marknader där de köper flexibilitet för att hantera olika utmaningar i elnätet.
Transmissionsnätet ägs och förvaltas av det statliga affärsverket Svenska kraftnät Länk till annan webbplats. (svk.se). Svenska kraftnät ansvarar för att upprätthålla den omedelbara balansen i det nationella elsystemet, det vill säga balansen mellan hur mycket el som produceras och hur mycket som används. Frekvensen i elsystemet är ett mått på denna balans, och målet är att den hela tiden ska vara 50 Hertz (Hz).
Sveriges elområden
Sverige är indelat i fyra elområden: SE 1 Luleå, SE 2 Sundsvall, SE 3 Stockholm och SE 4 Malmö.
I norra Sverige produceras det mer el än det förbrukas. I södra Sverige är det tvärt om, det produceras mindre el än det förbrukas. Detta leder till att elpriset skiljer sig åt mellan de olika elområdena. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige än i södra Sverige.
Balans mellan elen som produceras och elen som används
För att elsystemet ska fungera väl måste det varje sekund vara balans mellan elen vi producerar och elen vi använder (utbud, efterfrågan och kapacitet i elnäten).
För att elnätet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som används.
Förr i tiden när vi använde mer fossila bränslen, var det lättare att planera och anpassa elproduktionen efter utbud, efterfrågan och kapaciteten i elnätet. Men nu när vi till största del använder förnybar energi från till exempel sol och vind, är det svårare att planera och anpassa. Därför behöver vi som använder el vara flexibla och styra vår elanvändning efter tillgången på el (spotpriset) och kapaciteten i elnäten (effektavgiften).
På morgonen när alla vaknar och industrierna startar är det många som vill ha el. Runt lunch och under natten är efterfrågan lägre. Då kan du passa på att ladda elbilen eller använda andra produkter som kräver mycket el.
Hur fungerar marknader för handel med flexibilitet?
Svenska kraftnät förvaltar och utvecklar det svenska transmissionsnätet för el och har etablerat egna marknader där de köper flexibilitet av både elanvändare och elproducenter för att upprätthålla den omedelbara balansen mellan elproduktion och elanvändning.
Regionnäten och lokalnäten ägs av olika företag. De tre största regionnätsägarna är Ellevio AB, E.ON Energidistribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. Lokalnäten ägs av 145 företag av varierande storlek och med olika ägandeformer. Vissa region- och lokalnätsföretag har etablerat marknader de köper flexibilitet för att belastningen i elnätet lokalt. Denna flexibilitet kallas för flexibilitetstjänster och marknaderna för lokala flexibilitetsmarknader.
Så sätts elpriset
Det svenska elsystemet är samlänkat med de andra nordiska länderna och med Europa. I Europa har vi en integrerad elmarknad där marknadspriser sätts i balans mellan utbud och efterfrågan. På börserna sätts elpriset på dagen före-marknaden i balans mellan utbud och efterfrågan. De anonyma köpbuden från elanvändarna matchas mot producenternas säljbud likt en auktion.
Mer om så här fungerar elmarknaden
Varje morgon fram till kl. 12:00 lämnar aktörerna sina order för nästa dag. Strax före kl. 13:00 varje dag publicerar nordiska elbörsen Nord Pool Länk till annan webbplats. (nordpoolgroup.com) priserna för kommande dag.
Vad ingår i elkostnaden jag betalar?
Kortfattat kan man säga dina elkostnader består av tre saker:
- Elen du använder (elhandelsavtal Länk till annan webbplats.)
- Transport av elen till dig (elnätsavtal) Länk till annan webbplats.
- Energiskatter Länk till annan webbplats. och avgifter.
För att få el behöver du ha två elavtal, ett elhandelsavtal (för elen du använder) och ett elnätsavtal (för transport av el till dig).
Om du producerar egen el kan du också behöva ett avtal för försäljning av egenproduktion.
Var finns störst potential för flexibilitet i elsystemet?
Energimarknadsinspektionen (Ei) har vid två tillfällen analyserat hur stor potential för flexibilitet det finns i det svenska elsystemet. Allra störst potential ligger i hushållens uppvärmningssystem, framförallt de som
bor i småhus med eluppvärmning.
Flexibilitetspotentialen i hushållens uppvärmningssystem uppskattades till 6804–7350 MW under en enskild timme en vinterdag år 2020. Det kan jämföras mot de 6633 MW eleffekt som Sveriges kärnkraftverk tillförde det svenska elsystemet i snitt per timme, december 2021 till och med februari 2022. Om hushållen skulle värma sina bostäder på tider då elnätet är mindre ansträngt och elhandelspriset lägre, skulle helt klart elsystemet, klimatet, tillväxten och elanvändarnas kostnader gynnas.
Mer information:
Ei:s rapport Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet Ei R2016:15
Ei:s rapport Utvärdering av kostnader och nyttor av smarta elnät Ei R2021:06