Skydd av arter

Ei prövar om er verksamhet är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2–5 §§ miljöbalken. Artskyddsförordningen är att betrakta som en precisering av hänsynsreglerna.

Det innebär att Ei bedömer hur ledningen påverkar fridlysta och rödlistade arter. Det är viktigt att Ei har tillgång till ett tillräckligt underlag för att kunna göra denna bedömning. Förekomst av fridlysta arter ska utredas så tidigt som möjligt för att i första hand undvika dem. Om det finns fridlysta arter ska det tydligt framgå i er ansökan vilka skyddsåtgärder ni vidtar för att minska eventuell påverkan på dem.

I sista hand, om det inte går att undvika sådan påverkan som riskerar att utösa förbud enligt artskyddsförordningen, är det länsstyrelsen som prövar er dispensansökan. För vissa arter är det svårt att få dispens. Därför är det mer fördelaktigt att hantera påverkan på arten i ett samråd tidigare i processen än att invänta en dispensprövning.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer behöver ni inte inventera samtliga alternativa linjedragningar inför att ni väljer ledningssträckning. Däremot måste ni skaffa er ett tillräckligt underlag för att bedöma om er ansökan är förenlig med de skyddsbestämmelser som omfattar fåglar.

Situationer då fågelinventeringar vanligtvis inte är nödvändiga är när

• ledningen planeras i exploaterade miljöer (till exempel industriområde eller stadsmiljö), eller när
• fågellivet redan är väldokumenterat.

För att Ei ska kunna följa ert resonemang rekommenderar vi att ni förklarar varför ni väljer att inte genomföra riktade inventeringar.

Samtliga fågelarter i Sverige är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Vid byggnation av kraftledning kan förbud utlösas genom skogsavverkning och andra markarbeten som kan medföra risk för att fåglar dödas eller att deras bon och ägg förstörs, även om det inte är åtgärdernas egentliga syfte. Sådana åtgärder kan, i skogsområden som hyser häckande fåglar, alltså motivera skyddsåtgärder även om det rör sig om triviala arter.

Läs även Naturvårdsverkets nyhet: Analys av EU-dom: Förtydligat skydd av fåglar under häckningstid Länk till annan webbplats.

Det är också förbjudet att störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå.
Till skillnad från övriga punkter i 4 § artskyddsförordningen är störning alltså inte förbjudet på individnivå. För att undvika otillåten störning behöver ni särskilt ta hänsyn till sådana arter som är känsliga för störningar eller kollisioner till följd av byggnation eller drift av kraftledningar eftersom det kan påverka arten eller dess livsmiljö på ett sådant sätt att det kan försvåra bibehållandet av artens population på en tillfredsställande nivå.
Naturvårdsverkets vägledning säger att följande grupper bör prioriteras:

• Arter markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1 (betyder att de är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv).
• Rödlistade arter.
• Arter vars populationer har minskat med 50 procent eller mer sedan 1980.

Ni måste bedöma i det enskilda fallet vilka arter som behöver beaktas vid risk för störning. En åtgärd som sker i ett område av särskild vikt för en annan fågelart än de som passar in i ovanstående kategorier kan fortfarande vara relevant att utreda om det kan försvåra bibehållandet av artens lokala population på en tillfredsställande nivå. En tillfredsställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom hela sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå.

Att tänka på när ni genomför en artskyddsutredning för fåglar

• Har NVI:n visat att vissa områden har ett rikt fågelliv?
• Vilka åtgärder kan riskera att döda respektive störa fåglar? Vilka av dessa åtgärder bör ske utanför häckningstid?
• Kan avverkningen utöver att orsaka buller även förstöra fågelarters livsmiljö? Kan det finnas risk för att bon och ägg förstörs? Går det i så fall att minska den påverkan genom anpassad sträckning alternativt skyddsåtgärder, så som att spara buskar och grova träd?
  

Naturvårdsverket listar vilka arter som är särskilt känsliga vid byggnation och drift av kraftledningar i pdf-format Länk till annan webbplats. (naturvardsverket.se)

Skogsstyrelsen listar vilka arter som kräver särskild hänsyn vid avverkning i skog Länk till annan webbplats. (skogsstyrelsen.se)

Utöver fåglar behöver ni ta särskild hänsyn till arter som är markerade N eller n i bilaga 1 till artskyddsförordningen eftersom de har ett starkt skydd. Växter markerade N eller n är skyddade enligt 7 § och djur enligt 4 a § i artskyddsförordningen. För djur innebär det även att det är förbjudet att avsiktligt förstöra arternas fortplantingsområden eller viloplatser.

Arter som är fridlysta enligt bilaga 2 till artskyddsförordningen har inte ett lika starkt skydd. För dessa arter behöver ni särskilt beakta om störning eller skada kan riskera att påverka den skyddade artens bevarandestatus i området. Hur känslig arten är och dess status lokalt, regionalt och nationellt – har alltså betydelse för om era åtgärder kan utlösa förbud eller inte.

Kom ihåg att även redogöra för hur ni har avgränsat vilka arter som ingår i utredningen (i inventeringar och utdrag från Artportalen) samt hur ni bedömt om de påverkas eller inte.

Samtliga kräldjur och groddjur i Sverige är fridlysta. Vissa enligt bilaga 1 och andra enligt bilaga 2 till artskyddsförordningen, vilket innebär att skyddsbestämmelserna skiljer sig åt beroende på art. För nationellt fridlysta grod- och kräldjur krävs en påverkan på populationsnivå för att utlösa förbud. Vilken hotstatus arten har i rödlistan påverkar därför vilken hänsyn som krävs för de nationellt fridlysta arterna.

Flera av Sveriges kräldjur och groddjur har ogynnsam bevarandestatus. Anledningen är att kvaliteten på livsmiljön sakta försämras. Nationellt fridlysta arter som redan är hotade kan kräva särskild hänsyn för att inte riskera att påverkas på ett otillåtet sätt av en kraftledning. Arter som listas i bilaga 1 till artskyddsförordningen kräver däremot skydd enligt art- och habitatdirektivet. Det innebär att de är skyddade på individnivå. Hänsyn till arten krävs oavsett om den är livskraftig eller inte.

Ett bra sätt att ta reda på om det finns risk att påverka fridlysta groddjur eller kräldjur är att tidigt genomföra en förstudie, särskilt om det finns kända eller potentiella livsmiljöer.

Miljöer som kan nyttjas av groddjur

• Småvatten (används vid lek)
• Fuktig skog, gärna med inslag av murkna trädstammar och stubbar
• Rösen och stenmurar
• Håligheter (till exempel gamla sorkgångar).
  

Stenrösen och håligheter nyttjas även av kräldjur som övervintringsplatser. Vissa grod- och kräldjur nyttjar även sandblottor (strandpadda och hasselsnok).

Även om ni undviker att påverka småvatten och diken som används som lekvatten kan det finnas risk att ni påverkar groddjurens habitat på land. Om det finns indikationer om att det förekommer groddjur kan ni behöva genomföra riktade inventeringar för att avgöra vilka arter som finns och hur de nyttjar området. Utan den vetskapen är det svårt att avgöra om åtgärderna är tillåtna enligt artskyddsförordningen.

Ta stöd av inventerare vid bedömning av om en inventering av groddjur behövs. Ni kan även stämma av ert urval av inventeringar med länsstyrelsen.

Lekvattnet är groddjurens reproduktionsplats och den lokala populationens hemområde runt lekdammen bör betraktas som respektive arts vilo- och övervintringsplats. Områdets storlek kan variera beroende på art och miljö.

Exempel på lämpliga hänsyns- och skyddsåtgärder för groddjur

• Undvik körning och stolpplacering vid våtmarksområden, översvämningsdiken och småvatten, särskilt under perioden mars till oktober (övervintringsperiod kan variera något beroende på art och klimatzon).
• Lämna död ved.
• Undvik påverkan på övervintringsplatser. Om påverkan måste ske på exempelvis stenrösen och stenmurar bör åtgärden äga rum under sommaren när groddjuren huvudsakligen finns i sina lekvatten.
• Skärma av ytan där åtgärder planeras med groddjursstängsel innan åtgärder påbörjas.

För kräldjur är det överlag tillräckligt att ta hänsyn till potentiella övervintringsplatser genom att undvika att påverka stenrösen och stenmurar. För hasselsnok och sandödla som är rödlistade, kan särskild hänsyn krävas till lokala populationer.

Ta stöd av sakkunnig vid planering av hänsyns- och skyddsåtgärder. Om ni är osäkra på om ert projekt kräver dispens rekommenderar Ei att ni samråder med länsstyrelsen med en beskrivning av ärendet och med frågeställningen om åtgärderna kan anses dispenspliktiga.

Alla fladdermöss är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen. Det innebär att de inte avsiktligt får störas och att deras fortplantningsområden och viloplatser ska skyddas från skada eller förstörelse.

Byggnation av kraftledningar kan påverka fladdermöss om intrång sker i viktiga insektsrika miljöer. Både direkt genom att boträd avverkas, eller indirekt genom att livsmiljöer fragmenteras. Ei rekommenderar därför att ni tidigt i processen tar reda på om fladdermöss finns längs ledningen. I en förstudie går det att identifiera potentiella livsmiljöer genom att analysera kartor tillsammans med kontroller av befintliga naturvärdesinventeringar och uppgifter i Artportalen.

Kom ihåg att det saknas kunskap om fladdermössens utbredning och förekomst i stora delar av norra Sverige. En avsaknad av fyndrapporter i Artportalen innebär därför inte nödvändigtvis att fladdermöss saknas i landskapet.

För fladdermöss finns särskilda habitatmodeller som sker genom analyser av kartor. Om analysen eller andra indikationer visar potentiella lämpliga habitat för fladdermöss kan det behövas inventeringar i fält för att bedöma artförekomst och nyttjande av området. Ni kan ha dialog med inventeraren som genomfört förstudien och med länsstyrelsen för att få stöd i er bedömning av om en fladdermusinventering behövs.
I första hand ska värdefulla naturmiljöer som hyser fridlysta arter undvikas.

Fladdermöss trivs i ett varierat landskap med äldre lövträd, bryn, hagmarker och småvatten. Om det inte är möjligt att undvika dessa områden ska ni vidta skyddsåtgärder för att undvika att utlösa ett förbud. Även inslag av äldre skog i ett annars ganska enformigt landskap av produktionsskogar kan ha betydelse. I norra Sverige är gamla barrskogar mycket viktiga miljöer för fladdermöss. I fjällen har aktivitet av fladdermöss konstaterats upp till trädgränsen.

Eftersom fladdermöss är fridlysta enligt 4 a § artskyddsförordningen har de ett strikt skydd oavsett om åtgärderna påverkar artens bevarandestatus eller inte. Däremot kan de olika arternas status lokalt, regionalt och nationellt vara avgörande för om det är möjligt att få dispens eller inte. Därför är det särskilt viktigt att undvika påverkan på arter som är hotade.

Exempel på lämpliga hänsyns- och skyddsåtgärder för fladdermöss:

• Att identifiera och spara skyddsvärda lövträd är den viktigaste åtgärden eftersom vissa arter nyttjar grova och ihåliga lövträd som koloniplatser och för sin dagvila.
• Spara döda träd med håligheter och löst sittande bark, som är viktiga viloplatser för många arter, speciellt de migrerande.
• Lämna högstubbar och död ved för att gynna insekter.
• Undvik avverkning och enteprenadarbeten under den känsligaste perioden för fladdermössen när honorna bildar kolonier och föder sina ungar, det vill säga juni–juli för de flesta arter, men maj–augusti för arterna inom släktet Pipistrellus (dvärgpipistrell, trollpipistrell och sydpipistrell).
• Ta hänsyn till såväl kända som potentiella övervintringsplatser som grottor, berghällar med sprickbildning, blockhav och klapperstensfält.
• Ta stöd av sakkunnig i samband med detaljprojektering för att anpassa hänsyns- och skyddsåtgärder.

Om ni har konstaterat att det finns kolonier i närheten behöver ni vara särskilt uppmärksamma. Vid avverkning av hålträd som nyttjas av fladdermöss kan det krävas en dispensprövning hos länsstyrelsen. Trädlevande fladdermöss nyttjar ofta en rad olika koloniträd under sommaren. Varje hålträd är därför värdefullt, även om det vid undersökningen inte finns några fladdermöss på plats.

Vissa arter har en skyddsklassning vilket innebär att fynduppgifter inte får offentliggöras. Det beror på att de kan hotas av exempelvis störning, insamling eller förföljelse.

SLU Artdatabanken beslutar i samråd med expertkommittéer om vilka arter som ska skyddsklassas. Det innebär bland annat att arterna bedöms utifrån aktuell hotbild och tilldelas en skyddsklass som motsvarar en viss diffuseringsgrad.

Sekretessklassade uppgifter

I er ansökan ska det tydligt framgå om ni har inhämtat information om skyddsklassade arter. Om dokumentet innehåller sekretessklassade uppgifter ska ni alltid döpa filen till SEKRETESS (helst med versaler), och därefter ange vad dokumentet innehåller.

Mer information om hur ni namnger bilagor finns på sidan Ansökan om nätkoncession för linje.